”Ändå vill magistern lära mig att rita.
”Rita en morot”, säger han och delar ut papper med stödlinjer.
Vi får varsin krita.
”Försök att hålla er innanför linjerna.”
Jag tänker på morötterna i trädgårdslandet bakom vårt hus.
”Magistern!”
Jag räcker upp handen.
”Våra morötter ser inte alls ut så där.
Får jag rita av en hemma istället?”
Då tittar magistern strängt på mig.
”Gör dig inte till.”
Hur ser saker ut?
Egentligen?
Jag brukar fundera över det.”
Detta lilla stycke är hämtat ur boken Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg.
Boken handlar om en flicka som levde i Sverige i början av 1900-talet. Hon ville bli konstnär.
Men hon behövdes hemma på gården. Där fanns kor och sysslor att göra. Utan hjälp
från dem som såg hennes intresse för konst och hennes vilja att måla, rita och teckna
hade hon aldrig kunnat bli konstnär. Men det som gav henne mest kraft var hennes egen
envishet och faktiskt också hennes trots. Jag tycker mycket om hennes frågor:
- Hur ser saker ut?
- Egentligen?
Din vilja, din envishet och allt du lär dig
Man ska aldrig underskatta den egna viljan
och drivkraften. Låt den också vara din. Utbildningen är din och det är en rikedom att
kunna och få lära sig.
Så här går det för teckningen som flickan ritar av moroten:
Hej HOPP kära elever och kollegor,
Anne-Marie Körling