Barnböcker om oron för jordens undergång

Postat den 21/12/2012 av Anne-Marie Körling

Tove Jansson har skrivit några böcker som berör rädslan över jordens undergång. Ja, alltså muminvärldens spegel av vår. ”Kometen kommer” är en sådan bok. Som barn läste vi muminböckerna och kom att älska dem. Alla faror kändes begripliga och slutligen ganska ofarliga.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Våga läsa bilderböcker, barnböcker också för äldre barn
  2. Jag var 13 år
  3. Älskade muminvärld – som jag såg min egen i den
Publicerat i Litteratur och läsning | 1 kommentar

Vikten av namnet

Postat den 21/12/2012 av Anne-Marie Körling

Värna namnet. Försök minnas namn i klassrummet. Namn vidgar relationen. Min relation till svenska äpplen förändrades drastiskt då jag läste om olika äpplen och deras unika säregenskaper. Jag lärde mig mer om äpplen genom att titta på deras namn. Namnet på gatorna är också roliga. Namn på gatorna gör att jag kan orientera mig men också att jag kan undra över varför de heter som de heter. En gata har ett namn som gör att jag blir geografiskt textutmanad.

Mitt eget namn på ett kuvert. Jag kände mig omtyckt genom avsändarens omsorg om att skriva mitt namn. Jag tittade länge på kuvertet och hur omsorgsfullt mitt namn och min adress var tecknat. Handstilen visade på relation. Jag öppnade kuvertet och fann en bok.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Namnet är orubbligt barnets rättighet
  2. Namnet!
  3. Barnets rätt till sitt namn – alla barns rätt till sina namn
Publicerat i Ansvaret, Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Vikten av namnet

Barndomsminne: Dagen då världen skulle gå under

Postat den 21/12/2012 av Anne-Marie Körling

Det gick ett rykte bland barnen – att jorden skulle gå under. Jag var liten och hade stora öron. Jag lyssnade noggrant till hur jordklotet skulle träffas av något stor från himlen och vips på någon minut skulle jorden vara trasig och vi människor döda. Jag minns skräcken som flyttade in i mig. Jag ville leva. Jag ville fortsätta leka kurragömma och burken på gården. Jag ville fortsätta äta blodpudding och mormors inkokta plommon till efterrätt. Jag ville fortsätta lära mig hoppa hopprep. Jag ville inte att jorden skulle gå under. Jag frågade inte någon men satt i fönstret och letade efter det där stora och önskade att jordklotet kunde göra en sväng just då det skulle hända. Jag var rädd. Så rädd.

Lördagen klockan tre skulle det ske. Fem minuter över klockan jag inte kunde var allt över. Och jag lämnade mormors kök med ett nytt hopp. Den om det fortsatta där allt var precis som vanligt.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jordens dragningskraft
  2. Utbildning då elen kom!
  3. Antagningen
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Barndomsminne: Dagen då världen skulle gå under

Sms och en slags textrörlighet

Postat den 21/12/2012 av Anne-Marie Körling


Inlägg som berör samma teman:

  1. Klassmorfar – återkontakt och en slags påminnelse – de finns!
  2. Min barndom – en slags copyrighthistoria
  3. Min textrörlighet och något om en ny kappa
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Sms och en slags textrörlighet

Kunskapsäpplet är inte ett

Postat den 20/12/2012 av Anne-Marie Körling

Jag läser en rolig bok. Den heter Svenska äpplen och är skriven och målad av Görel Kristina Näslund och Ingrid af Sandeberg. Förlaget är Kärnhuset. Utgivningsåret 2010.

Jag läser att det finns minst 250 sorters äpplen bara i Sverige. Det är många olika äpplen som är unika i sitt slag. Och jag tänker mångfald. Det roar mig också att läroplanens framsida inte alls visar äpplen utan päron. En lekfullhet jag gillar.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Kunskapsäpplet
  2. Jag är lurad av omslaget till Lgr 11
  3. Vikten av namnet
Publicerat i Styrdokumenten | Etiketter | 1 kommentar

Sista feedbacken innan jullovet och feed då terminen börjar

Postat den 20/12/2012 av Anne-Marie Körling

Minns att ge eleverna en sista feedback. Ta elevlistan och påminn dig om förtjänster eleverna har gjort. Nämn varje namn för dig själv och minns något av elevens arbeten och säg det till eleven då du tackar hej då och välkommen tillbaka nästa år. Ungefär så här kan du göra:

  • Ta en elevlista från expeditionen, den som har elevens namn och en tom rad att skriva på
  • Säg elevens namn högt och påminn dig om vad just den eleven har lärt och som du minns
  • Skriv ned det du minns
  • Varje elev måste få en mening och den ska bära över julledigheten och också om du har betygsatt – ge hopp om nästa termin
  • När du tar i hand och säger hej då – säg det du skrivit ned. Det gör inget om eleven ser att du skrivit ned vad du har att berätta. Det du gör är viktigt och värdefullt.
  • Om du inte hinner det här denna avslutning – inled terminen med att hälsa välkomna på samma sätt


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bedömningar – Såg du mig igår?
  2. Namnet!
  3. Vi frågar om tiden då vi borde fråga om textsamtalet
Publicerat i Formativ bedömning | 4 kommentarer

Inte alla elever längtar efter ledighet

Postat den 20/12/2012 av Anne-Marie Körling

Det är inte säkert att alla elever längtar efter sitt jullov. Det är inte heller säkert att alla lärare gör det. Vi talar så mycket om loven som om de vore efterlängtade. Men för många barn är loven inte alls så roliga. Skolan erbjuder kontinuitet. Det är tryggt. Det kan vara bra att tänka på att det kan vara så. Kanske bra att påminna att skolan längtar tillbaka eleverna och kollegorna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Längtan efter skolan och rutinerna!
  2. Föräldrarna skiljer sig och elevens värld gungar
  3. Jag längtar efter den pedagogiska dag då …
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Inte alla elever längtar efter ledighet