Skolstartslektion och frågor om sommaren

Jag skulle starta en skolvecka med frågor. Varje lektion skulle jag ge en sommarlovsfråga:

  • Berätta om ett möte med en insekt?
  • Berätta om en glass du ätit?
  • Berätta om en regnig dag?
  • Berätta om en simtur?
  • Berätta om hur du använt engelskan i sommar?
  • Berätta om du har firat en födelsedag?
  • Berätta om ditt värsta myggbett?
  • Berätta om den tråkigaste dagen på hela sommarlovet?
  • Berätta om den roligaste dagen på hela sommarlovet?
  • Berätta om dagen innan skolan började?
  • Berätta om första dagen på sommarlovet?
  • Berätta om den godaste maträtten under sommaren?
  • Berätta om något du läst?
  • Berätta om …
  • skapa många, många frågor till …

Jag skulle låta eleverna få byta samtalspartner och diskutera frågan under en minut. Jag är noga med minuten. Vi hinner säga mycket under den. Det gör att eleverna blir fokuserade och slipper fundera över annat än själva frågan. Frågorna och stunden för att tänka, samtala om dem handlar om att möta sina klasskamrater. Därför ska en ny fråga betyda en ny klasskamrat. Så kan man inleda lektioner under en hel skolstartsvecka.

När eleverna har fått prata kan man be varje elev berätta något som klasskamraten berättade. Då utmanas vi att lyssna och återberätta. Det stärker oss när vi får höra hur vår berättelse blir uppfattad. Läraren ger följdfrågor om eleverna ännu inte gör det själva;

– Är det något som ska tilläggas? Uppfattade ni varandra rätt?

Jag har genomfört de här lektionerna, eller lektionsstarterna, och det blir livlig och roligt i klassrummet. Jag försöker ställa frågor som gör att eleverna får fokusera på något litet. Eleverna är fria att berätta om vad som helst när de berättar för varandra. Det handlar om möte, att lyssna, berätta och se varandra i klassrummet.

 

Publicerat i Skolstart | Etiketter | 4 kommentarer

Skolstart: Se till varje elev. Välkomna in i lärande och relation.

P1150848

En liten elev jag mötte en gång kom till skolan med en ros i sin hand. Han var välklädd. Det var skolstart. Han var finklädd. Glad. Håret kammat med vax. Varje hårstrå låg stadigt där på hjässan. Hans blick var så där glad som den kan vara då man börjar skolan igen. Sommarlovet är över för denna gång.

Eleven med rosen såg jag när han lämnade skolan. Rosen hade vissnat en aning, hängde med huvudet efter att upprop, viktiga papper delats ut och timmarna avslutats med ”välkommen imorgon, då börjar vi på riktigt”. Pojken med rosen hann aldrig ge den till sin lärare. Jag frågade om rosen. Han sa att det fanns ingen tid att ge rosen på.

Det som kännetecknar en skolstart är att vi ses igen. Vi möts. Ett möte som ska kännas och som måste betyda att vi ger eleverna en känsla av att de är sedda, viktiga och att skolan är en mötesplats för alla. I klassrummet kan vi ta emot eleverna med att hälsa på dem, ta i hand, se in i ögon och välja ett förhållningssätt som betyder att vi medvetet tänker välkomst i varje handling. Hur det var för pojken med rosen vet jag inte, ingen lärare vill att en ros ska lämna skolan med hängande huvud. Men ibland ser vi inte så noggrant som vi måste och kan.

Vi vet att stressen tar tag i oss fort, fort. Vi får en kroppspuls som anger att den flyttat inombords. Ganska snart springer vi i skolbyggnaden. Det är mycket som ska ordnas. Papper som ska skrivas, listor som ska göras, mail som ska besvaras. Böcker som ska plockas fram. Fortbildningen som både ger nytt men oroar med krav. Vi ser fram emot att möta eleverna. Att slå sig ned en stund i klassrummet, låta eleverna komma fram efter upprop, återknyta till sin lärare, skolanknyta till skolan.

Publicerat i Skolstart | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Skolstart: Se till varje elev. Välkomna in i lärande och relation.

Att välja förhållningssätt

Jag läser Peter Strang; Att höra till, 2014 och jag vill lyfta fram detta med medvetna val rörande mimik, kroppsspråk och inställning:

””Du som läkare har stort ansvar för hur stämningen blir, och ditt kroppsspråk kommer visa vad du känner.” Med andra ord kan man aktivt använda sig av spegelneuron för att skapa positiv kontakt.

Jag beslöt mig för att stanna upp utanför dörren och tänka på kroppsspråket inför varje ny patient. Var mitt kroppsspråk öppet, eller instängt med armarna knutna över bröstet? Hur var min mimik, var jag sammanbiten av stressen eller var jag neutral och rent av svagt positiv? Jag testade hur det kändes att höja blicken och le och märkte att något hände med min känsla i samma stund, jag blev själv mer positiv av att medvetet välja ett positivt kroppsspråk.”  s. 69

Jag valde nyfikenheten som förhållningssätt.

Jag har alltid valt nyfikenheten: Idag ska jag vara nyfiken på mina elever. Och jag har nyfiket gått in i klassrummet, lärandet och undervisningen. Jag valde nyfikenheten.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Relationer och vänskap, Undervisningen, Värdegrunden | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Att välja förhållningssätt

Problemen i barnen? Lösningarna i skolan?

P1170274

Många problem som barn har uppstår i skolan och det är min fasta övertygelse att skolan kan utveckla verksamheten så att problemen barn har i skolan kan minska. Det handlar om att pröva förhållningssätt, hålla och ge starka innehåll, vara varmt saklig och inte exkludera elever i tanke och handling. Det handlar om att inte observera barn utan vara med barn där barn är, i den tid de är i och på den plats vi är tillsammans på.

Att inte förlägga problemen i barnen utan förlägga lösningarna i skolan.

Publicerat i Inkludering, Undervisningen, Värdegrunden | 2 kommentarer

Källkritiken och innehållsdeklarationen

– Läs innehållsdeklarationen, hörde jag någon säga. Läs inte det de vill att du ska läsa. Läs också om det som de måste berätta.

Och gör man det behöver man kunskaper i kemi, textförståelse, begripa siffrornas beteckningar, kunna räkna ut ett och annat. Maten innehåller så mycket mer än tomaterna. Eller vad det nu är vi äter.

Jag funderar över källkritiken. Hur mycket matematik är det inte i procentsatserna? Stämmer produktens innehåll med namnet?

Publicerat i Källkritik och undervisning | Kommentarer inaktiverade för Källkritiken och innehållsdeklarationen

Om läsning: Storlekens betydelse och mer luft mellan raderna

När eleverna inte ville läsa, orkade eller inte kunde försökte jag klura ut alla möjliga sätt att undersöka deras läsförmåga på. Ett av försöken handlade om att förstora en sida ur Tolkiens Bilbo till en större text på kopiatorn, från A5 till A3. Eleverna hade tagit Bilbo och lagt den ifrån sig för den såg så jobbig ut. När jag förstorat texten läste tre av fem elever den utan problem. Jag lyssnade till deras läsning. Det gjorde att jag funderade över tätheten mellan bokstäverna, tätheten mellan raderna. Jag skapade mer luft mellan raderna helt enkelt.

Jag prövade. Det fungerade på en del elever. Inte på alla. Men upptäckten gjorde att jag alltid prövade att förstora textunderlaget och diskutera läsningen genom att jämföra de två texterna. Det här var innan vi hade teknik i klassrummet. När tekniken kom och vi skapade texter och läste texter interaktivt fick eleverna pröva sig fram genom att förstora eller förändra typsnittet.

– Orkar inte, sa en elev om den lilla. Den här orkar jag läsa.

Morbror 92 läser om Goethe

Igår besökte jag min morbror. Han läser fortfarande. Men med lite hjälp. En dokumentkamera och en dator som gör att han kan reglera storleken på texten.

Publicerat i Lässtrategier, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Om läsning: Storlekens betydelse och mer luft mellan raderna

I bokhandeln i Edinburgh

Jag har en favoritbokhandel i Edinburgh. Kanske blev den det för att jag upptäckte att de hade en musikavdelning och att jag alltid köpte skivan de spelade. Mest klassisk musik men också musik från medeltiden. Tonerna skapade ett lugn och bokhandeln fick en annan puls än den utanför där bussarna och trafiken trängdes i en bråttomtakt. Långsammare.

Jag brukar läsa av bokhyllorna. Särskilt bokhyllorna med barnlitteratur. En dag bestämde jag mig för att köpa de böcker barnen valde själva och det blev dessa två:

Barnen tittade på mig med förundran.

– Ska du läsa det vi läser?

– Japp, jag läser det du läser. Någonstans kommer jag läsa den här boken. Kanske hemma i Sverige, vid mitt köksbord. Var ska du läsa din bok?

– På bussen. Den är jättebra och jag längtar efter att börja.

Små berättelser om läsningen.

Jag köpte några egna böcker också:

Jag hade gärna sett någon annan köpa dem och diskutera platsen där böckerna skulle läsas.

 

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för I bokhandeln i Edinburgh