Olof Lagercrantz om att läsa

Postat den 01/09/2015 av Anne-Marie Körling

”Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita pappret från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro.”

 

Olof Lagercrantz, Om konsten att läsa och skriva, 1986

Tänk om vi kunde sätta upp stora texter i skolan för alla att läsa. En dröm jag har. En dröm jag kan förverkliga.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Undervisning: Vikten av testläsning
  2. Vem tror jag att jag är?
  3. Att läsa pedagogisk litteratur och att läsa om igen
Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Olof Lagercrantz om att läsa

Läskämparna utanför skolan

Postat den 01/09/2015 av Anne-Marie Körling

mina_hand_skriver_a_m_1190193080_1222344

Det var då jag utbildade mig till lärare, kanske året var 1995. På kvällarna arbetade jag på en öppen verksamhet för unga, ja egentligen alla, beroende på vilken tid på dygnet vi hade öppet. Men jag minns en kille, en med byxorna nedhasade, kalsongkantens textrad, kepsen och så den där ihopvikta novellen från någon tidning. Den där fyra sidor långa berättelsen. Jag minns hur han vecklade upp den till A3 format och hur han kämpade med innehållet. Han var så långt ifrån det svenska skriftspråket och så långt ifrån det som krävdes av honom i skolan.

I skolan, berättade han, satt han längst bak. Egentligen ville han inte det men han hade liksom hamnat där, en plats från vilken han bäst fly undan lärarens frågor. Han sökte sig bortom radarn för möjligheten att bli uppfattad som eleven som inte kunde läsa. Hur gör man i skolan då man inte kan men vill? undrade han.

Jag blev nyfiken på det han läste. En novell tror jag det var. Inte alls anpassad till hans språk och inte alls till hans ålder. Varför läste han den?

– Det är något som fastnat och jag vet inte vad men jag har bestämt mig för att läsa den här och jag ska läsa den även om det är skit, skit, skitsvårt. Vad betyder …

Vi samtalar lite. Jag tänker på det gulnade pappret och den där vilja att lära sig läsa. Varför den inte syns i skolan? Jag tänker på skammen att inte kunna läsa och undrar varför det inte är det mest naturliga att säga då man går i skolan:

– Jag kan inte …

och få möta framtiden i lärarens blick och röst:

– Kom, låt oss hjälpa dig till orden och texten. Låt oss undervisa dig!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Våra språkliga läromästare och något om avståndsspråket
  2. Att tänka utanför boken – think outside the book
  3. Kan engelska men inte skolengelska
Publicerat i Barns rättigheter, Inkludering, Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Strategier | Kommentarer inaktiverade för Läskämparna utanför skolan

Det man kan läsa själv och det man inte kan får man lyssna till

Postat den 29/08/2015 av Anne-Marie Körling

Jag sa:

Det eleverna kan läsa själva är en sak. Det elever kan lyssna till är något annat. Det kommer med oss, det vi väljer, det som eleverna ännu inte kan läsa på egen hand, men lyssna till. Skolan är generös. Det kommande får eleverna möta genom vår förmåga att ge för det framtida. Vi kan lyssna till det vi ännu inte kan läsa. Så utvecklas läsningen och horisonten förflyttas.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Innan vi kan läsa mellan raderna måste vi kunna läsa raderna
  2. Om att locka till läsning; Det här finns att läsa, lyssna till
  3. – Kan jag läsa Homeros för eleverna? Även om de inte förstår?
Publicerat i Boken i undervisningen, Högläsning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Det man kan läsa själv och det man inte kan får man lyssna till

Var, när och hur att skriva en bok

Postat den 29/08/2015 av Anne-Marie Körling

Körlings undervisning 2009

Måste citera Susanna Alakoski:

”Skriver den här boken på mobilen. Skriver den från bänkar, Ica från hantverksbutiker. Skriver den från krogen. Älskar tekniken. Tänk att man kan posta texter till sig själv från en stensoffa på Stora torget i Visby, som sedan publiceras i en bok som sedan läser i till exempel Haparanda.”

Alakoski, Susanna;  April i Anhörig-Sverige, Dagbok, 2015, s. 277


Inlägg som berör samma teman:

  1. ”En minimiss i någon del av helheten sänker betyget”
  2. Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?
  3. Textrörlighet: Om det svåra som hänt, om ett manus, en bok och att bli teater!
Publicerat i Lässtrategier, Litteratur och läsning, Svenskämnet | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Var, när och hur att skriva en bok

Att läsa är att få stänga av allt annat

Postat den 29/08/2015 av Anne-Marie Körling

– Varför läser du? frågar jag

– Jag läser för att få ro från allt annat. Det andra är borta då man läser. Man är i boken och ingen annanstans. När man gör andra saker kan man vara på så många ställen samtidigt.

Ja, så säger en tolvåring.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Att räkna till tusen och hur gör vi med tusen juleljus? Matematik i allt!
  2. Att läsa pedagogisk litteratur och att läsa om igen
  3. Att förstå morgondagens barn genom att läsa om föräldrar av idag
Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Att läsa är att få stänga av allt annat

– Då så boken. Nu är jag här. Mina ögons hunger.

Postat den 28/08/2015 av Anne-Marie Körling

Jag läste recensionen. Jag läste om ungdomsboken. Jag lyssnade till författaren. Jag fick boken. Nu läser jag baksidestexten:

DEN HÄR SOMMAREN

ÄLSKAR

TVÅ UNGA MÄNNISKOR VARANDRA

BORTOM SANS OCH VETT.

 

DEN HÄR SOMMAREN

MISSHANDLAS

EN UNG POJKE TILL DÖDS

VID EN STILLA INSJÖ.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Det var jul i boken men ute var det sommar och skolavslutning
  2. Att tänka utanför boken – think outside the book
  3. Åh – nu vet jag det här! Tack boken!
Publicerat i Boken i undervisningen, Litteratur och läsning | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för – Då så boken. Nu är jag här. Mina ögons hunger.

Förhållningssätt i klassrummet: Vad kan jag få för hjälp?

Postat den 28/08/2015 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2010

Elever behöver hjälp. Och vi hjälper.

I ”Läraren inom mig”( 2014)  beskrev jag hur elever får en karta över vad för hjälp de kan få så att de kan fundera över den hjälp de behöver. När en lärare känner tidsnöd blir hjälpen vi ger något vi själva beslutar över; vi hjälper ofta till med hela lösningen, inte med det specifika som kan vara problemet. Det gör att eleven förlorar sitt initiativ och sitt engagemang och görs hjälplös. Jag diskuterade med mina elever vilken hjälp de ville ha och vilka lösningar de önskade då problem uppstod. Det gav mig kreativa ingångar till hur att hjälpa. Jag övergick senare till att inte tänka i termer av hjälp utan i termer av delaktighet och samtal. Jag övergav tanken på att eleverna var hjälpbehövande.

På så här många sätt kan jag få hjälp/så här kan vi hjälpas åt:

  • Jag vill att någon sitter nära mig
  • Jag vill berätta hur jag tänker
  • Jag vill få titta på hur någon annan tänker eller löser ett liknande problem?
  • Jag vill att läraren gör en liknande mening, uppgift eller problem och berättar hur läraren tänker så att jag får lyssna
  • Jag vill tänka högt
  • Jag vill arbeta med en studiekamrat
  • Jag vill…

Det vi kan göra är att samtala om vilken hjälp vi vill ha. Ibland hjälper vi så vi stjälper. Det kanske inte blir hjälp. Utan vi ger lösningen. Läs vidare om hur vi kan dela problem med våra elever i Läraren inom mig, 2014.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Eleverna måste få berätta vilken hjälp de vill ha
  2. Bara för att man behöver hjälp är man inte hjälplös
  3. Att få hjälp och att vara expert
Publicerat i Formativ bedömning, Frågekonsten, Läraryrket och lärarrollen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Förhållningssätt i klassrummet: Vad kan jag få för hjälp?