”Nej, bara fakta och på riktigt”

IMG_3029

Nej, det fungerar inte för killen. Han vill inte ha några sagor eller berättelser. Han vill ha fakta och blodomlopp, celldelning och hur stjärnorna förhåller sig till varandra. Han protesterar inför sagorna och fantasin. Han vill ha fakta. Då blir han glad. Han är sex år.

Det tål att tänka på.

Publicerat i Ordförrådet, Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för ”Nej, bara fakta och på riktigt”

”Var fanns du innan du föddes?”

Jag frågade en sexåring:

– Var fanns du innan du föddes?

Sexåringen tänkte efter en stund och svarade att han var överallt.

– Hur blev du till?

Sexåringen formar sina händer och visar:

– Det är så här. Först är det en cell. Cellen delar sig och blir två. Sen delar sig cellen massor av gånger. Och så blev det jag.

Publicerat i Frågekonsten, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för ”Var fanns du innan du föddes?”

Hur lärde du dig att läsa?

Jag frågar alltid barn och unga hur de lärde sig att läsa. En elev i årskurs två berättade att det var hennes syster som lärde henne läsa. Jag frågade hur det gick till och eleven berättade att systern hade sagt att man läser tre ord i taget och då hade eleven gjort det. Eleven lärde sig läsa då eleven gick i förskolan.

Tre ord i taget. Jag funderade på det. När man lägger fram en text för eleverna är det ofta sida upp och sida ner med text. Det är en textmassa. Om man tänker att man begränsar det till tre ord kan man skapa delar av samma massa. Orden framstår tre i taget.

Eleven läste flytande och ledigt och hade synpunkter på stavning och grammatik. Eleven läste på raderna och funderade mellan dem.

 

Hej HOPP!

Anne-Marie
Vill du läsa mer om läsintervjuer så finns det många i Ovan trädtopparna, 2016 

Publicerat i Hur lärde du dig att läsa?, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Textsamtal | Kommentarer inaktiverade för Hur lärde du dig att läsa?

”Dina glasögon … är dom för …”

Idag tittade eleven in i mina glasögon. Glasögonen speglar något i lila. Själv vet jag inte vad det är för lila i mina glas och jag irriterar mig på att de ibland ger ifrån sig en lila liten ruta. Eleven frågade;

– Är det glasögon för färgblinda?

 

Publicerat i Frågekonsten | Kommentarer inaktiverade för ”Dina glasögon … är dom för …”

Välj ditt förhållningssätt

DSC_9073DSC_9074

Att välja är att göras medveten om att man har valmöjligheter. Valmöjligheter handlar inte bara om att välja bland ting utan också om att välja väg, välja hur man vill bemöta den man strax ska möta, välja pedagogiska vägar och välja förhållningssätt. Ett val har med medvetenhet att göra. Jag väljer att vara nyfiken, tolerant och varmt saklig. Och mitt val gör jag innan jag möter eleverna.

Astrid Lindgren skriver i Pippi Långstrump (1945) om lärarens beslut:

Tommy och Annika hade berättat för sin fröken, att det skulle komma en ny flicka som hette Pippi Långstrump. Och fröken hade hört också hört talas om Pippi i den lilla staden. Och eftersom hon var en mycket snäll och trevlig fröken, hade hon beslutat att göra allt för att Pippi skulle trivas i skolan.

Lindgren, Astrid; Pippi Långstrump, 1945, sid 40.

Också läkaren Peter Strang skriver i sin bok Att höra till om att ta medvetna beslut om hur man vill och ska bemöta sina patienter. Det gör att de möten man har blir bättre. Och att denna förbättring sker genom de egna handlingarna. Lgr 11 har de inledande två kapitlen som säger hur vi ska bemöta eleverna. Tomas Halling skriver i boken Bli ihop hur eleven ser upp i frökens ansikte och hur hennes blick är varm och vänlig. Det handlar om relation och lärande.

Jag skriver mycket om detta i mina böcker Läraren inom mig och Undervisningen mellan oss.

Ha det lärande gott!

Hej HOPP

Anne-Marie

Publicerat i Anpassning, Ansvaret, Känslor, Kommunikationen, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Relationer och vänskap | Etiketter , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Välj ditt förhållningssätt

Nervositeten är inte en

Elever samtalar och resonerar om hur att bygga. Körling 2007

Elever samtalar och resonerar om hur att bygga. Körling 2007

Nya lärare kan känna nervositeten inför det nya. En elev kan ha pirr  i magen för det som ska hända när skolan börjar. Ibland känns det så mycket att man får ont i magen. Då är nervositeten tung att bära. Men pirret, det där som är lagom, får oss att förstå allvaret och gör oss fokuserade och beredda. Pirret är nära de glada förväntningarna. Det är olika saker att känna. Att vara nervös betyder inte att man alltid är det. Omgivningen underlättar och tar emot.

Jag är lite pirrig inför morgondagen. Därför lägger jag fram kläderna idag. Om jag vore nervös in i kaklet och oroade mig svart och ledsen då är det fråga om något helt annat. En sådan rädsla kräver en omvärld som möter upp och inte gör saker och ting värre.

Ha det fint i skolan.

Hej HOPP!
Anne-Marie

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Ordförrådet, Skolstart | Kommentarer inaktiverade för Nervositeten är inte en

Hela skolans hej

När barn börjar skolan ska de välkomnas av hela skolan. Vaktmästarens hej är lika viktigt som fritidspedagogen som möter upp, rektorns hej och varmt välkomna och lärarens varma Hej och välkomna.

Jag minns en gång en liten kille som glad i hågen gick till skolan. Han hade en ros med sig i näven. Den skulle hans lärare få. Rosen var stark. Röd lyste den. Vid lunchen hade han rosen i handen. När han gick hem hade han rosen med sig hem. Jag frågade om rosen. Han ville inte prata om det. Rosen han skulle ge kom aldrig fram. Eleven var inte sedd.

Att bli sedd. Med ögonkontakt. Se och välkomna. Det är barnens skola och deras värld. Vi arbetar för och med dem.

Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Hela skolans hej