Det finns så mycket frihet i kunskap. Ett barn som får vara sig själv och stimuleras, bevisar det hela tiden. Min dröm är att denna naturliga kreativitet fortsätter och uppmuntras genom hela livet.
Sven-Eric Liedman, 2016
För inte så länge sedan hörde jag någon säga att denna termin ska vi ägna oss åt bildning. Jag förväntade mig en fortsättning som visade något av det livslånga och vad, varför och hur. Jag önskade mig en filosofisk förklaring och ett längre perspektiv. Jag ville ha de frön som låter oss plantera alléer. Den där envisa långsiktigheten och det livgivande perspektivet om ett långsiktigt lärande. Och frågor om hur vi förstår detta perspektiv.
Det fick mig att tänka på Ellen Key som i Barnets Århundrade skriver om det ”ploppade” av innehåll att lära men som inte binds samman utan hålls enskilda och därmed försvårar vår förmåga att förstå. Som att kasta en enstaka sten i vattnet. Plopp, plopp, plopp. Vi förstår en del men inte hur delen hör ihop med något större eller med något annat. Tankesystemet kan behöva gå mellan specifikt och generellt men delen vi lär av har inga kopplingar till något annat och kanske inte ens till vårt eget liv. Elever brukar ställa frågor som antyder att de inte vet varför de ska lära sig. De frågar:
– Varför ska vi lära oss det här?
Vill vi på djupet förstå varför elever ställer frågor av detta slag behöver vi bemöta frågorna på andra sätt. Vi kan genom frågorna eleverna ställer bredda synen på elevens lärande och på ämnet vi undervisar i. Elever som frågar är ju intresserade av att få ett tillräckligt meningsfullt svar på just varför. Vi kan inte ge dem svar som kortsiktigt pekar på nästa prov, inte en harang om att skolan har vi för att vi ska lära oss något utan hellre ge frågan utrymme och innehåll.
Under hela min skoltid frågade jag just varför. Jag fick få svar. Speciellt rörde mina frågor matematiken eftersom ämnet syntes mig så främmande från min verklighet. Inte i aspekten att räkna, se mönster och förstå volym, men formerna som jag trodde var omänskliga och uppkomna ur ett vacuum. Jag hade behövt den historiska förklaringen och mänsklighetens strävan efter att just söka förklara saker och ting. Att himlen med dess oändlighet triggade människan att tänka, ordna och förstå.
När jag satt och lyssnade till hur en termin i skolan skulle fokusera på bildning kunde jag inte sälla mig till det som förväntades. Bildning är inte en grej för en termin. Bildning hör ihop med något livslångt och något som påverkar den enskilde att lära för både djup och bredd.
Sven-Eric Liedman beskriver skillnaden på bildning och utbildning:
Bildning är en livslång process. Det är när kunskaper verkligen betyder något för mig som individ. Saker som är avgörande för min världsbild, etik och vad det nu kan vara. Utbildning däremot har en början och ett slut. Avgörande i alla sammanhang är att inte ställa bildning och utbildning mot varandra. Det gäller att veta vad som är vad och att båda behövs.
Detta gick att läsa i Skolforums intervjuer av föreläsare där Sven-Eric Liedman förklarade och beskrev för lärare och rektorer. Året var 2016. Sven-Eric Liedman fortsätter med att förklara hur betyg och prov inte främjar det livslånga lärandet:
Om skolan nästan bara handlar om prov och betyg, om det är det centrala, så försvinner dimensionen att lärandet ska fästa i en själv. /…/ Kunskap som sedan glöms bort, för att den inte finns där på djupet.
Barnet är nyfiket. Frågar om allt. I skolan är frågorna inte längre barnets, elevens. Frågorna kommer från läraren. Barnet ska svara. Det kritiska tänkandet kommer med frågor, inte nödvändigtvis med korrekta sådana, utan frågor som berättar att vi tänker, funderar och behöver resonera och lära. För att skapa ett engagemang krävs att vi bejakar frågorna som en del av undervisningen och att det är en viktig och betydelsefull del. Att vi sedan ger tillräckliga svar så att eleven inte slutar fråga utan får tillräcklig näring för att tänka vidare.
Det livslånga lärandet behöver diskuteras. Vad menar vi med ett livslångt lärande? Varför ska man underhålla nyfikenheten, det kritiska förhållningssättet och vad betyder det att kunna läsa, skriva och räkna? Vi använder stora ord. Hur syns de i våra verksamheter och vad tänker en lärare om detta livslånga perspektiv?
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
