Läsfrågor till eleverna

Jag brukade skriva läsfrågor till mina elever. Läsfrågor fick de varje vecka och jag analyserade svaren noga. Detta för att utveckla undervisningen men också studera vad som gjorde eleverna intresserade. En vecka såg frågorna ut som följande. Eleverna hade fått läsa två olika berättelser två och två, högt för varandra om de ville, tysta om de ville och frågorna skulle var och en svara på:

  • Du har nu läst två berättelser. Vad tyckte du om dem?
  • Skriv av en mening ur båda böckerna?
  • Varför valde du dem?
  • Vilken bok vill du att Anne-Marie ska läsa högt för klassen?
  • Varför vill du det?
  • Vilken bok vill du läsa och varför?

Så här svarade eleverna:

Elev 1: 

Du har nu läst två berättelser. Vad tyckte du om dem?

Jag tycker att böckerna var okej. Dom var inte tråkiga men ändå inte roliga. Men man vet inte så mycket när man bara har läst ett kapitel.

Skriv av en mening ur båda böckerna?

1) Och solen steg en pytteliten bit högre  och sken på träkajerna vid Oslofjorden, där ett skepp från Shanghai i Kina just hade lagt till.

2) Milla tittade på farbror Torres.
Varför valde du dem?

Den första meningen tog jag för att den var lång, och det är roligt att skriva! Den andra meningen tog jag för det fanns inte så mycket plats kvar, men om det fanns mer plats skulle meningen bli lång.
Vilken bok vill du att Anne-Marie ska läsa högt för klassen?

Jag vill att A-M ska läsa Doctor Proktors prutt.

Varför vill du det?

Jag vill det för att … när man bara läst ett kapitel ur en bok som ser rolig ut så vill man veta fortsättningen!
Vilken bok vill du läsa och varför?

 

Jag tror att jag skulle vilja läsa ”Mystiska Milla” för att när jag läste 1.a kapitlet så lät det mer som en självläsningsbok. Så jag tar nog den boken i så fall.

Elev 2:

Du har nu läst två berättelser. Vad tyckte du om dem?

Jag tyckte att berättelserna var helt okej. Inte jätteintressanta men ändå inte tråkiga. Men man vet ju inte när man bara har läst ett kapitel.

Skriv av en mening ur båda böckerna?

1) Herr Thrane var en fet och arg typ, ännu tjockare än Lises pappa, och mycket argare.

2) – VAD GÖR DU, MILLA? Vi får inte flyga så där högt, ropade Flinka Fida.
Varför valde du dem?

För att de var roliga att läsa. På den första meningen fick man berätta om Herr Thrane, och på den andra meningen får man prata lite högre.
Vilken bok vill du att Anne-Marie ska läsa högt för klassen?

Jag vill att A-M ska läsa Doctor Proktors pruttpulver.

Varför vill du det?

Jag vill det för att boken ska va roliga, och det blir mer roligt när A-M läser.
Vilken bok vill du läsa och varför?

Jag vill läsa Mystiska Milla och spökskolan. För att den känns mer spännande och mer en tystläsningsbok.

Uppgiften att skriva av meningar ger mig inblick i meningar eleverna fastnar för och av vilken anledning. De får härma text och lär sig skriva. Jag lär mig också att elever som fått lyssna till böcker vet att första kapitlet inte räcker för att avgöra bokens innehåll. Man måste få höra mer eller läsa vidare själv.

 

Publicerat i Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Synligt läsande | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Läsfrågor till eleverna

”Yrkescynism” och det där om eleverna

Jag samlar skönlitterära berättelser om lärare, skola, elever och annat som relaterar till skolan. I Gun-Britt Sundströms ”Maken” En förhållanderoman, 1976 läser jag:

Varje morgon känner jag mig full av tillförsikt, varje eftermiddag matt och förvirrad. Jag är pliktmedveten och förberedd in i minsta detalj när jag går till klassrummet, jag har arbetsuppgifter färdiga och jag vet precis vad jag ska säga. Men så fort eleverna är med blir allting så rörigt. Att låta dem göra grupparbeten på egen hand förefaller ju vara en bekväm metod, i själva verket är det ett gigantiskt arbete redan att få dem att dela in sig i grupper – den vill vara med den och den vill inte vara med den och vill inte alls ha den uppgiften. Demokrati? Ha. Valet står mellan kaos och diktatur.

Och nog för att de antecknar allt jag säger som om det intresserade dem, men lägger de d

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för ”Yrkescynism” och det där om eleverna

Gurkolja

Gurkolja är en del av innehållet i en tvål jag köpte. Vad jag vet om gurka är att den inte innehåller så mycket olja. Så jag får söka på gurkolja och lär mig att den utvinns ur gurkans frön. Och jag som trodde gurkolja var fejk.

Hej HOPP!

Publicerat i Ordförrådet | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Gurkolja

Dikten på knappa minuten

Det går så fort att läsa en dikt. Men efteråt sitter man länge med tankarna. Här är en dikt jag läst för en tid sedan, Anneli Drewsen läser den i podden Läs för livet:

Får jag sitta tyst hos er

Får jag sitta tyst hos er

och titta på er, lyssna på er.

Jag vill vara hos er

men jag vågar inte riktigt.

Jag vill vara med er

men jag är lite rädd och ängslig.

Får jag sitta tyst och vänta

och vänja mig så länge.

Vänta lite, vänj er lite

så kan vi sedan alla vara

tillsammans.

Dikten är av Benkt-Erik Hedin och finns att läsa i Sardinen på tunnelbanan och 199 andra dikter valda av Margareta Schildt, Alfabeta förlag, 1996

 

Publicerat i Svenska, Synligt läsande | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Dikten på knappa minuten

”Stanna i livet”

När vi talar läsning berättar taxichauffören att han läst Selma Lagerlöf böcker. Med behållning säger han. I tio år har han bott här i Sverige. Han kallade det inte att fly hit utan att få stanna i livet. Att få stanna i livet.

Publicerat i Verkligheten | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för ”Stanna i livet”

Harold Bloom: ”a particular teacher”

Redan inledningen fångar mig:

There is no single way to read well, thought there is a prime reason why we should read. Information is endlessly available to us; where shall wisdom be found? If you are fortunate, you encounter a particular teacher who can help, yet finally you are alone, going on without further mediation. Reading well is one of the great pleasures that solitude can afford you, because it is, at least in my experience, the most healing of pleasures. It returns you to otherness, whether in yourself or in friends, or in those who may become friends. Imaginative literature is otherness, and as such alleviates loneliness. We read not only because we cannot know enough people, but because friendship i so vulnerable, so likely to diminish or disappear, overcome by space, time, imperfect sympathies, and all the sorrows of familial and passional life.

Ur Harold Bloom, 2000, How to read and why, Fourth estate, London

Detta är inledningen. Nu väntar fortsättningen. Och utmaningen att vara just den där läraren!

 

Publicerat i Synligt läsande | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Harold Bloom: ”a particular teacher”

Semla, semikolon och Skype

Skärmavbild 2017-02-07 kl. 20.25.43

 

Tre ord semla, semikolon, skype och en mening:
Med en semla, en underbar tweet om semikolonets leende och ett paket som öppnas via Skype firar jag min födelsedag.

Publicerat i Skiljtecken, Svenskämnet | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Semla, semikolon och Skype