Jag funderar över ett mycket viktigt begrepp. Jag hoppas att vi kan fundera över det tillsammans. Lärarkåren måste erövra detta viktiga begrepp. Begreppet hör hemma hos Caroline Libergs forskning. Låt oss tala om TEXTRÖRLIGHET. Jag har arbetat med tänket länge och hämtar här en liten tanke som jag har. Detta är en form av textrörlighet.
Min elev undrar över Kebenekajses höjd.
Eleven funderade som följer. Jag har genomfört denna form av undervisning sedan jag börjat undervisa. Det är allt som handlar om hur eleverna förstår, utvecklar förståelse och funderar över texter. Om man lyssnar till elever har de flera frågor om hur saker och ting beskrivs. Jag har tagit fasta på elevernas frågor och utvecklat min undervisning i samspel med dem. Jag har massor av uppgifter som jag sparat. Från årskurs två till årskurs sju. Detta exempel är från en årskurs fem.Eleven undersöker självständigt uppgifterna ur:
- matematikboken
- soboken
- kartboken
Jag ser också mycket av egen vilja och drivkraft. Jag ser att eleven aktivt funderar över innehållet i matematikboken. Eleven minns också information som eleven hämtat ur SO-boken. Men lösningen på elevens fråga befann sig utanför själva denna kontext. Eleven fick till förlaget och diskutera matematiktexten, samt fortsätta undra över orden erosion och förfinande mätinstrument. Eleven undersökte därefter årtal och tryckår i de böcker eleven fått sin information ifrån. Det blev en stor kunskap. Hela arbetet var självständigt. Jag har undervisat och modellat hur jag gör. Då eleven stöter på konflikter i sin egen text och i samspel med sina egna tankar gör eleven det jag brukar göra – undersöker saken!
Jag har myntat begreppet och undervisningsidén JAG LÄGGER MIG I:
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
