Skapa läsmotivation

P1370378

Läser i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” hur man skapar läsmotivation. Motivation skapas genom att 

  • litteraturen har relevans för det egna livet
  • det finns tillgång till böcker och texter
  • valfrihet och eget val av vad att läsa
  • social interaktion kring det lästa

I skolan kan vi fundera över: 

  • hur skapar vi undervisning och textmöten som påverkar elevernas upplevelse av relevans?
  • hur ser tillgången ut av texter att läsa? I klassrummet? I skolan? Finns bibliotek? Är de bemannande? Hur ser vi på boken? Hur ser vi på läsning?
  • valfrihet – kan eleven få läsa det de vill? Och hur ger vi undervisning i andra texter?
  • social interaktion – det betyder att vi låter eleverna samtala med varandra om sina läsupptäckter, texternas innehåll och ger detta visande, samtalande plats i klassrummet under ordnade former där eleverna får lära sig att viska och visa respekt för den läsaktivitet som pågår? Den tysta läsningen är mumlande!
Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Högläsning, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Skapa läsmotivation

Olika betyder ”Jag vet inte”

”Jag vet inte” – det är i vetenskapens värld en nebulosa ur vilken nya idéer uppstår, som kommer sanningen närmare och närmare. För den som inte är tränad i vetenskapligt tänkande innebär ”jag vet inte” bara en plågsam tomhet.”

Janusz Korczak; Hur man älskar ett barn, 1992 s. 33

 

 

Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Undervisningen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Olika betyder ”Jag vet inte”

Föräldramötets innehåll

P1280337

Det stundar föräldramöten. Det kan pirra i magen. Föräldrarnas frågor, deras förväntningar på skolan, deras barndomsminnen och skolupplevelser påminnande, det egna barnet och kärleken, omsorgen om det. Skolan så viktig. Och läraren likaså. Och läraren står där med blickarna mot sig. Ha läroplanen i handen. Håll den i famnen. Berätta om det skolan har att ge. Stå stadigt i rummet där du är varje dag. Håll dig till det centrum som är skolans. Föräldrar är rädda, nyfikna, angelägna, vilse, kunniga och är där för att de är just föräldrar. De vill veta. De ställer frågor om det vi ibland inte kan svara på. De vill känna sig trygga.

Läroplanen är en trygg och gemensam utgångspunkt.

Läroplanen har svar på en del frågor och frågorna kan besvaras ur läroplanen. Det betyder inte att vi läser som vore den en regelbok utan med varm saklighet om det vi har att ge eleverna. Kunskapskraven, betygen kommer efter att skolan har gett undervisning. Tala undervisning med föräldrarna. Gör läroplanen gemensam genom att läsa upp den femradiga inledningen som finns i varje kursplan. De berättar om varför ämnet finns. Det är fina berättelser som också förklarar skolans innehåll. Berätta också om det stora ordförrådet som kommer med varje ämne. Orden finns också i kursplanen. Berätta om hur vi ser på barns lärande, på vilket sätt vi förhåller oss till eleverna. Det står en hel del om detta i läroplanens inledande stycke.

Om betygen och hur man tänker kring dem kan vi låna in en extern röst och presentation via Youtube. Den här är föredömlig och kan ge svar på hur vi kan förstå.

Jag håller på att färdigställa ett bildspel rörande läroplanen och sänder er gärna den så att ni kan visa, berätta och beskriva skolans rika innehåll. Det är färdigt om ca två veckor.

 

Publicerat i Föräldramötet | 12 kommentarer

– Har du valt dina elever?

Detta med val. Jag har haft många studiebesök i klassrummen. Lärare från när och fjärran. Hela grupper som följt det som ägt rum under en hel dag för att sedan avsluta dagen med samtal om det som har ägt rum. Jag fick ibland frågan:

– Har du valt dina elever?

Det handlade om att inga elever avvek från det som ägde rum i klassrummet. Inga bråk, inga avbrott för annat, inga tillsägelser. Det måste bero på att jag inte hade elever med diagnoser. Och jo, jag hade elever med diagnoser, och jag väljer inte mina elever. Det finns inga sådana valmöjligheter i skolan och ska inte heller göra det. Jag är lärare för de elever jag får möta.

Publicerat i Klassrummet, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Ordning och reda, Pedagogiska samtal, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen | 1 kommentar

Om klassrummets organisation – en hel bok med tankar, idéer, forskning

 

Den här boken kom ut för några år sedan. En fantastisk bok om skolans miljöer. Jag deltar i ett kapitel och är stolt över att få vara en del i sammanhanget. P1300319P1300317P1300316P1300311

Publicerat i Klassrummet, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Om klassrummets organisation – en hel bok med tankar, idéer, forskning

Vill bli lärare!

 

Den känslan! Från nu till framtiden. Får mail från en nybliven lärarkandidat:
Skärmavbild 2015-09-02 kl. 08.50.49

Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Vill bli lärare!

Att titta på djur med en tvååring; Nöff säger grisen.

Vi går omkring och tittar på djur. Tvååringen och jag. Vi tittar på hästen, katten, tuppen, hönan, grisen och ankan. Barnet har lärt sig alla djurläten. Vad säger grisen? Nöff. Vad säger hunden? Voff. Så står vi där framför grisen. Vi påminner om vad grisen säger. Nöff. Nöff. Så säger vi. Men när grisen äntligen säger någonting så är det långtifrån ett nöff. Det är ett slags ynk, oijk. Barnet lyssnar noggrant. Ser frågande ut. Som om det är något som inte stämmer. När jag senare frågar vad grisen säger tänker tvååringen noga, svarar inte nöff utan gör ett slags grisliknade ljud så gott det nu går.

Publicerat i Kommunikationen, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Att titta på djur med en tvååring; Nöff säger grisen.