Skriva SAOL. Både roligt att skriva av orden och organisera om dem som man önskar

Postat den 05/09/2015 av Anne-Marie Körling

Vi pratar om läs- och skriv. Jag botaniserar i ordet skriva. SAOL är källan. 2015 är utgivningsåret.

Dessa är orden:

  • skriva
  • skriva av
  • skriva ner
  • skriva om
  • skriva på
  • skriva samman
  • skriva till
  • skriva under
  • skriva ut
  • skriva över
  • skrivande
  • skrivare
  • skrivarhuvud
  • skrivark
  • skrivarkurs
  • skrivarlinje
  • skrivarlya
  • skrivarpapper
  • skrivarverkstad
  • skrivbiträde
  • skrivblock
  • skrivbok
  • skrivbord
  • skrivbordsarbete
  • skrivbordshurts
  • skrivbordsarbete
  • skrivbordslampa
  • skrivbordslåda
  • skrivbordsstol
  • skrivbordsunderlägg
  • skrivbyrå
  • skrivdon
  • skrivelse
  • skriveri
  • skrivfel
  • skrivförmåga
  • skrivhjälp
  • skrivhäfte
  • skrivklåda
  • skrivkonst
  • skrivkramp
  • skrivkunnig
  • skrivlag
  • skrivlampa
  • skrivmaskin
  • skrivmaterial
  • skrivmöbel
  • skrivning
  • skrivpapper
  • skrivplån
  • skrivprocess
  • skrivpulpet
  • skrivreger
  • skrivrum
  • skrivsal
  • skrivstil
  • skrivställ
  • skrivsvårigheter
  • skrivsätt
  • skrivtavla
  • skrivtecken
  • skrivträning
  • skrivunderlägg
  • skrivvana
  • skrivövning

Om jag organiserar efter rubriken ”författardrömmar” kommer mina ord att bli:

  • skriva
  • skrivare
  • skrivarlya
  • skrivarstuga
  • skrivarverkstad
  • skrivbok
  • skrivbordslampa
  • skrivklåda
  • skrivlust
  • skrivprocess
  • skrivrum

Jag funderar över ordet ”författarlya”. Ordet ”lya” kan vara ett underjordiskt bo för vissa djur. Mer vardagligt använder vi ordet ”lya” för att beskriva en liten bostad. En ”författarlya” är en plats att dra sig tillbaka på, där det inte står något på dörren annat än ”författaren skriver här” eller något liknande. Man får fantisera om sin författarlya. Då jag tittar in i rum kan min spontana tanke bli; Här kan jag skriva! eller Här kan jag inte skriva. Jag vet sällan vad det handlar om men så är det.

Min författarlya. Så många drömmar jag väva in i berättelsen om detta lilla krypin. Med skrivdon, skrivbordsunderlägg, skrivlampa och så vidare.

Om jag organiserar efter rubriken ”ekonomi” väljer jag dessa ord:

  • skriva av
  • skriva ner
  • skriva upp
  • skriva över

Det här är viktiga ord. Av, ner, upp och över. Jag tror dessa ord i sig måste redas ut. Det finns andra rubriker jag kan sätta; exempelvis sjukvård där orden skriva ut hör ihop med mediciner att kurera sig med.

Om jag organiserar efter ”lära sig att skriva” kommer jag att lista dessa ord:

  • skriva
  • skriva in
  • skriva ner
  • skriva samman
  • skriva till
  • skrivarkurs
  • skrivarverkstad
  • skrivdon
  • skrivfel
  • skrivhjälp
  • skrivkonst
  • skrivmateriel
  • skrivpapper
  • skrivprocess
  • skrivregel
  • skrivstil
  • skrivsätt
  • skrivträning
  • skrivövning

En hel hoper ord som har med skrivutbildning att göra. Den utbildningen stannar aldrig av. Vi blir aldrig klara och det är som det ska. Kanske det vore roligt att ha en ”skrivarverkstad” i skolan? Vi kan diskutera orden och ge dem pedagogiskt innehåll. Kanske skriva oss in i processen?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Läsa SAOL: att organisera för att diskutera och ord att se med
  2. Om styrdokumenten och om frågorna kring dem, och hur jag absolut inte anser att man ska bryta ned mål!
  3. Uppfinna nya ord och googlesöka på dem
Publicerat i Boken i undervisningen, Kommunikationen, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Pedagogiska samtal | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Skriva SAOL. Både roligt att skriva av orden och organisera om dem som man önskar

Läsa SAOL: att organisera för att diskutera och ord att se med

Postat den 05/09/2015 av Anne-Marie Körling

Jag sökte på ordet läsa. Jag gick igenom alla ord jag kunde hitta. Skrev ned dem här. Det här kan tjänstgöra som ett pedagogiskt samtal eller undervisning om att skapa rubriker och organisera om orden. Orden tjänstgör också till att medvetandegöra. Exempelvis kan det vara spännande att ta de rumsliga orden till klassrummet och belysa dem genom att se hur det ser ut där vi ska skapa läsmöjligheter. Hur är det med belysningen? Och skolbiblioteket? Är det en plats för möten, kommunikation och aktivitet? Har vi ett bibliotek? Nåväl.

Här är orden:

  • läsa
  • läsa av
  • läsa emot
  • läsa igenom
  • läsa upp
  • läsa ut
  • läsande
  • läsanvisning
  • läsapparat
  • läsarbrev
  • läsardialog
  • läsare
  • läsarintresse
  • läsintresse
  • läsarkommentar
  • läskommentar
  • läsarmejl
  • läsarreaktion
  • läsarröst
  • läsart
  • läsundersökning
  • läsbar
  • läsbarhet
  • läsbarhetsindex
  • läsbarn
  • läsbegåvad
  • läsbegåvning
  • läsdrama
  • läsebok
  • läsecirkel
  • läsefrukt
  • läsekrets
  • läseri
  • läsesal
  • läsesalslån
  • läsfåtölj
  • läsfärdighet
  • läsförmåga
  • läsförståelse
  • läsglasögon
  • läshastighet
  • läshunger
  • läshuvud
  • läshörna
  • läsintresse
  • läsklass
  • läsklinik
  • läskunnig
  • läskunnighet
  • läskvitto
  • läslampa
  • läslig
  • läslust
  • läslyft
  • läsning
  • läs-och skrivsvårigheter
  • läsordning
  • läspenna
  • läsplats
  • läsplatta
  • läsprocess
  • läsprov
  • läsrum
  • lässvag
  • lässvårigheter
  • lästeknik
  • lästimme
  • lästips
  • lästräning
  • lästrött
  • läsupplevelse
  • läsvan
  • läsvana
  • läsvärd
  • läsår
  • läsämne
  • läsövning

Jag organiserar orden genom rubriken ”rumslig”:

  • läsesal
  • läsfåtölj
  • läshörna
  • läslampa
  • läsplats
  • läsrum

De här orden handlar om rummet, dvs, det fysiska. Om jag tänker utifrån de här orden och  befinner mig hemma kan jag skapa mig det rum jag vill. Om jag tänker genom de här orden i skolan kan jag fundera över vad skolan har eller inte har. Det betyder inte att jag värderar att det är dåligt eller bra utan hur det faktiskt ser ut. Om jag har de här orden och vill skapa en miljö för läsning kan dessa ord hjälpa mig på traven. Jag behöver en lampa, en stol, ett rum, dvs plats för läsning. Läsrum kan vara ett skolbibliotek. En läshörna kan skapas i ett klassrum. Dessutom kan vi lägga till ord som vi anser kan behövas i ett fysiskt rum där läsning är i centrum.

Jag organiserar orden genom rubriken ”resurser”:

  • läsa emot
  • läsa igenom
  • läsardialog
  • läsbarhetsindex
  • läsecirkel
  • läsesal
  • läsglasögon
  • läsklass
  • läslig
  • läspenna
  • läsplatta
  • lästips
  • läsövning

Om jag organiserar orden efter rubriken resurser kan jag skapa pedagogiska diskussioner om vad som kan menas med resurs. Kanske är vi inte överens om att ”läsa emot” är en resurs och då kan vi diskutera det. Kanske funderar vi vad som menas med ”läsa emot” och då kommer vi definiera det med hjälp av ordbok, uppslagsverk och genom samtal med varandra. Kanske kommer vi att läsa emot när vi skriver något ihop. Då kan vi fundera över hur den gemenskapen blev en resurs för språkutveckling och lärande gemenskap. Vi kan också fundera över andra ord som vi vill lägga till i listan. Vad menar vi med resurser och vilka resurser har vi. Det gör att vi samtalar om resurser och om vad dessa kan vara. Är det en resurs att högläsa 90 sekunder ur något eleverna ännu inte kan läsa självständigt? Vilka ord skulle du vilja lägga till under resurser? Vilka tycker du borde finnas där?

Jag organiserar orden genom rubriken ”kommunikation”

  • läsa
  • läsa emot
  • läsa upp
  • läsarbrev
  • läsardialog
  • läsarkommentar
  • läsarreaktion
  • läsarstorm
  • läsarundersökning
  • läsecirkel
  • läsklass
  • läsprocess
  • läsövning

Kommunikation är ordet här. Stämmer mina val av ord eller finns det andra jag kan lägga till? Läsarstorm är en metaform av engagemang, åsikter och synpunkter. När hade vi en läsarstorm i klassrummet? Vad är det för väder vi då skapar? Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Det är läroplanens ord. ”Han kom som ett yrväder … ” berättar något om hur någon kommer att röra till det ordentligt.

Jag organiserar orden under rubriken ”bedömning”:

  • läsa emot
  • läsa på
  • läsanvisning
  • läsarkommentar
  • läsbarhet
  • läsbarhetsindex
  • läsintresse
  • läskunnig
  • läskunnighet
  • lästeknik
  • läsuttal
  • läsvan

Vad är det vi bedömer? Bedömer vi texten? Bedömer vi eleven? Bedömer vi elevens läsintresse? Hur bedömer vi elevens läsintresse? Hur vet vi? Hur gör vi för att inte ta död på elevens läsintresse? Vad menas med läsvan? Vad är lästeknik? Alla dessa ord kan vi diskutera innehållet i.

Övriga frågor och andra ord och begrepp:

  • Vilka andra ord kan vi undersöka som samspelar med ordet läsa? Som bidrar till att vidga betydelsen?
  • Vilka ord i listan vill vi undersöka närmare?
  • Vilka ord förvånar oss?
  • Vilka ord beskriver den egna läsningen?
  • Metaforer?

Källa: SAOL, 2015


Inlägg som berör samma teman:

  1. Skriva SAOL. Både roligt att skriva av orden och organisera om dem som man önskar
  2. Några ord att skapa lektion med
  3. Lättaste ordberikarlektionen: läsa, skrika, använda, lyssna och dela orden
Publicerat i Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Relationer och vänskap | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Läsa SAOL: att organisera för att diskutera och ord att se med

Barn läser löpsedlar – hur gör vi med undervisningen?

Postat den 04/09/2015 av Anne-Marie Körling

Jag tänker på fotografierna, rubrikerna och de texter som finns att läsa i det offentliga rummet. Barn läser löpsedlar. Jag ställde en daglig fråga till mina elever:

– Någon text ni vill diskutera?

Det visade sig att eleverna kunde diskutera rubriker och löpsedlar på rasterna. Hur de oroade sig för det de hade fått läsa på vägen till skolan. De hade ingen aning om var det som stod hade ägt rum eller vad det betydde att få veta mer. De hade ingen kunskap men hade fått starka ord att läsa. Kanske ett fotografi att se på.

Jag undervisade genom att ge saklig information. Jag använde kartan för att ge en plats. Jag lyssnade till elevernas frågor. Lät dem berätta vad de kände. Jag tog emot det de sa. Jag skapade inga svar för att lindra utan lyssnade för att stötta. Om jag annonserar att det är fara blir barnen rädda. De läser av vuxenvärlden.

Därför måste jag vara noga med hur jag förhåller mig till det de vill ta upp och behöver prata om. Tystnaden är också problematisk – om vi inte talar om det som det talas om på andra platser eller är rubriker i löpen – skiljer vi ut oss från omvärlden och skapar en bubbla. Som om det inte har hänt. Som om vi kan skydda ifrån. Verkligheten ska vi skydda i och det är genom att vara lyhörda för hur barn förstår den. Vara där och närvara i hur de förstår.

Igår visades ett fotografi av en liten pojke, död på en strand, och frågan är hur vi kan tala om det? Jag föreslår att vi lyssnar. Inte värderar det barnen säger. Lyssnar noggrant. Skapar utrymme.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Barn gör det vi gör
  2. Vad gör skolan med pojkarna – hur gör vi något nytt för dem?
  3. Hur gör vi med advent, kyrkan och julfirandet?
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Värdegrunden | 2 kommentarer

Lektion: Bakom, framför, på sidan om och mitt i

Postat den 02/09/2015 av Anne-Marie Körling

Denna undervisning möjliggör för samtal, gestaltning, begreppsuppfattning och att läsa en text. Den kan både vara på svenska och på engelska. Börja med:

  • tre ord ur texten
  • låt eleverna samtala och pröva orden
  • lägg till en mening
  • låt eleverna samtala och pröva meningen
  • visa texten
  • läs högt tillsammans, unisont, läraren läser och eleverna läser, det kan man göra två gånger i följd
  • diskutera några av de frågor jag förberett med
  • avsluta med att skriva en egen text

Se ytterligare beskrivning av undervisningen här!

Inled undervisningen med tre ord:

through

next

close

Låt eleverna samtala om de tre orden under en minut. Håll tiden. Få dem in i samtalen. Ett ord i en mening, två ord i samma mening och slutligen 3 ord i samma mening. Totalt tre minuters samtal.

Lägg till en mening:

”They were surrounding me …”

Låt eleverna uttala meningen unisont. Låt eleverna samtal en minut om vad som menas, de får tala svenska, samt be dem konstruera en fortsättning. De samtalar två och två. Som lärare låter du dem använda meningen ur en bok, skriftlikt med andra ord.

Därefter ge dem texten:

”I did notice as I walked that Amos had stayed right next to me. And Jack was close on the other sida of me. And Miles was in front of us and Henry was in back of us. They were surrounding me as se walked through the crowd of kids.”

Att gestalta:

  • Hur många personer behövs för att gestalta detta?
  • Välj position och gestalta händelsen?
  • Beskriv den position du har? På engelska? På svenska?
  • Hur nära kan man vara och fortsatt gå?
  • Hur långt ifrån kan man göra detta utan att formationen går förlorad?

Frågor att undersöka:

  • Varför behöver de gå i denna formation?
  • Ge exempel på händelser som kräver denna formation?
  • Vad menas med ”the crowd of kids”?
  • Vad är det som beskrivs i texten?
  • Hur är det att gå först?
  • Hur är det att gå sist?
  • Hur är det att gå vid sidan av?
  • Vad betyder det att gå i mitten?

Utveckla förståelse för:

  • ”was” och ”were” – identifiera orden i texten
  • ”was” och ”were” – skapa muntliga meningar där både was och were används
  • beskriv skillnaden mellan ”was” och ”were”
  • jämför ”right next to me” med ”on the other side”
  • skapa muntliga meningar med ”right next to me” och ”on the other side”

Skriv en egen berättelse

Skriv om berättelsen och sätt in dig själv i en av positionerna. Använd texten som modell eller som bollplank, eller komponera din egen text. Du kan också översätta stycket eller skriva en egen variant av berättelsen på svenska.

Som lärare modellar jag:

  • ”I did notice as I walked that the policeman had stayed right next to me. …
  • Då jag gick märkte jag att Amos gick intill mig på …

Källa:

Vi har lånat några rader ur boken Wonder av R.J Palacio, 2012. Om vi läser om boken står det att författaren skrivit:

”This is a work of fiction. names, characters, places, and incidents either are the product of the author´s imagination or are used fictitiously. Any resemblance to actual persons, living or dead, events, or locals is entirely coincidental.”

Det betyder att våra berättelser också kan vara det. Men hur skriver man så? Samtal! Samtal! Samtal!


Inlägg som berör samma teman:

  1. LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket
  2. Lektionstips – Att måla över meningarna och orden
  3. Mitt ord idag: Magkänsla!
Publicerat i Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Lektion: Bakom, framför, på sidan om och mitt i

Frågor om läsningen och om strategierna, en slags textsamtal

Postat den 01/09/2015 av Anne-Marie Körling

Då jag samtalade om elevens läsning kunde jag ställa dessa frågor. De var främst inriktade mot elevens läsförmåga och undervisningen mer riktad mot att skapa frågor till texter. Här är frågorna jag kunde ställa en enskild elev då jag gjorde läsanalyser och diskuterade hur läsningen utvecklades. Texterna var olika. Dessa är från Kiwimetoden 2006. Jag undervisade så här sedan slutet av 1990-talet. Frågor som ställs måste ställas så att de kan besvaras. Det handlar om förhållningssätt. Varmt sakligt och väldigt inlyssnande. Idag skulle jag formulera om en del av frågorna.

Ur Körling: Kiwimetoden, 2006


Inlägg som berör samma teman:

  1. Elevernas frågor och innehållet i dem
  2. De pedagogiska frågorna
  3. Elevernas mycket stora frågor
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Frågor om läsningen och om strategierna, en slags textsamtal

Ludvig Igra om medkänslans stilla ton

Postat den 01/09/2015 av Anne-Marie Körling

”Vi måste var och en av oss finna medkänslans stilla ton i vårt inre, och vara medvetna om hur lätt den kan övertygas, förstummas och dövas.”

 

Ludvig Igra, Den tunnan hinnan mellan om sorg och grymhet, Natur och Kultur 2001


Inlägg som berör samma teman:

  1. Den sköra hinnan
  2. Ludvig Igra: Förlåtelse, försoning och sorg
  3. Innan provsituationen: Läs något roligt och skratta tillsammans
Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Ludvig Igra om medkänslans stilla ton

… varje kväll sänder Tomas Tranströmer ett brev in i min verklighet …

Postat den 01/09/2015 av Anne-Marie Körling

P1230582

Varje kväll läser jag en dikt av Tomas Tranströmer. Det är en vana jag fått. Jag läser av nödvändighet, i behov av bildskapandet som kommer med det långsamma att tänka om det som är skrivet och det jag fått läsa:

 

 

” Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk

for jag till den snötäckta ön.

Det vilda har inga ord.

De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!

Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.

Språk men inga ord.”

 

Tomas Tranströmer; Det vilda torget, 1983


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tomas Tranströmer och livräddningen
  2. Några strofer av Tomas Tranströmer
  3. Tomas Tranströmer – så vackert språk är om språk
Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för … varje kväll sänder Tomas Tranströmer ett brev in i min verklighet …