Jag läser recept. Och oj så mycket man måste röra sig då man gör exempelvis
”Bästa mördegstårtan”.
Allt av rörelser inom ett ämne. Många ord är det också. Rikt språk.
Ur Kaffekalaset, 1952
”Hur ser ett svenskt kaffebord ofta ut?
Jo, på en blommig duk står en blommig servis kring en vas med levande blommor. Bordet står kanske på en blommig matta i ett rum med en blommig tapet och kring bordet rör sig gästerna i blommiga klänningar. Visst är det vackert med levande blommor och som dekor kan den blommande rankan vara utmärkt.”
Väldigt blommigt med andra ord. Texter från en annan generation och en annan tid. Inga latte på språng.
Källa: Kaffekalaset, Folket i bilds förlag 1952.
Jag tycker det mesta man får lära sig är ett glädjeämne för att kunna omsätta i kunskaper. Exempelvis att lära sig läsa ett alfabetiskt register. Det är en analogförmåga. I det digitala lär vi oss sökord och att förfina dessa. Därför behöver vi lära oss båda och pendla mellan hur vi lär oss att hitta och orientera oss. Här är ett alfabetiskt register:
Textsamtal och frågor
Dessa frågor är avsedda att knyta eleverna till innehållet men låta dem upptäcka det genom mina frågor. Jag är varmt saklig och värderar inte utan lyssnar mer och ber eleverna fördjupa sina tankegångar och berättande svar:
Struktur och avsaknad
Här handlar det att upptäcka namn över platser, personer och exempelvis mormors kakor. Det betyder vid en närmare översyn att innehållet kan struktureras ytterligare. Det är en fråga för eleverna att diskutera och tänka om:
Några framtidsfrågor, kreativa frågor är:
Låt eleverna samtala under din frågvisa ledning! Ha roligt. Döm inte ut kreativa idéer. Tänk språkutveckling. Tänk bokstav och ljud. Tänk alfabet. Njut av att ni möter bokstäver, alfabet, mening och sammanhang tillsammans.
Boken jag tagit registret ur heter ”Kaffekalaset” …
… boken ”Kaffekalaset” kom ut 1952.
Så här står det i boken:
”Men kakor ska inte konsumeras som vardagsmat. Kakan bör få återgå till sin ursprungliga betydelse av läckerhet, lyx. Massproducerade kakor ”billigt småbröd till kilopris” som det skrämmande heter i reklamen, är kakkulturens förfall.”
Ord för hembakta kakor det.
Jag läser intensivt då jag läser. Men så går det några dagar och jag läser inte. Går det för lång tid blir berättelsen halv och avbruten. Som en relation utan värde eller som kom av sig.
Boken ligger där uppslagen och uppochnedvänd. 98 sidor lästa. 132 att läsa vidare i. Det är som att träffa en gammal vän som man inte träffat på en tid. Man måste knyta an till det sista man hade gemensamt. Man måste också få lite uppdateringar sedan sist och få fråga om det där som skulle hända men som man inte fått följa upp. Då är läsandet som en ursäkt till en början, förlåt, förlåt men annat kom mellan mig och dig och nu är jag här igen. Det sista hundörat syns som ett kraftigt nyp i mitt eget.
Det är skolstart. I kollegiet finns kanske en nyexaminerad lärare. Se till att vara kollegan, den som säger:
– Hej, välkommen och fråga om du vill, kom gärna in i mitt klassrum, jag äter gärna lunch med dig, har du sett dig om i skolan? Jag visar dig gärna!
Jag minns då jag kom som nyexaminerad till skolan. Jag fick scheman med förkortningar och jag förstod väldigt lite av det alla andra tycktes kunna och förstå så självklart. Mycket var underförstått. Innan man förstår kulturen behöver man stöd och hjälp. Den lärare som slog sig ned hos mig första dagen blev en naturlig mentor till en början. Skolan tycktes mig så stor. Jag minns dagarna i klassrummet, de där dagarna innan eleverna kom, vi hade färre sådana dagar då än nu, men hur jag prövade hur det kändes att vara lärare ”på riktigt”. Mitt klassrum, mina elever på en lista, redan utvalda böcker att läsa och alla andra klassrum, kollegan i rummet intill och orienteringen till idrottssalen, biblioteket och högstadiets klassrum. I mitt fack kom papper om än det ena än det andra. Jag minns vilsenheten i lärarrummet, vilka koppar man kunde ta då man inte tagit med sig sin personliga och hur uppdelningen såg ut mellan låg, mellan och hög. Och de tankar om skolan jag bar mer som ord än handling skulle nu omsättas i handling. Och kopiatorn. Den går enklast att använda före 07.30. Allt man skulle lära sig som lärare.
Det är spännande att höra om det som kommer med en ny kollega. Närmare studierna, närmare det nya som skolan ska famna kan man inte komma än den som är nyexaminerad. Genom vad kan vi mötas. Genom hur kan vi dela.
Ibland säger vi att en elev ska svara på en fråga. Eleven kan inte svara. Då kan vi be eleven passa frågan vidare till en kompis. Det blir elevens uppdrag.
– Vem vill du ska förklara innehållet för oss? kan läraren fråga.
Frågan går då vidare till en elev som vill besvara frågan. Det här handlar om att låta eleven som inte kan fortsatt vara aktiv och inte lämnas ensam med sina känslor av att inte kunna. Vi frågar helt enkelt oss fram.
Så löd uppgiften. Jag hittade den på tunnelbanan 2006. Eleverna gick i fyran. Jag gav lektioner kring en eller två matematikuppgifter, inte mängder av olika, och vid varje lektion diskuterades innehåll och matematiska tankegångar. Diskussionen blev stor och eleverna delade med varandra. Många anteckningar, prövande och utforskande av hur att göra och tänka.
Så här skrev eleverna:
”Jag vet inte hur jag tänkte men när man såg svaret var det jättelätt. Först tänkte jag: 5x5x5x5=130. Men det var fel. En siffra är ju mellan 1-9, oj jag glömde 0-an! Ett tal kan vara hur mycket som helst. Felet var att alla räknade men det handlade inte om det utan om hur man skulle skriva uppgiften. Ingen förstod meningen först.”
”Jag tycker att man bara skriver 100. Man kan inte skriva 100 på något annat sätt än 100. Så jag kom inte på att man kunde skriva typ 9/9 + 99= 100. Det var en klurig fråga! Fast svaret var smart! Siffor är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9.”
”Jag trodde att jag skulle ta 25 x 4 = 100 men man måste ju använda fyra likadana siffror. En siffra är 0-9. Det finns bara 10 siffror som är från 0-9. Resten är olika tal. Tal är flera siffror sammansatta med andra siffror. T.ex 1032 innehåller 4 olika siffror. Likadana siffror är 5 och 5 eller 6 och 6. Uppgiften var ganska svår men när man fick veta svaret var det busenkelt.”
”Siffror = 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Min tanke; att man skulle typ ta tex 6 x 66 – 6 eller något sånt. Tänkte att man kunde använda olika räknesätt som /x-+. Skriv menas inte räkna utan skriv talet. Likadana siffror är 9999, 7777 osv.”
”Först när jag tänkte så tänkte jag på talet 25 för 25 x 4 är 100 men sen så såg jag att det stod siffror och det är inte tal. Man måste kunna det här med siffror för annars kan man inte räkna det här talet, alla siffror är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Det är tio siffror som finns.”
”Det här var en klurig fråga och för mig skulle det ha tagit lång tid men när jag såg svaret tyckte jag; Men gud va lätt det här va! Det här med siffror, man måste kunna siffror för att lösa det här talet. Siffrorna är 0-9. En bra sak att komma ihåg; Det är att räkna på sina fingrar för man har 10 fingrar och det är 10 siffror. Alla siffror är dom hära: 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9.”
”Jag och elev x var väldigt nära på att hitta lösningen. Men så fick vi inte räkna. Men det gjorde vi ändå. Och när man ska skriva svaret så kan man inte skriva 9/9 + 99 = 100 för då har man använt sju siffror och alla siffror är inte likadana.”
”Ett ”tal” är ett tal som ex 100, 56 ellr 37. En ”siffra” däremot är 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Alltså inte höga tal utan siffror som bildar tal när sätter ihop dem eller använder räknesätt. Alltså ska du skriva talet hundra, inte RÄKNA det! Eftersom du ska använda siffror. Talet var svårt först när jag inte visste hur man skulle göra men när någon skrev svaret blev det jättelätt. Svaret är 9/9+99.”
”Jag tänkte: att man kanske skule skriva 3333, men det funkar ju inte. Men så började jag tänka typ 5 + 5 + 5 + 5. Men när jag såg svaret var det jättelätt. Tal är när man använder siffror över 10 och uppåt. Men 1 även ett är likadana. Skriva: skriva är skriva och inte räkna. T.ex. 5 + 5 x 5 – 5 = 45, men nu har jag inte skrivit talet 45, utan nu har jag räknat talet 45.”
”0-9 är dom ända siffrorna som finns. När jag såg skriv i meningen tänkte jag att det kanske var 4siffror istället för 4:a bokstäver i hundra. Men så kom jag på att dom måste vara likadana. Sen kom jag inte på något mer och när jag fick veta svaret var det ju jätte enkelt.”
”Jag förstod ingenting av uppgiften så jag lyckades inte komma fram till någonting. En siffra är ett ensamt nummer. Det finns nio siffror, de är 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9. Ett tal är flera siffror ihopsatta. Det finns oändligt många siffror. Ordet ”likadana” betyder samma. Så om man ska skriva likadana siffror kan det se ut t.ex så här: 888 eller 7777.”
”Man tänker så här: 9/9 är 1 och sen står det pluss + 99 så blir det 100 och det är fyra 9 (nior). Ohh… det var himla svårt att änka men sen när man fick veta svaret så var det jätteenkelt. Felet som alla gjorde var att de räknade och inte skrev fast det står SKRIV.”
”När jag såg talet tänkte jag att man skulle skriva fyra bokstäver som t.ex 99,99. Men när jag läste igen så företog ja att det måste ha med – + ./. eller x. Jag tror att när man läser talet så kommer man in på fel tanke och då att det svårt att komma in på rätt tanke igen.”
”Jag trodde att det skulle vara 99,99 eller liknande fast det går inte. Sedan hadde jag inte mer lösningar men jag tyckte svaret var långsökt. 9/9 + 99. Det finns olika siffror och det finns så många tal att man inte kan räkna dem alla.”
”Felet man gör att det står skriv talet 100 med fyra likadana siffror istället för att skriva talet så börjar man räkna ut talet. När jag såg svaret så tänkt jag vad enkelt det var men innan så tyckte jag det var svårt. Jag slåg upp vad siffror vad och det ståg så här. ”Siffror är de vanliga tecknen för de nio första talen och noll, alltså 0,1,2,3,4,5,6,7,8 och 9. Så 0-9 är siffrorna.”
”Skriv: När jag gjorde detta tal så tänkte jag först 99,99 men att skriva talet är inte att räkna ut det. Siffror: siffror är inte tal det är objekt som används i tal men som jag först trodde skulle bli tal. När jag gjorde detta tänkte jag inte på att man skulle skriva talet. Eftersom man bara fick använda 4 likadana siffror så blev talet svårt att räkna men inte att skriva. När man sen såg svaret var det väldigt lätt och man kände att man skulle tänkt på ett annat sätt. Jag tänkte först på 9:or och 0:or men jag kom inte fram till något svar som verkade bra. Sedan när man såg svaret så fick man en ny uppfattning av allt. Då var talet superlätt.”
Vad upptäcker jag:
Den pedagogiska tanken:
Eleverna fick klura genom att samtala, tala med varandra, diskutera, läsa om igen. Jag lyssnar deltar och klurar också. När jag väl gav svaren kom en helt annan diskussion upp. En del av den ser ni i svaren som eleverna har givit. Jag ser vad jag ska undervisa om och får vägledning genom att analysera elevernas svar. Jag ger uppgifter och låter eleverna göra dem, kopierar samtliga och analyserar för nästa lektion eller för vad jag behöver ge mer undervisning i. Resonemangen och att pröva gör varenda elev. De vågar vara ovetande och de vågar att inte förstå eller att kunna.
Det handlar om att våga tänka, våga pröva och våga utforska. Det språkliga uttrycken i matematiken blir synliggjorda och även där kan jag fundera över hur jag ska gå vidare.
Eleverna och läraren får tänka, fundera och formulera. Men eleverna gör det i sitt lärande. Jag gör det för att utveckla deras kunskaper och samspela med vad de kan och vad de behöver lära sig. Ett slags utveckling och systematiskt kvalitetsarbete i och av undervisningen. En av möjligheterna kommer ur att samla elevernas svar, anteckningar, tankar och berättelser och analysera dem. Jag gör så här:
Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Böcker jag har läst 2026:
Böcker jag lyssnat till 2026
Böcker jag läst under sommaren 2025:
Böcker jag läser under december 2023:
