Högläsningen på pendeltåget

Körlings ord

En mamma läser högt för sin son. Hennes röst är textrik. Hennes ögon är i boken. Barnet sitter med läsningen i ögonen. Han ser ut mot något i sitt inre. Lyssnar. Det där lyssnandet som skapar en slags frånvaro, samtidigt en närvaro. Barnet lyssnar så noga. Ögonen ser utan att se. Öronen och de inre bilderna är barnets här och nu.

Mamman läser. Den högläsande rösten är av annat slag än de samtal jag hör som ett textsorl utan punkter, utan distinktion, mer som ett flöde. Den läsande mammans röst är bokens röst.

Jag hör den där jag sitter. Lyfter mitt öra mot berättelsen. Blir lyssnande. Den textbärande rösten fångar också mig.

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Högläsningen på pendeltåget

Den sär-skilda dokumentationen

UTVÄRDERING - klarade det nästan år fyra

Jag har dokumenterat sedan 1997. Ingen begärde det av mig då. Inga krav fanns. Ingen frågade. Ingen ville veta. Jag ville veta. Jag ville lära mig om barnens lärande. Jag ville se vad jag kunde berätta om elevernas lärande och jag ville se min egen undervisning, hur den blev till i elevernas handlingar och medvetande. Jag kunde följa ett ord vi mött under lektionen, skrev en notering om att jag introducerat ett nytt ord,  må vara ett litet, men jag gjorde så för att följa det jag undervisat om. Jag gjorde streckmarkeringar under en vecka för att se hur ofta ordet användes av eleverna.

Ingen frågade mig om detta. Ingen undersökte. Min undervisning utvecklades. Mitt fokus blev in i lärandet. Jag undersökte och skrev. Kanske gjorde jag som Janusz Korczak i hans bok Pedagogiska Ögonblick, 2012. Jag hade inga förebilder. Om läsning och elevernas läsförmåga förde jag dagliga noteringar. Och allt berättade jag för eleverna.

De frågade. De undrade. De blev nyfikna. De gensvarade. De berättade. De utmanade. Intresset för det jag såg, skrev, noterade blev också elevernas. En dag gjorde vi det tillsammans. Så fortsatte vi. Och så har jag alltid sett på dokumentation. Den ska vara i lärandets tjänst, i elevens ägo och vara åskådlig kring vad eleven kan och vad undervisningen kan utmana med. Det fanns ögonblick då jag önskade att jag kunde vända omvärldens blickar in mot det som ägde rum i klassrummet, framför allt bland eleverna, för att jag tyckte att rösterna om skolan var för högljudda om bristerna och inte om möjligheterna. Jag skrev på uppmaning och uppmuntran en bok om det jag gjorde och tänkte; Vägen till skriftliga omdömen, 2008.

Jag ville och strävade efter att varje elev skulle få uppleva sitt lärande, och att jag skulle utmana den genom att åskådliggöra och närvara. Eleverna lärde sig dokumentera själva. Det var en daglig aktivitet. Fri från krav. Men öppen för utveckling i gemenskapen kring vad att lära och genom vem.

Ja, mina tankar är många då jag läser den här artikeln. Den verkliga dokumentationen är den som dagligen pågår i samtal, i gensvar, i medvetet fokus och i sakligt språk. Det är en slags inre skolutveckling.

Publicerat i Formativ bedömning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Den sär-skilda dokumentationen

Om en boktitel, ett snöväder och två människor

Skärmavbild 2013-02-19 kl. 4.55.19 PM

Jag har min bok under armen. Vill läsa den överallt där jag måste vänta. I apoteket läser jag den. En man ser min bok och att den är skyddslös:

– Du det snöar! Du måste vara rädd om boken!

Han ser på mig med allvar. Jag håller upp boken. Nickar. Jo, jag ska vara rädd om den. Om min läsupplevelse likaså.

– Aha, den där boken! Den! Den ska du vara mycket rädd om. Den har ett innehåll som måste in i vartenda huvud!

Vi log åt vår plötsliga gemenskap. En boktitel, ett snöväder och två människor. Sen sluter jag mig mot omvärlden och fortsätter min läsning. Ett kort uppehåll … på vägen från Auschwitz, 2012.

Publicerat i Litteratur och läsning | 1 kommentar

Lyssnar på barnsagor – och njuter

Jag vilar på soffan, lyssnar på barnsagor. Min favorit VAD TROR DU ATT DET HÄNDE SEN? finns som en app. Den lyssnar jag till. Älskar rimmet. Bläddar med osynlig kraft.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Lyssnar på barnsagor – och njuter

Socioekonomisk bakgrund – so what?

P1190798

Skolan har alltid haft en synnerligen viktig betydelse för barns lärande och för det framtida. Om skolan förstår sin vikt i guld, när lärare förstår sin betydelse och när undervisningen ger, utmanar och bidrar till varje elevs deltagande och progression, när vi går från görande till lärande, när innehållet är det vi samlas kring, när vi skapar sammanhang och mening runt något vi undersöker ihop, när vi ger begrepp och språk. Då skapas framtid här och nu. Då skapas något viktigt här. Nu. Varje dag.

Att bidra till att varje elev kan och får lära och inte förvänta sig annat. Att se till att  skolan är en plats för varje elevs lärande. Att det är lärande som pågår, att det är lärande som utmanas, bekräftas, processas och det är i progression vi erfar att vi verkar för detta lärande. Naturligtvis ska leken, undersökandet, kreativiteten, språket och samspelet verka för att eleven är i lärande. Alla vägar ska stå öppna för hur. Hur ska vi diskutera, analysera, samtala om i pedagogiska samtal.

Att det är lärarens ansvar. Alltid, alltid, alltid. Att verkligen förstå att det är i undervisningen förändringar kan ske, där ämnen kan öppna sig, att läraren kan ge livsrymd genom att högläsa och berätta, att undervisningen kan kritiskt granska, att varje elev förstår demokrati genom att vara i skolan och få lära där,

Jag har gått igenom varje kursplan och lyft text ur dem, skapat framtid inom dem. Jag börjar varje mening med undervisningen och här kan du följa innehållet

när:

  • undervisningen i bild gör det möjligt för varje elev att förstå bildkommunikation och själv kunna uttrycka sig med olika typer av bilder … för att en dag själv arbeta med det vidgade textperspektivet, kunna se igenom reklamkampanjer, måla och skapa själv vid köksbordet därhemma och njuta av att se en målning från 1700-talet.
  • undervisningen i engelska möjliggör för eleven att förstå talad engelska och innehåller möjligheterna att själv kunna tala till verkliga andra och utveckla sin kommunikativa förmåga för att kanske en dag studera utomlands … för att en dag verkligen skriva det långa kärleksbrevet till den där personen som man vill dela livet med, för att läsa skönlitteraturen på originalspråk, för att ledigt orientera sig ett av världsspråken och söka studieplats på ett universitet någon gång i livet… för att kunna läsa vidare på gymnasium och förstå kurslitteraturen som man läser där.
  • undervisningen i hem-och konsumentkunskap ger eleven möjligheter att orientera sig i konsumtionens utbud, göra självständiga val och få lära sig om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån … för att en dag inte stå med skulder upp över öronen, kunna se hur de som lånar ut verkligen tar betalt för det, för att kunna bygga upp ett hem och handskas med lön och utgifter, kunna laga en middag med några få ingredienser, hantera kött och baka bröd som doftar gott.
  • undervisningen i idrott och hälsa ger eleven upplevelser av vad rörelser är, hur det är att vara ute och orientera sig i en skog, få syn på sporter och idrotter tidigare okända och få pröva och utforska dem … för att en dag kunna simma några längder i en simbassäng, njuta av skogspromenader, ta vara på sin kropp, ha kunskap om hur den egna kroppen fungerar och i alla fall ha ett hum om hur man agerar i nödsituationer … och kanske grundlade skolans undervisning en löptur någon gång i veckan.
  • undervisningen i matematik ger eleven språk och redskap att fatta beslut som rör den egna personen, förstå samhällets matematiska förklaringar och se det sköna i mönster och uppleva ämnets kreativitet, se hur matematiken i en delad apelsin och äventyret att dela med sig, bråka ihop, samla information och göra stapeldiagram och kanske en dag … få bli ingenjör, arkitekt, professor, kassörska, inköpare, mäklare och själv kunna räkna ut hur man kan lägga ett golv genom pytagoras sats och ha ett hum om den mycket, mycket viktiga vardagsekonomin, och se skönheten i ett byggnadsverk.
  • undervisningen i moderna språk få lära sig ett tredje språk som inte bara skapar möjligheter till kommunikation utan också ger inblickar i livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang där språket man lär sig talas … för att en dag ge sig av till landet där språket talas, orientera sig bland människor där, nyfiket undersöka kulturen och kunna göra sig förstådd och bli förstådd och kanske besluta sig för att ta ett arbete där detta språk är huvudspråk.
  • undervisningen i musik ger upplevelser av gemenskap och identitetsutveckling och där varje elev får slå an ackord på en gitarr, mol- och dur, kunna uttrycka sig musikaliskt och nå tonhöjder och upplevelser och kanske… stå där på en scen med sin stämma, sjunga i kör för att minnet av kören i skolan lockar till körsången utanför skolan, önska sig en blockflöjt eller ett trumset för att man i skolan fick pröva att slå an en livstakt som för alltid kom att förändra känslan för musik.
  • undervisningen i biologi ger mening till ord och begrepp och förståelse för att naturvetenskapen ger en bild av världen och är ett annat sätt att skildra omvärlden. Att få kunskaper för att kritiskt kunna granska och ta ställning och ansvar för jorden … för att en dag ta ett självständigt beslut om att värna ekosystemet, värna nattsömnen, kunna diskutera sin kropp med en läkare och kunna läsa av naturens vidunderliga språk.
  • undervisningen i fysik som betyder att eleverna kan lära sig att samla information, förstå energi och lära om hur olika kulturer förklarar fenomen och hur myter skapas … för att en dag kunna förstå hur långt det är till framtidsresemålet Mars, hur ljuset färdas och vilka skuggor det skapar och själv hantera kraft och vilja isolera värmekällor för att spara energi och för att studera vidare, forska om elementarpartikelfysik och nanoteknik … så spännande, så spännande!
  • undervisningen i kemi som förklarar kemin inuti en människa, vad som händer i naturen när vi förändrar den genom kemiska tillsatser, vad kemi är och varför det är viktigt att ha kunskaper om materien och så det här med tyngdkraften … för att upptäcka att man alltid åker nedför en rutschbana, att hävkraften är en kraft för att gunga gungbräda och att kunna läsa innehållsförteckningen till den där kemiska substansen som tar bort varenda fläck och om det verkligen är nödvändigt och kanske själv studera vidare på gymnasiet, högskolan, forskarutbildningen … livsmysteriets kemi!
  • undervisningen i geografi verkligen sätter oss på kartan, var vi är, varför vi är där och så kraften i vattendragen och gör världen till den absolut enda … för att en dag bli pilot och läsa världen ovanifrån, kunna läsa i tidningen om vulkanutbrottet och ha beredskap i begreppen som används … och vilja fortsätta studierna för att man värnar om jordens befolkning och hur man kan skapa hållbar utveckling för alla … för att man vill påverka … kanske bli kartritare, upptäcksresande, jordbruksforskare eller vattenexpert och njuta av en sten som inlandsisen gjort så len, så len.
  • undervisningen i historia öppnar upp för det som varit och det som fortfarande påverkar, där källorna blir ett äventyr att finna och ifrågasätta, förälska sig i eller förfasa sig över, erövra perspektiv i tidsperioder, kulturhändelse och hur vi rör oss i trafiken och alla de där livsfrågorna som ständigt närvarar i frågor om historia … för att en dag självständigt upptäcka att en runsten är inte vilken sten som helst, uppskatta yxans historia och … att vi fortfarande använder den, värna demokratin och förstå hur den blir till och hur den skapas, att krig alltid är krig och att historiska krig påverkar nutiden, att historia orienterar oss i nutiden och att nutiden är jag, du och vi.
  • undervisningen i religion möjliggör för eleverna att förstå olika livsåskådningar och att vi själva formar en personlig livshållning, att vi tänker olika och lika, om religionernas innehåll, hur forntiden kan iakttas i vår tid, hur människan uppkom och hur vi förstår trafiken och dess regler … för att varje dag kunna reflektera om sig själv och om andra, vad det betyder att göra gott och vad som menas med det, att i framtiden inte känna sig främmande för hur man tar hand om sina döda och förstå hur kärlek känns och uttrycks i konst, film och teater.
  • undervisningen i samhällskunskap bidrar till kunskap om hur de mänskliga rättigheterna ser ut och hur de syns i våra liv, hur samhällsfrågor påverkar oss och kräver kunskap om och ställningstaganden, att globaliseringen är mer än ett begrepp och ställer krav på oss, öppnar upp möjligheter men också ett globalt ansvar … för redan idag förstå vad skolan betyder i detta sammanhang, vidga sin upplevelse av att betyda något här och nu, för andra och för sig själv, kunna orientera sig i samhället, såväl organisatoriskt som fysiskt, kunna läsa tunnelbanereklamen och ställa sig en aning kritisk till budskapet.
  • undervisningen i slöjd möjliggör för eleverna att formge något eget eller något som redan finns, förstå sin arbetsprocess och få möta olika material och hur man kan använda dem, att trä luktar och att årsringar kan läsas av, få ord på de ting människorna har använt sig av för att utveckla arbeten och kunna skapa … för att en dag kunna tälja en egen figur, uppskatta synål och tråd, se dräkter från andra kulturer och förstå att de representerar något mänskligt, kunna göra en ritning av en sak och förstå hur den är uppbyggd för att rekonstruera och göra själv, kunna benämna redskap när man behöver dem.
  • undervisningen i svenska där språket är i fokus, där litteraturen vidgar livskänslan, där orden blir till och erövras, där tanken får uttalas, där dialog och samtal visar oss hur vi lär och byter erfarenheter, där vi kan läsa texter och analysera såväl form som innehåll, där vi upptäcker hur en inledning skrivs … för att en dag själv kunna berätta om sig själv, delta i debatter där argumenten ska vara väl underbyggda, skriva ett sms och förstå att utan kontext och sammanhang är orden svåra att förstå, skriva text till ett musikstycke, kunna beskriva en plats för någon som inte varit där, skratta på en teater, se ett fotografi och sätta ord på dess innehåll, värna demokratin, kunna läsa det som sänds och kunna tänka om det som givits, njuta av en stund med en bok, fundera över kommunikationens problem eller möjligheter … söka sig vidare till gymnasium och sedan högskola … att ordförrådet kan fyllas på i oändlighet, att ordvalen kan silas genom omtanke och respekt, att avsändaren är du och mottagaren är jag och vi blir till i vårt språk. Om och om igen.
  • undervisningen i svenska som andraspråk innehåller skönlitteraturupplevelser som vidgar den egna känslan av sammanhang och gemenskap, där varje elev upplever sitt lärande dagligen, nya ord, nya meningar föds i varje elev, där kontakt, relation och innehåll ska värnas, för att eleven självständigt ska kunna uttrycka sig i tal och skrift, få utveckla sina lässtrategier, kunna använda hjälpmedel för att förstå för att … kunna delta i kommunikationen i samhället, mellan människor, i media och själv kunna få sin röst hörd och sina tankar förstådda och att få möta människor i språk över generationer, livsåskådningar och kulturer och söka sig vidare till gymnasium och högskolor för att språket har fått utvecklas så att det öppnar upp för möjligheterna.
  • undervisningen i teckenspråk för hörande ger eleverna möjlighet att förstå teckenspråk och hur man formulerar sig, löser kommunikativa problem genom tecken, hur man anpassar och samspelar via språk och tecken … för att en dag kunna ingå i kommunikation med döva och andra teckenspråkiga, för att tänka och kommunicera och lära, kunna lösa kommunikationsproblem genom att upptäcka att genom att ge tecken underlätta för den, att inse att alla människor vill bli förstådda och vill ingå i kommunikation.
  • undervisningen i teknik ska innebära att eleverna får analysera drivkrafterna bakom teknikutvecklingen, får möta tekniken i olika sammanhang, vad informationsteknik är och vad hållbara konstruktioner behöver, hur en bro byggs och vad som gör att den håller över mörka vatten, och den egna kroppens teknik att kupa en hand för att skapa ett kärl … för att förundras när man i verkliga livet kupar sin hand i en vattenkälla och kan dricka vattnet, för att drömmen om att konstruera de mest otroliga saker redan äger rum på fritids med kaplastavar och legobitar, för den kreativa utvecklingen som ständigt utmanar och påverkar samtid och framtid … för att söka in till en teknisk utbildning där det gäller att räkna ut att saker och ting håller för en mycket lång tid framöver.

Så är, sker, pågår skolans inre arbete under många, många grundskoleår. Det är genom detta innehåll vi skapar lärande för och med eleven. Det sker här och nu. Vilka hindren än må vara måste vi lösa dem i skolan.

Jag tänker på den person jag talade med, vars föräldrar är analfabeter, de är fattiga men landets skolor har gjort det möjligt för deras barn att studera för att bli att både advokater, lärare och läkare. För att skolan har den betydelsen. Den tyngden. Den möjligheten. Varför tänker inte vi i Sverige så? Gör skolan till en hoppfull plats!

Och det oavsett. Jag menar naturligtvis att vi ständigt ska skapa vägar till elevens lärande, stötta, utmana, bekräfta, erkänna, ansvara och att vi ska visa varje elev respekt för att vi får möta eleven varje dag, undervisa och lära, låta eleven uttrycka sig och följa lärandet som äger rum.

Om vi kunde tänka bort det vi alldeles för ofta förklarar bort uppdraget med. Om vi istället kunde fokusera på det vi kan göra, här och nu, oavsett. Oavsett!

Skolan är generös!

 

 

 

Publicerat i Ansvaret, Läraryrket och lärarrollen, Värdegrunden, Verkligheten, Visionerna | 1 kommentar

Att ge läsupplevelser genom högläsning …

… att få hörläsa en bok! 

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Att ge läsupplevelser genom högläsning …

Vikarie och virus, snuva och frånvaro

Körling fotograferar 2013

Jag är kvar in i det längsta. Förkylningen kan dämpas några timmar med alvedon. Jag kan inte vara borta. Vill vara i undervisning. Vill vara i frågorna med lärarkandidaterna. Vill inte vara borta. Jag tror alla lärare verkligen är i skolan så länge de bara orkar, med en härjande förkylning. För eleverna. För undervisningen. För att man verkligen inte vill!

Publicerat i Hinder för lärande, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Vikarie och virus, snuva och frånvaro