– Vad förvånar dig? frågar jag mig själv och andra

Körling fotograferar 2014

 

Förvåning. Det handlar om att något nytt krockar med något vi föreställt oss, något vi tänkt oss och så visar sig något annat. En elev som säger något som öppnar upp för elevens kunskaper och elevens tankar. Förvåning.

Jag undersöker min förvåning. Den ger mig vägledning. Varför blir jag förvånad? Vad gör förvåningen med mig? Vad är förvåning? Vad händer då eleverna blir förvånade?

Förvåning är en känsla. Vi reagerar känslomässigt på någonting. Ofta något oväntat. Förvånad hör också samman med förvånansvärd – någonting som väcker förvåning. Man blir häpen. Man reagerar inför en överraskning. Något nytt med andra ord.

Jag undersöker alltid min förvåning. Vad överraskade mig idag? Varför blev jag överraskad? Jag undersöker min förvåning utifrån ett lärande perspektiv. Att bli överraskad handlar om något plötsligt (därmed inte obehagligt) som visar på något annat som jag inte föreställt mig. Den överraskningen orsakar förvåning.  Mest en glad sådan. Förvåning går oftast inte att dölja. Den spritter till i ögonen, den får mig att skärpa mina sinnen, vilja undersöka det jag förvånas över. Och då jag är med elever och ser deras lärande är det kring den jag förvånas.

Ordboken (1986) förklarar:

Överraskad – som blivit förvånad (och vanligen glad) på grund av något oväntat inträffat. Det handlar mer om att jag tillåter mig att undersöka min förvåning. Det gagnar eleven att jag vänder och vrider på mitt förhållningssätt.

Jag minns min förvåning då jag tog för givet att läroplanen Lgr 11 hade ett kunskapsäpple på omslaget och efter att ha gjort en grundlig bildpromenad fann ett päron. Den förvåningen.

This entry was posted in Läraryrket och lärarrollen and tagged , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *