Jag köpte en bok alldeles nyligen. Jag tittade i den för att formatet inte var det vanliga. Boken stack ut. På omslaget fanns två björnar och de höll i en bikupa. Runt dem surrade bin och man kunde förstå av färgen, den gula, att boken skulle berätta något om honungen. Jag gillar bin så jag tittade i boken. Det är en bilderbok där den lilla björnen ger sig ut på äventyr men henbjörnen ger sig ut för att leta reda på den där lilla ungen. Varje uppslag har sina händelser. Det kryllar av detaljer. Och jag börjar leta som den letare jag är. Jag hittar björnen och vänder blad. Hur jag hittade björnen tänkte jag inte på. Men på något sätt gjorde jag.
Då mina barn var små älskade de att leta upp saker och ting i böckerna. Bilderböcker som Richard Scary ritade var ofta välfyllda med små texter och många illustrationer. I någon av böckerna försvann en liten larv och man fick leta reda på honom. Hen fanns någonstans på vartenda uppslag klurigt inritad och bortförvillad i andra teckningar där han illustrerats på någon bil men det var inte hen. Hur barnen hittade den lilla larven vet jag inte men att de hittade honom vet jag. Lyckliga skrattade de åt att han fanns där bakom ett hjul eller ett fönster.
De där böckerna om Valle där man ska leta rätt på Valle där Valle är liksom överallt på uppslagen men detaljerna skiftar och det är inte det ansiktsuttrycket utan ett annat och så letar man på. När man hittar honom är man glad över det. Hur man hittar honom borde man prata om. Kanske kunde man låta eleverna möta Valle för att tala med varandra hur de lyckades hitta honom. Inte stanna vid att de hittade honom.
Ja, kanske vi kan använda de här böckerna för att tala om hur vi gör för att hitta och noggrant genomsöka och utforska då vi letar. Vi kommer att få leta mycket då vi lär oss. Hur vi gör kommer också vara olika för oss. Kanske orkar vi inte med att leta. Hur hittar vi då?
- hur gjorde du för att hitta?
- hur gick du till väga för att hitta?
- gjorde du olika för olika sidor?
- vilken teknik använde du dig av?
- om du lånar din kompis sätt att leta hur tror du då att du hittar?
- om du inte letar alls utan väntar på att din kompis hittar – hur gjorde du då?
- vad fick dig att leta?
- hur identifierade du björnen? (om det är björnen vi ska leta efter)
- vad krävs för att du ska börja leta?
Ja, det är några frågor vi kan ställa rörande hur vi gör och kanske att vi upptäcker och lär hur andra gör och kan låna strategier som vi tidigare inte hade eller visste något om.
Läs mer i Kiwimetoden, 2006. Eller så stannar du vid det här inlägget och kanske tänker du att du ska söka upp böckerna – hur gör du då för att finna dem? Eller att du kanske har några förslag till böcker vilja jag inte använt här?
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Jag såg direkt hur jag skulle gå hem till min mammas bibliotek och lyfta på böckerna längst ner i hyllan för att ta fram Valleböckerna. Underbara
Berätta gärna hur din undervisning utvecklade elevernas tänkande om hur de gjorde för att finna. Läser gärna dina tankar om det.
Pingback: Strategierna att hitta och berätta hur man...
Jag jobbade så i en åk 6 för några veckor sedan. De fick läsa text och lösa läsförståelseuppgifter av skiftande karaktär. Mitt i stannade vi upp och istället för att jag gick igenom lässtrategier så lät jag var grupp diskutera var frågas svar och då också hur de kommit fram till sitt svar. En elev fick börja med en fråga och dess svar, de andra fick fylla på med hur de gjort och sedan tog nästa elev fråga 2 osv. Sedan lyfte vi det till klassnivå och de berättade och jag antecknade på tavlan allt eftersom:
Vitsen var ju att detta var vad klassen kom fram till och jag antecknade och inte något som jag först gick igenom och de sedan skulle göra efter.
Däremot skulle sedan alla lösa de sista frågorna och då titta på min uppställning på tavlan för att se om de använde någon av dem.
Jag antecknade
*se till helheten – ex rubrikens namn ska passa till hela texten i första frågans svar
hitta just den meningen där det kan stå, med hjälp av att leta efter vissa sökord – ex matte, ”fjättrad”
*hitta rätt situation – ex då hundarna jagar varandra
*läsa replikerna för att veta vad de säger/tänker – ex då man vill veta vad någon tycker ”Det här är livet”
*läsa om ett ställe flera gånger vid mer svårhittade svar – ex för att få reda på hur Konrad gör mot Kasper behöver man läsa noga där det handlar om hur Frasse gör mot Kasper
*studera bilder -ex då man ska berätta vad som hände vid harepisoden
*ha koll på orden i instruktionen/frågan – ex ordet ”vilka” signalerar att du ska leta på flera ställen.
Då de i gruppen skulle berätta hur de hittat de sista svaren var tanken att de skulle kunna välja bland de sätten vi skrivit upp på tavlan, då föll det sig lämpligt att sammanföra vissa sätt till några rubriker:
Läsa på raderna – * hitta stället där något står
* jämföra / lägga ihop olika info från olika ställen
Läsa mellan raderna * förstå/ana av sammanhanget eller gestaltningarna hur det är
* fundera över vad som kan ha hänt mellan två ställen i texten.
Läsa bortom raderna * Använda egen erfarenhet
* Tänka själv eller använda fantasi
Efter det var vi klara med texten och vid nästa tillfälle som de skulle lösa läsförståelseuppgifter (NP i Svenska åk 6) uppmanade jag dem att lösa de uppgifterna, gärna med hjälp av de genomgångna strategierna i minnet. Alla blev godkända!
Åh så roligt. Tack för din berättelse. Din undervisning. Grattis till eleverna. Grattis till dig.