Lektion: Kartritare

Att använda kartbilden som underlag för teckning. Hittade detta på en vägg i Göteborg.

Körling fotograferar 2014

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektion: Kartritare

Uppvaknandet

Eleverna sträcker på sig.

Efter en kvarglömd tingest.

Den skapar en lek.

Tre pojkar runt ett bord.

Klockan är tjugo minuter i.

Åtta ringer det in.

Två lärare samtalar.

Betygsfrågan surrar i lärare.

– Det blir något av barn, säger en förbipasserande.

Väskan tyngd av böckerna.

Ämnestyngden.

Det tomma klassrummet.

Ett kvarglömt ord på tavlan.

”Glöm … ”

En elev ser sin lärare.

Springer in i famnen.

Kramar om.

Musikläraren slår an en ton.

Avslutningsanslag.

Plingeliplong!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Uppvaknandet

Skolavsluta

Det är en aktivitet att avsluta något. Om eleverna har gått nio år i skolan kan de få minnas tillbaka och sätta ord på sina skolminnen. Elever har olika lätt att lämna och ta avsked. Alla kan inte. Vi har olika anknytningsmönster och de aktiveras då vi ska separera. Vi kan minnas att eleverna har haft sin uppväxt och sitt lärande i skolan och att det på olika vis har varit betydelsefullt. Lärare som vi är måste vi känna att vi är viktiga in i det sista. Nu ska relationen avslutas. Skolavslutningen innebär för årskurs nio något nytt.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Skolavsluta

Varsågoda! Sommarlovstal 2014

Här finns flera sommartal, skrivna 2014, för er att låna, läsa, använda och säga hej då och välkomna tillbaka. Men titta gärna under kategori – Sommarlovstal och andra tal för att få fler.

***** ETT TAL ÄR DETTA: ******

Sommarlov!

Skolan har redan bäddats in i grönska.

I klassrummen har fönstren öppnats

för sommarvärmen och dofterna.

Vi märkte redan för några veckor sedan

hur sommaren smög in i skolan,

solstrålarna som lekte på gymnastikgolvet,

solens värme på bänken

och det där sommarregnet som kom med tunga droppar

slog ned och skapade vattenpölar att hoppa i.

Och sommaren lockar er nu ut ur skolan.

Lockar med sitt gröna gräs,

sina maskrosor,

fåglarnas sånger på olika språk,

och bussen som river upp ett varmt asfaltsdamm,

ja till och med dammet doftar av sommar.

Bussen tar dig till badet,

från staden, eller till staden,

skumpar

sommarvarm till andra platser,

och glassen du köper kommer att smälta

på din tunga och i din hand,

picknicken på balkongen

med saft, kaffe och en nybakad sockerkaka,

eller kex och rån smakar sommaräventyr.

Vi kommer att mötas igen.

Då kunskapsäpplena lyser röda i träden.

Då det ljusa gröna bladen mörknar mot grönaste grön.

Då tröjan du tar på dig ska värma dig.

Då hösten ropar in dig.

Då vaknar skolan till liv.

Inbäddad i hösten.

Då slår portarna upp igen.

Klockan ringer, plingeliplong eller riiiiiiinger med långa vokaler av i.

Då står rektorn i dörren till skolan,

då vinkar lärarna från skolans fönster,

då sätter vaktmästaren i nya glödlampor,

och i skolköket lagas det favoritmaten.

Allt finns kvar och börjar om igen.

Men inte än.

Utan nu.

Nu!

Nu slår sommaren upp sin stora famn.

Skoldörrarna är öppna.

Det är sommarlov.

***** ETT ANNAT TAL ÄR *****

Sommarlov!

Sommarlovets ord är gröna,

röda, gula och blå.

Gröna grässtrån mot dina fötter.

Röda bär i din mun.

Gul sol, gul saft, gula dagar.

Blå Himmel. Blåklockor. Blå natt.

Sommarlovets dagar

är långa.

Sommarlovsmorgonens väckarklocka är en solstråle.

Sommardagen är bussresan till en lekkamrat eller vän.

Sommarkvällen är fotbollen i parken eller

glassen på parkbänken.

Sommaren är myggorna, getingarna, bromsarna

och prästkragen, mandelblomman och hästen i en hage.

Den som mumsar gräs och tittar upp då vi går förbi.

Sommaren är som kon som slår efter flugorna med sin svans och sina öron,

som fortsätter njuta av gräset, höga himlen och solvärmen.

Då skolan ringer ut för sommarlov

då är det sommarruset vi känner.

Det glada,

det upprymda,

det lediga.

Och då hösten ringer in oss igen,

då väntar vi lärare, fritidspedagoger, rektor och vaktmästare

på skoltrappan. Vi kommer säga hej och välkomna igen.

*****

Ett annat tal

****

Skolan har redan bäddats in i grönska.

I klassrummen har fönstren öppnats

för sommarvärmen och dofterna.

Vi märkte redan för några veckor sedan

hur sommaren smög in i skolan,

solstrålarna som lekte på gymnastikgolvet,

solens värme på bänken

och det där sommarregnet som kom med tunga droppar

slog ned och skapade vattenpölar att hoppa i.

Och sommaren lockar er nu ut ur skolan.

Lockar med sitt gröna gräs,

sina maskrosor,

fåglarnas sånger på olika språk,

och bussen som river upp ett varmt asfaltsdamm,

ja till och med dammet doftar av sommar.

Bussen tar dig till badet,

från staden, eller till staden,

skumpar

sommarvarm till andra platser,

och glassen du köper kommer att smälta

på din tunga och i din hand,

picknicken på balkongen

med saft, kaffe och en nybakad sockerkaka,

eller kex och rån smakar sommaräventyr.

Vi kommer att mötas igen.

Då kunskapsäpplena lyser röda i träden.

Då det ljusa gröna bladen mörknar mot grönaste grön.

Då tröjan du tar på dig ska värma dig.

Då hösten ropar in dig.

Då vaknar skolan till liv.

Inbäddad i hösten.

Då slår portarna upp igen.

Klockan ringer, plingeliplong eller riiiiiiinger med långa vokaler av i.

Då står rektorn i dörren till skolan,

då vinkar lärarna från skolans fönster,

då sätter vaktmästaren i nya glödlampor,

och i skolköket lagas det favoritmaten.

Allt finns kvar och börjar om igen.

Men inte än.

Utan nu.

Nu!

Nu slår sommaren upp sin stora famn.

Skoldörrarna är öppna.

Det är sommarlov.

*****

Ett annat tal:

*****

Det har gått ett skolår. Ett skolår från hösttermin till vårtermin.

Under viktiga höst-, vinter- och vårdagar har (egna namnet) skolan varit ett viktigt centrum för oss alla.

(egna namnet) skolans innehåll har vi skapat tillsammans.

Vi har talat engelska, löst ekvationer, byggt robotar, skapat förståelse för andra världskriget, tragglat tysk grammatik, stavat oss till roliga ord, rört oss till trummornas takt, dansat till Mozarts musik, brevväxlat med elever i Indien, ljudat meningar ur böcker, skrivit på ipads, fått ett plåster av skolsköterskan och köpt en smörgås i fiket. Allt vi har gjort och lärt i skolan.

Nu väntar sommaren därute!

Då allt av sommarlovet kommer vara ert att uppleva. Nyckelpigan som kryper upp för ett grässtrå, glassen som smälter i dina händer, ditt ansikte i sjöns vattenspegeln, grönskan som är så grön, smörblommorna och prästkragarna på ängarna, myggbetten på benen, humlan som störtdyker i en blommande buske, bussen som kör genom sommarvarma gator, pendeltåget som väntar på sina sommarresenärer och dagarna som kallas sommarlovsdagar – det är alla sommardagar för var och en av oss att träda ut i.

Och sommarlovsvädret, med sommarregn, sommarvind, hög blå himmel och det där plötsliga åskvädret som gör att vi springer in under tak och har tålamod att vänta tills himlen spricker upp igen och solen torkar upp och återställer sommarlovsvädret – det hör också vårt sommarlov till.

Och de långa dagarna och de korta nätterna är också våra att uppleva. Sommarljuset vi kan njuta på en balkong eller en badhandduk vid en bassäng.

Nu skolavslutar vi tillsammans. Några lämnar skolan för andra skolor.

Gymnasium väntar för er som slutar i årskurs nio. Några barn väntar att bli nya elever väntar nyfiket att få börja här. De är sex år och väntar med spänning på vad skolan kan ge och betyda. Och när hösten kommer möter vi dem. Vi som är här! Vi som kommer att börja i årskurs två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta och nio. Då hösten ringer in oss alla.

Och nu! Nu är det sommarlov! Det är för oss alla. Tack!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Varsågoda! Sommarlovstal 2014

”Jag är sex år – vet du vad jag kan?”

– Hej! Jag är sex år, säger en liten en som plötsligt står framför mig.

– Hej, svarar jag och tittar på liten som står framför mig.

– Jag kan gå hem själv. Jag är sex år och jag kan gå hem själv, säger sexåringen med kraft och stolthet.

– Ja, du kan gå hem själv, säger jag.

Han lutar sig fram mot mig. Tittar mig djupt i ögonen som för att få mig att förstå det stora i att vara sex år och kunna själv.

– Jag är sex år. Jag kan saker!

Publicerat i Barns rättigheter | 2 kommentarer

Textförberedelser: Begreppen stora, stora och texten kort, kort

Texterna vi har i ämnesundervisningen är korta, begreppsfyllda och kräver sin lärare. Läraren måste samspela med textens innehåll och elevernas förförståelse och hur de använder språket för att förklara och förstå. Vägen till ämnesspråk går via lärarens medvetenhet om begreppens betydelse och storhet och att eleverna kan pröva och utveckla språket under undervisning och genom att berätta, pröva, tala, beskriva och erövra begreppen.

Jag brukar alltid textförbereda mig genom att planera undervisningen i relation till den text jag kommer ge eleverna. Bara genom att högläsa en kort text i en ämnesbok kan jag förstå hur svår texten är. Mitt undervisande förhållningssätt till texten beskriver inte textens kvalitet utan undervisningen. Jag är alltså inte kritisk till texten i bemärkelse att jag ska ta bort den. Jag är mer nyfiken på vad som händer då jag undervisar om den, genom den och hur eleverna förstår och lägger sig i.

Så här gör jag:

  • Jag högläser ett kort stycke ur boken
  • Jag identifierar begrepp, såväl ämnesbegrepp som andra begrepp
  • Jag funderar över vilka meningar jag ska problematisera och inbjuda till medskapande och kommunikation.

Källa:

Denna gång utgår jag från SO DIREKT GEOGRAFI ÄMNESBOKEN av Wivi Ahlberg, Herman Blom och Lars-Erik Åse, Bonnier utbildning, 2005

Jag utgår från sidan 74.

Jag gör en bildpromenad för att sätta ord på sidans uppbyggnad:

  • Det finns en inledande rubik; Vem äger haven?
  • Det finns en rubrik för Uppgifter
  • Kapitlet heter Den blå planeten
  • Sidan innehåller en kartbild som beskriver gränser i havet
  • Den löpande texten innehåller tre stycken

Begreppen i dessa tre stycken är:

  • världskriget
  • regler
  • utnyttjas
  • missgynnande
  • fiskemetoder
  • fiskefartyg
  • rovfiskade
  • kuster
  • fiskbestånd
  • utrota
  • kursstat
  • ensamrätt
  • kontinentalhyllan
  • territorialhav
  • sjömil
  • kustlinjen
  • utvidga
  • fiskezoner
  • fiskekrig
  • FN
  • ekonomisk zon
  • utvinna
  • föroreningar
  • beslut
  • reglerar
  • djuphaven
  • tillgångar

Begreppen är många. I listan kan man också utforska ämnet och vad som ämnesspecifikt för rubriken; Vem äger haven?

Meningarna och meningsbyggnaden skulle jag också problematisera. Jag väljer en mening  för att exemplifiera:

  • Det missgynnande fattiga länder som använde omoderna fiskemetoder. (Källa se ovan).

Frågor till denna mening:

Vi skulle diskutera vad ”det” står för. Vilka de fattiga länderna är och hur de beskrivs i meningen. Vad i meningen gör dem fattiga? Vilka fiskemetoder känner vi själva till? Vilka är omoderna? Vilka är moderna? Hur identifieras ett modernt fiske? Ett omodernt fiske? För- och nackdelar med modern fiske, omodernt fiske?

Så här förbereder jag mig. Ur texten – i undervisningen – till eleverna.

Publicerat i Inkludering, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Textförberedelser: Begreppen stora, stora och texten kort, kort

H.C. Andersens första lärare glömde bort och eleven H.C Andersen

… att inte slå.

”Hans första lärare var en gammal dam som drev en småbarnsskola där han bristfälligt lärde sig att läsa och skriva. Skollärarinnan, som satt i en högkarmad stol och med en käpp i handen, ignorerade en dag Fru Andersens instruktioner att hennes bräckliga son inte fick agas. H. C. Andersen fick stryk liksom de andra och han plockade omedelbart upp sin bok och gick ut ur klassrummet.”

”För alla sina lärare var H. C. Andersen den irriterande eleven, den begåvade drömmaren med bristande uppmärksamhet.”

Ur Hans Christian Andersen av Jenny Raybould, Franklin Mint AB, Sthlm, 1976

 

Publicerat i Läraren i litteraturen | Kommentarer inaktiverade för H.C. Andersens första lärare glömde bort och eleven H.C Andersen