”Synligt läsande” och ett slags åtgärdsprogram för att bli läsande lärare

Jag vill mynta begreppet SYNLIGT LÄSANDE, lånat ur begreppet SYNLIGT LÄRANDE: Jag tror vi ska använda allt vi gör för att synliggöra att vi läser, vad vi läser och hur vi läser. Att vi läser själva gör vi genom att berätta om vår läsning, läsa högt ur de böcker vi läser, visa att vi läser och bära med oss de böcker vi själva läser. Alltså en slags aktivitet som synliggörs. Vi lärare kan också berätta varför vi läser:

”Jag måste läsa. Det vidgar min känsla av att leva. Hjälper mig att sätta ord på saker och ting, förstå mina egna känslor, lära mig om andra människor, dela mitt liv med en författare och finna mig själv, slippa ensamheten, vidga min fantasi, ge mig ord. Jag måste läsa!” – skulle jag säga och berätta. Jag skulle också berätta att jag läser en underbar liten bok av Leif Zern; Kaddish på motorcykel, 2012. När jag läser blir jag glad, varm, lycklig, förvånad, nyfiken och jag lär känna människor och deras tankar då jag läser. Jag fastnar för meningar:

  • Det var en egendomligt lycklig sommar. Full av sorg efter farmor. (s.65)
  • Att ge sig hän, gråta och inte hålla masken. (s. 135)
  • Ett rum fullt av skuggor, puder och viskande röster. (s. 54)
EGEN LÄRANDE LÄSNING OCH KREATIV UNDERVISNING
Läsning och undervisning går ihop. Kreativiteten föds ur en författares bok och undervisningen. Låt oss leka med Leif Zerns mening: Ett rum fullt av skuggor, puder och viskande röster. Låt oss skapa modellat skrivande ur den meningen:
  • Ett rum fullt av dammiga bord och stolar, uppstoppade djur och väsande spökröster.
  • Ett klassrum fullt av spännande böcker, tre glada lärare och engagerade elevröster.
  • Ett sjukrum fullt av friska människor, röda lampor och skrattande läkarröster.
  • Ett bibliotek fullt av skolelever, nyfikna bibliotekarier och boktitlar som ropar kom, läs dig in i mig.
LÄSLUSTÅTGÄRDSPROGRAM
Det står att läsa att lärare inte läser skönlitteratur. Det är skrämmande om det är så. Lärare undervisar ur den skrivna texten och undervisar också elever att lära sig läsa. Läsförmågan sjunker hos elever och det är ett allvarligt hot mot de grundläggande demokratiska värden vårt samhälle vilar på. Det är ett skolansvar att ge språk och utveckla språk, ge nya världar av ämnen och skönlitteratur. Det handlar om själva livskänslan. Att läsa och förstå, själv kunna formulera sig och mötas i språk. När man lärt sig läsa öppnar sig, om läraren vet, kan och hjälper, en hel värld att läsa. Och vi måste hjälpa elever att hitta litteraturen. Jag önskar vi kunde synliggöra läsandet och genom ett slags läsluståtgärdsprogram.

Läsluståtgårdsprogrammet kunde innehålla:

  • Att hela skolpersonalen läser, vaktmästaren har en bok i redskapslådan, rektorn en bok i handen.
  • Att läsgrupper skapas bland lärare – för att läsa sig in i gemenskapen med text och kollegor.
  • Att det ingår i lärarens profession att läsa 5 barnböcker och två ungdomsromaner per termin (ja, jag menar det jag skriver).
  • Att skolbiblioteken skapas, utvecklas, fylls, öppnas – och att biblioteket är centralt.
  • Att skolbibliotekarier stöttar med litteratur att läsa
  • Att skolbibliotekarier alltid får en tid vid samlingar med lärare
  • Att artiklar skickas till skolpersonal
  • Att varje läsande person åskådliggör sin läsning. Exempelvis finns en skylt vid rektors dörr, i skolmatsalens kök – ”Den här boken läser jag nu, fråga mig om den!”
  • Att rektor, arbetslagsledare, lärare inleder möten med att högläsa en dikt, ett stycke ur en roman, en ungdomsbok eller inledningen på en barnbok – för att skolan är generös
  • Att diskussionen om text och textförståelse alltid är en pedagogisk fråga
  • Att diskussionen om hur elever ska uppnå kritisk förmåga, inlevelseförmåga och ett rikt språk möjliggörs via lärares undervisning
  • Begrepp, ord, meningar alltid är underlag för undervisning och i alla ämnen.
  • Att det finns mängder med böcker i varje klassrum. Massor av olika texter och källor.
  • Att … vi ordsätter toaletter och sätter upp texter att läsa där.
  • Att vi tänker text och textmöten – hur kan vi göra – en evig fråga.

Idag ska jag bokprata för all personal. Om jag bara hinner ska jag blogga om det snart.

Efter åtta månader är tävlingen avgjord. Här är (trumvirvel) Lärarnas bästa barnbok: http://bit.ly/UvsYol  #skolan #lärare #litteratur

 

 

Det här inlägget postades i Bibliotek/Skolbibliotek, Föreläsningar jag ger, Grammatiken, Högläsning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Redskapen, Skriver om ditt och datt, Strategier, Styrdokumenten och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.