Läraranteckningar: Elevens möte med ny bok och uppföljning i undervisning för alla

Postat den 09/08/2015 av Anne-Marie Körling

Jag noterar varje elevs läsning. Här har eleven valt en ny bok vilket betyder att jag behöver finnas för samtal under övergången från en berättare till en annan. Eleven hade läst flera böcker av en och samma författare och hade valt en ny. Eftersom jag har flera anteckningar om elevens läsning kan jag följa de tidigare noteringarna. Nu skriver jag om bokvalet och vad jag upptäcker:

Elevens namn:

Datum: 24 april 2009

Bokval: Eleven har valt en bok av Reeve; De vandrande städerna.

Tidigare läsning: Böckerna om Sune av Jacobsson/Olsson

Detta noterar jag:

  • Eleven har valt en annan genre än tidigare
  • Boken innehåller nytt språk vilket gör att jag måste stötta läsningen i dialog och samspel med eleven
  • Eleven påpekar att språket är annorlunda från vad eleven är van vid
  • Frågor som eleven ställer är ifall London är en stad som kan röra sig och hänvisar till titeln på boken – ett samspel mellan bokens innehåll och bokens titel – eleven återkommer flera gånger till bokens titel.
  • Eleven kan uttala alla namn, ljudar, gissar på uttal men hoppar inte över några namn.
  • Eleven går tillbaka och läser om när förståelsen går förlorad, ”rättar sig själv”

Uppföljning i undervisning:

  • Att undervisa om övergångar mellan olika genrer; vad det betyder för läsningen och förståelsen?
  • Från att ha känt förtrogenhet med författarens berättarteknik och stil läsa något som man inte känner sig förtrogen med, tid för bekantskap med nytt sätt att berätta och en ny genre att läsa.
  • Skapa micromöten mellan olika texter och jämföra, samtala, undersöka och diskutera dem; faktatext möter skönlitterär text, reklamtext möter faktatext, fantasy möter dikt, osv.

Ofta får jag frågor om hur jag hinner. Jag ordnar ett klassrumsklimat där jag kan sitta med enskild elev under några minuter. Jag undervisar oavbrutet. Till en början tog det längre tid men över tid lärde jag mig och eleverna att integrera detta i arbetet i klassrummet.

Mina noteringar har jag lärt mig skriva direkt efter samtalet. Jag för också samtal med eleven om det jag noterat. Undervisningen skapar jag i samspel med det jag ser, undervisningen kan röra en mindre grupp av elever eller samtliga. I detta fall kom undervisningen att beröra samtliga elever. Efter uppföljningen av undervisningen noterar jag samspel med läroplan och kursplaner.


Inlägg som berör samma teman:

  1. På alla stadier och i alla klassrum – skapa och ge lästid
  2. Undervisning i ämnets och elevens tjänst
  3. Så här dokumenterar jag elevens skolanknytning och läsintresse
Publicerat i Boken i undervisningen, Kommunikationen, Lässtrategier, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Strategier, Svenskämnet, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | 1 kommentar

Dokumentera: Mina anteckningar rörande mina elevers läsning

Postat den 08/08/2015 av Anne-Marie Körling

1997 började jag göra ”läsanalyser” av hur mina elever läste. Jag gjorde det efter att ha lyckats få en elev att lära sig läsa och att jag blev känd för att få elever att läsa. Men jag ville veta om deras läsförmåga och hur den kunde utvecklas. Därför gjorde jag en slags läsanalys som jag nu visar er ett exempel på. Jag har många olika sätt att göra analyserna.

Eleverna ville verkligen ha dessa analyser. Varje dag bad de mig att göra dem. Därför gjorde jag det med dem varje dag.  Varje dag läste jag med fem – sju elever. Under en vecka hade hela klassen läst tillsammans med mig och fått läsanalyser och individuella textsamtal. Genom arbetet lärde vi oss att tillsammans lyssna på varandras läsning och eleverna lärde sig att göra analyser tillsammans, i olika hög grad.

Detta var mina anteckningar efter en lässtund med en elev, mina anteckningar och för att fundera över vad jag kan bidra med i undervisningen, vad de olika eleverna kan behöva, ihop och var för sig:

Jag skrev upp;

Namn: xxx

Datum: 15 februari 2010

Text: Elevens självvalda bok – titel:

Text jag utmanar med: En liknande text, en tidningsartikel och en annan bok av liknade slag

Relation: Eleven och jag känner inte varandra men eleven har sökt upp mig för att få sin läsning förklarad och beskriven.

Initiativ: På elevens initiativ

Detta ser jag av läsningen, här är ett exempel:

  • eleven rättar sig själv då eleven inte förstår, läser om
  • kan läsa ord som global uppvärmning, koldioxid, fossilt bränsle, översvämningar, övervaka utveckling, rapportera händelseförlopp, händelseutveckling
  • eleven hittar tillbaka till texten om jag avbryter och samtalar med eleven om texten
  • kan sökläsa och hitta ord jag frågar om
  • På frågan om ett annat sätt att förklara ”rapportera händelseförloppet” och eleven säger: man ska kunna berätta om händelserna
  • eleven läser med inlevelse och man kan höra utropstecken och frågetecken
  • … eleven kan förklara hur man använder tre prickar – man blir avbruten, man behöver tänka. Eleven kan skriva några beskrivningar om hur man använder skiljetecknet.
  • eleven kan skapa samband mellan bild och text

Vi går igenom det jag har sett och eleven får förklara, påverka och bekräfta om det jag sett stämmer eller inte stämmer. Vi undertecknar båda och spar varsitt till nästa möte. Den här eleven fick ett lässamtal med mig efter att ha sökt upp mig. Många elever har sökt upp mig för att få en slags bild över sin läsförmåga. Det har lärt mig mycket för jag har varit frågvis och undrande. Min utgångspunkt har varit att se till elevens kunnande och i mina läraranteckningar har jag noterat vad jag ska undervisa om, kanske för den enskilde eleven men ofta för hela klassen.

För att göra det här hade jag kopior av den text eleven läste. Där noterade jag allt som ägde rum kring läsningen. Här är en läsanalys av en matematiktext.

P1130316

 

 

 

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Dokumentera – en elevs engelska läsning
  2. Jag minns mina elevers läsning
  3. Läroplan och kursplan rörande läsning – här är frågor att utveckla:
Publicerat i Kommunikationen, Lärande, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska samtal, Redskapen, Strategier, Styrdokumenten, Svenska, Svenskämnet, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Dokumentera: Mina anteckningar rörande mina elevers läsning

Undervisande frågor att tänka, samtala och skriva kring.

Postat den 08/08/2015 av Anne-Marie Körling

Jag ställde en fråga om ljud. Vilket är det tystaste ljud du kan höra? Eleverna tänkte och tänkte. De behövde lång tid att tänka. Dagen efter ville de komma tillbaka till svaren. Detta med att tänka. Inte de omedelbara svaren utan en möjlighet att få komma tillbaka till frågan. Så kan man också förbereda eleverna. Den här frågan ville de undersöka.

En elev i årskurs fyra tänkte och skrev:

”Det tystaste ljud jag kan höra är när en myra går på mjuk mossa

Man måste ha örat så nära myra att myran kan klättra in i örat för att höra ljudet.”

När jag frågade om hur eleven kommit på detta ljud så berättade eleven att han lagt sig på en gräsmatta och tänkt på myror. Han tyckte frågan var spännande. Man måste liksom koncentrera sig och lyssna. När man lyssnar noga så hör man sin egen kropp. Det var en upptäckt. Så tyst kan man alltså bli. Och då hör man sina egna kroppsljud. Andetagen, slagen och knorrandet från magen. Vi prövade hur tysta vi kunde vara. Längre fram i årskurs fem prövade vi att vara lika tysta som Anne Frank då hon gömde sig. Vi klarade sju minuter. Och då var det så tyst att inte ett ljud hördes i klassrummet. Pröva!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bokstäver är ljud och skrivna meningar kan vi höra
  2. Skolstartslektion och frågor om sommaren
  3. Om bildning och frågor
Publicerat i Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Undervisningen | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Undervisande frågor att tänka, samtala och skriva kring.

Låt eleverna berätta om skolan: ”Tips från oss”

Postat den 08/08/2015 av Anne-Marie Körling

Jag lät eleverna i årskurs fyra skrev till blivande årskurs ettor, tvåor och treor om vad de bör tänka på som elever:

Elevernas tips till eleverna:

  • Tävla aldrig mot andra. Tävla bara med dig själv.
  • Våga chansa, fråga mycket, ge aldrig upp.
  • Försök att inte tänka på vad andra gör utan vad du själv vill och tänker.
  • Läs mycket böcker så får du ett gott ordförråd.
  • Skratta aldrig åt någon annan som gjort på något annat sätt än du själv har gjort.
  • Våga göra fel, säga fel. Man lär sig av sina fel. Det är inte farligt.
  • Våga vara dig själv och ingen annan än just dig själv.
  • Skriv alltid på varannan rad. Om du skriver fel är det bara att ringa nidet felaktiga ordet och skriva det rätta ordet ovanför det inringade.
  • …
  • och många, många fler tips.

Eleverna hade mycket få tips till lärarna:

  • Lyssna på barnen.
  • Beröm barnen då tycker det att det är kul.
  • Hjälp barnen om det behöver hjälp.
  • Ge, ge beröm.

Med beröm menas återkoppling, gensvar, frågor, bekräftelse av innehåll. Ordförrådet för det en lärare gör blir i elevernas ordval beröm. Jag är mycket noggrann med vad jag gör för återkopplingar och hur jag gör dem. Läs mer om det i ”Vägen till skriftliga omdömen” 2007 eller i ”Läraren inom mig” 2014.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lär barn att de kan – låt oss utgå från
  2. Inte alla barn har resor att berätta om – låt skolan få ta plats under loven
  3. Skrivtips från författarna och hur från mig
Publicerat i Lärande, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Pedagogiska samtal | 2 kommentarer

”En minimiss i någon del av helheten sänker betyget”

Postat den 08/08/2015 av Anne-Marie Körling

Läser Susanna Alakoski April i Anhörigsverige, dagbok, 2015 och citerar:

”Femtonåriga dottern har inte sett sin mamma på ett tag. Vill vara hemma. Hon dukar nästan under av nationella prov. Behöver den omsorg och avlastning hon kan få. Detta betygssystem, som fokuserar på svagheter. Sedan det infördes har jag bara hört henne komma hem och tala om vilka ämnen hon är svag i. Hur är det möjligt? Hon som är stark i så många ämnen. Varför inte ett betygssystem som uppmuntrar styrkorna? En liten detalj, en minimiss i någon del av helheten sänker betyget.”

Alakoski; April i Anhörigsverige, dagbok, 2015, s. 92

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Var, när och hur att skriva en bok
  2. Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?
  3. Muntligheten är en del av helheten
Publicerat i Hinder för lärande, Kommunikationen, Läraren i litteraturen, Litteratur och läsning, Pedagogiska samtal | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för ”En minimiss i någon del av helheten sänker betyget”

Språkuppdrag i skolans matsal: Krydda också med språk

Postat den 08/08/2015 av Anne-Marie Körling

P1110541

Skolans uppdrag är att varje barn under sina skolår ska få utveckla sitt språk i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan betyder att alla som är i skolan har detta uppdrag. Arbetar man i en skola är man också en del av ett språkutvecklande arbete. Arbetet i matsalen är också en plats för möte med språket som finns runt mat. Därför bör varje anställd i skolans kök också krydda med ord och uttryck som hör ihop med mat och vänligt bemötande.

Här är ett recept för skolans kök:

  • Skolans veckomåltider saltas med extra ord om innehåll,  smak, antal och lite geografi om varifrån maten kommer. Man får ha lite fantasi och kreativitet.
  • Lappar över skålar med mat skrivs med omsorg, välkomnande och varsågod.
  • Skolans personal svarar eleverna med fler ord än ett och väljer att inta ett förhållningssätt där språket är utvecklat och riktat mot mat och relation.
  • Skolpersonal bejakar elevernas berättelser om maten i skolan; innehåll, smaker, konsistens, färger och upptäckter.

En veckomatsedel kan därför se ut så här:

Måndag

köttbullar * potatis * gurka

I matsalen idag kommer du att få smaka på Tant Augustas köttbullar. Vi har hämtat ett recept från hennes kök i Småland från 1850-talet. Till köttbullarna serveras röd lingonsylt som kommer från Polen. Potatisen skalar vi i köket och gurkorna skär vi också där. Ha en smaklig måltid.

Tisdag

spagetti * köttfärssås * oregano

Idag har vi kryddat maten med ingefära, svartpeppar och en extra nypa oregano. Du får pröva om du känner smaken av kryddorna när du äter Kalle Karlssons specialspagetti med köttfärssås. Morötterna är söta och gör dina tänder starka. Vi kokade 53 kilo spagetti som räcker gott till alla elever här.

Onsdag

pannkakor * tradition * soppa

Pannkakor och soppa ska man ju servera på torsdagar enligt tradition. Men vi serverar det på en onsdag. Pannkakorna är fabrikstillverkade för ingen av oss kan stå och steka 843 stycken pannkakor. Så många går det åt när det är pannkakor. Sylten är av hallon, äpple och socker. Det finns också lingonsylt. Soppan har skolkocken kokat ihop. Hen sjöng en Beatleslåt från 1960-talet när hen gjorde den. Vi döpte soppan till sångsoppa!

Och så vidare. 

Det går också att hämta lite extra information från kokböcker och beskriva matsedeln ur dem. Då behöver man inte hitta på utan kan hålla sig till informationen som ges där. Matsedeln högläses ofta i skolan, skickas hem och sitter på ett kylskåp och därför kan man se över den. Om man inte kan göra en matsedel med påhittade berättelser så kan man skriva något som inledning och slut på matsedeln.

Många innehåll i böckerna handlar om mat vilket gör att man kan låna mattexter ur biblioteket, be skolans elever hjälpa till när de hittar berättelser om mat.

Astrid Lindgren skriver om mat i bland annat Emil i Lönneberga. Skriv en liten berättelse på varje matsedel lånade av författarna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Skolans språkgrund
  2. Ordförståelse och ordrörlighet
  3. Träslöjdens begrepp och skolans språkuppdrag!
Publicerat i Kommunikationen, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska miljöer, Skolmat och annat ätbart!, Strategier, Synligt läsande | Kommentarer inaktiverade för Språkuppdrag i skolans matsal: Krydda också med språk

Lektion och modell ämnesövergripande: Textmöten mellan fakta och skönlitteratur

Postat den 07/08/2015 av Anne-Marie Körling

Välkomna!

Tre ord och en mening

reaktionshastighet * vedträ * cigarettlukten

”En del reaktioner är snabba medan andra är långsamma.”

Vad vill Gert Mårtensson förklara och vad vill Karl Ove Knausgård berätta?

Välkomna till lektionen där allt förändras och reaktionerna inte låter vänta på sig.

 

Så inleder jag lektioner. Många frågor aktiveras. Orden prövas, meningen blir läst och reaktionerna kommer, ibland snabbt, ibland långsamt. Men de kommer. Jag skriver mer om detta i min kommande bok med utgivning planerad till november 2015.

Så till innehållet.

Texter ska mötas. De utgör olika perspektiv. Jag läser en faktatext om hur ämnen förändras. Alltså kemiska reaktioner. Det står i texten att inga atomer försvinner. De byter bara plats, omgrupperas eller bildar nya ämnen. En tändsticka som tänds ger en snabb kemisk reaktion. En burk som rostar har en annan förändringshastighet. Det vill säga reaktionshastighet. När jag skriver blir jag mer nyfiken och förstår genom att tänka då jag skriver. Jag förstår genom att skriva här, samtidigt som jag ser att mitt språk om förändring bör utforskas genom hastighet, kallas reaktionshastighet. När jag ser min släkting hugga ved kan jag nu förstå att genom att klyva veden förändras reaktionshastigheten för förändringen som sker då elden ska få fäste och resultera i värme.

Ett kort stycke ur MakroKemi av Gert Mårtensson, 2010

”Exempel på finfördelningens betydelse ser vi när mjöl i finfördelad form har orsakat våldsamma s.k. dammexplosioner där mjöldammet antänts av en gnista. Svåra explosionsolyckor har på samma sätt inträffat i kolgruvor när koldammet har antänts.”

Det finns speglar i skönlitteraturen. Så här beskriver Karl Ove Knausgård förvandlingen, i det yttre och det inre, i reaktioner av annat slag men också den faktiska reaktionen:

”Det rasslade som i en tändsticksask, strax därefter hördes det korta ritschet från svavelhuvudet som drogs över plånet, och det sprakande ljudet när det antändes, som liksom sjönk ner i den efterföljande lågans tystnad. När cigarettlukten några sekunder senare kom svävande in i köket böjde sig Yngve sig fram och öppnade fönstret så tyst han kunden. Ljudet som trängde in från mörkret utanför förändrade hela stämningen i köket.”

Karl Ove Knausgård, Min kamp 1, 2013

  • Vad annat kan jag påverka för att utverka något annat?
  • Alltså vad kan jag göra för att påverka?
  • Vad annat kan jag förändra reaktionshastigheten genom?
  • Kan man länka samman reaktionshastighet med känslor?
  • Att handla eftertänksamt?
  • Att handla omedelbart?
  • På vilket sätt berättar, förklarar Gert Mårtensson?
  • På vilket sätt berättar, förklarar Karl Ove Knausgård?
  • Vad har de gemensamt?
  • Ur perspektivet förändring och reaktionshastighet – hur förklarar de och varför?
  • Vilka är mottagarna för de olika texterna? Hur kan vi förklara det?
  • Vad ger reaktionerna för fortsättning?

Frågor jag skulle ställa eleverna.

Det handlar om något som sker i rummet. Att tända en cigarett skapar en reaktion. Från ett ritch och en plötslig låga, rökdoft,  till ett tyst öppnade av ett fönster. Reaktion på reaktion. Berättelse till berättelse. Möten till möten. Reaktioner som svar, tanke och fråga.

Lgr 11 kursplanen i ämnet kemi:

  • utveckla elevernas kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden
  • för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse
  • estetiska valsituationer som rör energi
  • använda kemins begrepp

Kunskapskraven lägger stor vikt vid språk och att kunna använda språk; samtala om, diskutera frågor, skilja fakta från värderingar, formulera ställningstaganden, fördjupa och bredda resonemang och diskussioner, välutvecklade texter, anpassning till syfte och målgrupp. Förklara och generalisera.

Lgr 11 kursplanen i ämnet svenska – undervisningen ska syfta till:

  • utveckla kunskaper i och om svenska språket
  • olika syften och olika sammanhang
  • språk för att tänka, kommunicera och lära
  • förståelse för omvärlden
  • anpassa språket för olika syften (här kemi), mottagare (vilka är mottagarna av de olika texterna? Varför?)

 

 

Källor:

  • Knausgård: Karl Ove Knausgård; Min kamp, 2013
  • Lgr 11
  • Mårtensson, Gert; Makrokemi, 2010


Inlägg som berör samma teman:

  1. Läser Knausgård och tänker lektioner för alla årskurser
  2. Knausgård om skolan
  3. Alfons Åberg lektion – en modell för kreativ språklektioner
Publicerat i Källkritik och undervisning, Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektion och modell ämnesövergripande: Textmöten mellan fakta och skönlitteratur