Japp, det låter om rubriken. Det är och var ett lyft att sitta i börssalen och lyssna till välskrivna tal om läsningens betydelse, ett språklyft där språket och innehållet gifte sig. Hemkommen skakar jag inte av mig intrycken. De får vara där. Påverka.
Det talades mycket om högläsning.
Då det gäller gensvar på elevernas arbeten, söker jag mig bort från värderingarna. Mina subjektiva tyckanden. Jag söker ändra orden från ”bra” till ett innehåll som knyter an till styrdokumenten. Vill inte säga ”fint”, ”bra”, ”gör om”. Jag har tränat på att inte säga ”duktig”.
Många år har jag tränat på att inte ge mina subjektiva omdömen, utan förändra mina gensvar till förmån för elevens upptäckter av sitt lärande. Jag har lärt mig att om jag speglar elevens arbete genom min röst, då jag läser det eleven har skrivit för eleven, utan värderingar så upptäcker eleven sitt arbete och känner sig stolt, glad, bekräftad. Eleven upptäcker också att vissa saker behöver eleven ändra, ta bort eller skriva till.
Spegla det eleven har gjort och använda mig själv för att återge elevens arbete har jag funnit stärka elevens relation till arbetet och till det egna lärandet. Jag blir då ett redskap för eleven. Att se, få tillgång till sitt arbete och värdet av och i det.
– Jag har tänkt på en sak, berättade en jag talade med. Lärare är otroligt lojala med sina elever. De är verkligen det. Kanske är det lite synd att de gnäller så mycket för de skulle kunna berätta om vad de gör i klassrummen, hur de verkligen gör när de är där. Jag är egentligen förvånad. Jag trodde gnället följde med in i klassrummet. Men det gör det inte!
Och jag lyssnar och tänker. Kanske är det så att arbetet är som att jonglera med många bollar och kräver en fullständig koncentration och närvaro. Då lektionen är slut kommer pausen och kanske behovet av att gnälla en stund. Bara för att man kan och man får. Jag tänker också på lojaliteten. Jo, lärare är väldigt lojala med sina elever. Det uttrycks med ”mina elever” och oviljan att vara ifrån dem. En del lärare kan inte tänka sig en sjukdag. Om detta kunde vi tala.
Barn mår allt sämre. Ett ständigt ljus på den egna personen, vem man är, hur man är den man är och vad man ska göra för att bli bättre än den man är. Människan är social. Vi speglar oss i andra, härmar, jämför och söker att bli så lika vi kan för att höra till.
Skolan är en social och kulturell mötesplats. Ja, det är läroplansord. Där ska unga få uppleva växandets glädje. Också läroplansord. Växandets glädje? Ja, vad är det? Hur vet vi att barn får uppleva det? Hur ser den glädjen ut? När yttrar den sig?
Att skolan är en plats för den växande människans lärande och varande är nog viktigt att fundera på. Under 10 viktiga år påverkar vi vuxna självbild hos unga människor. Att fundera över vad vi säger till dem? Hur vi talar till dem? Om vi talar till dem? Bidrar vi till känsla av mening, gemenskap och djup? Eller är våra samtal mer av tillrättavisanden, mer av ord som att eleverna inte riktigt duger, deras kunskaper är … inte riktigt tillräckliga?
Barn behöver spegla sig i annat, spegla sig i människor som ser något annat i dem, inte den stökige killen, inte den tystlåtna i klassrummets mitt, inte den högljuda spelevinken där återgivandet av det vi vet om personen reflekteras. Vi borde se hur och berätta om när, vad, genom vilket eleven lär, vilka samband eleven kan göra då vi utmanar deras tänkande med frågor som drar kunskaperna ned på ett djup där människan involveras och där egna erfarenheter blir viktiga och sammanlänkade med det lärande innehållet. Vi borde skapa autentiska situationer där samtalen böljar mellan elev och lärare, mellan elever och lärare.
Vi ska inte dra eleverna genom kursplanerna! Pricka av kunskapsområden som vore de en manual för en Ikeamöbel.
Idag återfann jag en bok jag länge önskat hitta. Raymond Carvers noveller. Han har skrivit en novell om ett bråk mellan två föräldrapar rörande en cykel. Den novellen skulle vi kunna ha föräldrakurser kring. Vi kunde också diskutera föräldrars strävan att jämföra varandras barn genom att läsa Hoppa högt av Astrid Lindgren. Ibland sätter vi vuxna krokben för barns relationer.
Nu börjar skolan igen. Eleverna kommer tillbaka. Istället för att fråga dem om vad de har gjort under lovet fråga om vad de använt av skolans kursplaner eller fråga om sådant som hör till kursplanerna. Värdera inte. Låt det eleverna berättar få finnas. Se inte brist. Se till deras berättelser. Låt dem få tänka.
Vi kan ställa 20 frågor ur 20 kursplaner. Ni kan skapa frågor utifrån undervisningen. Jag har hämtat frågor ur styrdokumenten.
Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Böcker jag har läst 2026:
Böcker jag lyssnat till 2026
Böcker jag läst under sommaren 2025:
Böcker jag läser under december 2023:
