Jag hör att jag ofta säger:
– Blev du förvånad?
– Förvånade det dig?
Och jag gör det för att medvetandegöra tanken om just den där förvåningen. Då lärare berättar om händelser och lärande så är det ju ofta i upptäckten av skillnader som elevens arbeten visar upp eller förhållningssätt som läraren prövar och som ger något annat för klassens dynamik och skapar nya förväntningar på innehållet i undervisningen. Det är skillnaderna jag vill att vi ska diskutera. Och skillnaderna handlar om en slags rörelse från att ha gjort till att bli medveten om.
Det är bra att notera sin förvåning. Den berättar om något. Då man upptäcker att man är förvånad. Stanna till och undersök varför.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
