Så här skapar jag ett textsamtal – och ni får gärna en PP för att själva genomföra

Välkomna till undervisningstanken: Här ska jag visa hur jag skapar innehåll genom. Jag utgår ifrån två sidor av Ulf Stark Sommar i stora skogen, 2015. Ni får gärna skriva och be om en PP så att ni kan genomföra undervisningen i era klasser, våga er på att göra det i andra stadier än de ni tror att texten berör. God undervisning har ingen årskurs tänker jag ofta. Anpassningen kommer med vilka frågor vi ställer.

Om varför jag läser ”Sommar i stora skogen”

Jag köpte boken till mig själv och läste den med iver och nyfikenhet. Jag har sedan läst om den flera gånger. Den erbjuder så många ingångar att samtala kring. Särskilt har jag följt farfars liv genom boken och hur han försvinner in i barndom och ålderdom. Jag har också undersökt ord och lockats att plocka ut dem och se dem i ljuset av det rika och nyanserade språket som kommer med en berättelse.

Jag läser på Rabén och Sjögrens hemsida att boken vänder sig till barn mellan 3-6 år vilket jag anser att den inte gör. Den har en långt bredare läsekrets än så. Det är en berättelse som har många djup och det gör den intressant för fler än en viss åldersklass.

Det är därför det är så viktigt med högläsning. Då når boken också den vuxne och andra som råkar lyssna.

Sommar i stora skogen har också kopplingar till En midsommarnattsdröm. Det betyder att en möjlig koppling kan göras till Shakespeare och hans verk. Nåväl, jag har läst och jag är glad i det jag fått läsa.

Jag vill undervisa och kan välja vilken sida som helst för att göra det. Men här är ett förslag till sidor:

Ni kan se hur jag har antecknat och markerat i texten. Det här är några sätt att undersöka texten på.

I texten kan vi läsa var och det ska vi naturligtvis uppmärksamma: 

• bakom albusken
• vid forsen
• på kullen
• på rygg
• över himlen
• till marken
• vid sjön
• på ängen

Texten inleds med att FARFAR ÄR BORTA – hur kan man följa upp det i texten? Vilka ord förklarar?

• borta
• letar
• virrigare
• leta
• ingenstans

Meningar som anger att FARFAR ÄR BORTA:

• Man letar på alla hans vanliga platser
• – Bara han inte har funderat bort sej, säger mamma.
• – Ja, han har varit virrigare än vanlig, säger pappa.
• – Kom Nina så fortsätter vi att leta.
• Men ingenstans doften av en stor tänkare.
• – Har du möjligtvis sett farfar? frågar dom en duva som sitter på en gren och kuttrar.

Vanlig är ett ord som förekommer på flera ställen i denna korta text:

• vanliga
• vanligt
• vanlig

Hur använder man dessa ord? Varför är de olika? Vilket ord kan man utgå ifrån?

I texten använder Ulf Stark orden så här:

• Man letar på alla hans VANLIGA ställen
• – Ja, han har varit virrigare än vanligt, säger pappa.
• Nej, en vanlig skogsduva, säger duvan.

Förslag till elevaktivitet: Ge varandra muntliga exempel på hur ni kan använda dessa tre ord i olika sammanhang.

Frågor som ställs i denna text:

• Har du möjligtvis sett farfar? frågar dom en duva som sitter på en gren och kuttrar

Frågor brukar jag göra till något eleverna får svara på. De får dramatisera genom att ställa frågan vänligt, otrevligt och mot en medspelare som besvarar frågan utifrån hur frågeställaren uppträder. Mycket underhållande och roligt för alla i klassrummet.

Ordförrådet

• albusken
• forsen
• kullen
• rygg
• molnen
• himlen
• marken
• sjön
• ringar
• stenar
• tänkarfarfar
• mamma
• pappa
• fågelkvitter
• dofter
• liljekonvalj
• tallbarr
• kåda
• duva
• gren
• ängen
• kanin
• ängel
• skogsduva

Ord som gör att vi kan röra på oss och visa hur orden kan förklaras och samtidigt berätta om hur man ser ut eller hur man gör när man omsätter orden i handling:

• leta
• betrakta
• glider
• ligger
• kastar
• funderat
• virrig
• tänker
• blir
• villar
• skuttar
• sett
• fråga
• tillsammans
• ropa

Hitta på fortsättning om farfar. Detta vet vi: 

1. Farfar är borta
2. Farfar är inte på sina vanliga ställen.
3. Farfar är något virrig och kan förirra bort sig /eller/
4. Farfar är en tänkarfarfar.
5. En vanlig duva har sett farfar.
6. Den vanliga duvan berättar att farfar är med en svart kanin.

Hur kan vi hitta på för fortsättning utifrån det vi redan vet?

Något om miljön där berättelsen utspelar sig:

• Det finns en bäck, en kulle, en fors, vatten, moln och himmel.
• Luften är full av fågelkvitter. Och av härliga dofter, liljekonvalj, tallbarr och kåda.
• Det finns en vanlig duva på en gren. Duvan kuttrar.

Vilka ljud kan man höra om man är i berättelsen:

• mamma och pappa som pratar med varandra
• ljudet av vatten som forsar
• Inka och Kain som pratar med varandra
• Mamma som ropar att Inka och Kain inte får villa bort sig
• fågelkvitter
• en duva som kuttrar
• en duva som svarar

På detta sätt kan man närma sig berättelsens innehåll. Jag kan göra en PP som ni kan få för att genomföra undervisningen tillsammans med eleverna. Minns då att högläsa texten så att alla elever kan tillgodogöra sig den. Högläs gärna flera gånger så att eleverna är trygga med innehållet. Låt en elev som vill högläsa. Läs två och två för att härma läraren. Jag har genomfört en likande lektion i årskurs åtta – så jag menar att ni kan våga göra det med dem också.

Vilka skiljetecken finns i denna text:

• punkt
• kommatecken
• frågetecken

Vilka saknas?

Jag skulle gärna pröva att använda ett utropstecken lite varstans… hjälp mig att hitta var?

Lärarens förhållningssätt:

• var nyfiken på hur eleverna tänker om texten
• var lyhörd för elevernas frågor
• låt dem tänka, ge dem tankeutrymme
• och låt dem skriva något kort om fortsättningen
• högläs Ulf Starks text igen och lägg till elevernas fortsättningar

Jag hoppas ni berikar med ord, innehåll och sinnen. Låt eleverna tänka, kommunicera och lära. Det är mina ledord i all undervisning.

Lämna namn här så skickar jag en powerpoint som möjliggör för att pröva och utforska.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Vill du läsa mer om hur man gör detta kan du titta i min bok TEXTSAMTAL och BILDPROMENADER, 2017