Att få tillåtelse att älska skolan

Postat den 06/09/2013 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2013-09-06 kl. 07.24.07

På vägen hem hörde jag några elever prata om sin skola. De fullkomligt älskade den. De var rörande överens om att skolan var en bra ”grej” för dem. De blickade tillbaka och berättade skolminnen och skrattade högt. Eleverna var lite äldre. Kanske hade de precis börjat sitt tredje år i någon gymnasieskola.

Ibland tänker jag att elever inte tillåts älska sin skola. Kulturen är kanske en annan. Att man inte ska, får eller kan älska sin skola. Många älskar inte sin skola trots att de är i skolan varje dag. För en del går det inte att älska den för dagarna kantas av saker ingen människa kan älska; utanförskap, tystnad eller att ständigt vara den som inte förstår. Kanske lärare inte heller riktigt älskar sitt arbete men försöker att göra det.

När jag sitter där och lyssnar tänker jag på skolan som en plats att älska. För att man får lära sig, för att det finns vuxna där som bryr sig, för att det finns mat att äta, för att man får lära sig en hel del. Om man älskar något kräver det att man underhåller det man älskar och det som blir älskat också underhåller den som älskar. Skolan måste leva upp till en plats att få älska.

Jag frågar några elever hur de ser på sin skolstart:

– Jag älskar skolan. Jag har längtat hela sommaren tills den ska börja.

Jag låter dem få älska skolan. Det är så starka ord, vill inte peta i dem. De tycker om sin skola och jag ser att det är så. För varje elev ska möjligheten att åtminstone tycka om skolan göras möjlig.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Att älska och vara älskad
  2. Detta enkla om lärande!
  3. Rätten att älska sitt barn
Publicerat i Verkligheten | Kommentarer inaktiverade för Att få tillåtelse att älska skolan

Att följa lärutvecklingen

Postat den 06/09/2013 av Anne-Marie Körling

2013-09-06

Något både eleven och jag behöver är att eleven skriver datum på alla sina arbeten. Det ska vara datum på alla arbeten, oavsett ämne, för allt hör ihop. Jag upptäckte mycket bara genom detta enkla datumsättande. Då jag undervisade ur matematikboken kunde jag se hur elever räknade, ifall de räknade få tal under lektionen, eller om de räknade på och klarade av kapitlen som vi hade som objekt. Ja, det var innan jag kom på att eleverna lär sig inte genom matematikboken utan genom undervisning. I vilket fall så kunde jag se att eleverna inte förstod eftersom de inte kunde räkna och de fick inte mycket gjort. Då insåg jag att jag inte kan säga:

– Nu får du nog räkna på, sätt igång att arbeta nu!

Utan att jag måste undersöka hur eleven förstå och vad det är som är svårt, vad eleven kan och hur jag kan göra undervisning av alltsammans så att alla elever får kunna. Det utvecklingsuppdraget låg hos mig.

Att lära sig är något helt annat än att göra uppgifter. Den förändringen måste jag arbeta med och det måste jag förändra. Jag började förändra då jag kom ut från lärarhögskolan 1997 och jag har hela tiden sökt förstå hur man undervisar. En läroprocess jag aldrig någonsin vill vara utan.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Följa läsutvecklingen och ständigt se tillblivelsen av läsaren
  2. Att följa läsutvecklingen, varmt, nära och med mycket läsning
  3. Om att inte kunna läsa och att följa läsutvecklingen
Publicerat i Formativ bedömning | Kommentarer inaktiverade för Att följa lärutvecklingen

Så himla stor efter skolans slut

Postat den 05/09/2013 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2010

Jag ser dem på nära håll. De som slutar skolan, de som inte studerar vidare, de som inte har arbete. Hur de längtar tillbaka till skolan, samhällstillhörigheten, det dagliga ordningen, tiderna och maten de fick, samvaron och uppläsningen av deras namn, att de finns och fanns. Det är ett gigantiskt kliv in i något självständigt som sker då gymnasietiden är över och en annan verklighet inte riktigt vill infinna sig. Man står där. Skolan känns liksom avlägsen och lite som ett paradis. Så svårt att bli vuxen. Så svårt att fortsätta gå.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Högläsningsgenerositet – genom hela skoltiden
  2. Skolans roll och betydelse
  3. Frestande att vara lärare – så himla kul!
Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Så himla stor efter skolans slut

Orimliga siffror att räkna med

Postat den 05/09/2013 av Anne-Marie Körling

Jag samtalade med en elev som fick i uppgift att skriva om vad eleven skulle göra om eleven fick en miljon. Eleven kunde inte sätta igång sitt skrivande. Jag hade förmånen att samtala med eleven och eleven berättade:

– Alltså, en miljon är omöjligt att räkna med. Tänk om uppgiften bara var att man fick 10 000 kronor. Det skulle liksom vara möjligt att få. Då skulle min pappa få nästan allt för han kämpar med att få det att gå ihop för oss i familjen. Ja, han skulle få pengarna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Realistiskt – elevens tankar om sitt arbete
  2. Det faktiska med siffror: att åskådliggöra för ett barn med sorg
  3. Världens mest besökta platser – ett lektionsunderlag?
Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Orimliga siffror att räkna med

Barnets första självbiografi

Postat den 05/09/2013 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2012

Då barnet skriver sitt namn på ett papper brukar jag tänka att det barnet skriver är den första självbiografin. Jag väljer att se det så. Jag brukar bli alldeles stilla och förundrad över den omsorg och det författande som äger rum då barnet skriver sitt namn. Jag frågar också om jag får läsa upp det barnet skrivit. Då läser jag med inlevelse det som står att läsa;

– Lisa!

Jag tänker på hur vi skriver våra berättelser, hur vi en gång började dem. Hur pennan som ännu inte funnit sin plats i vår hand hölls för hårt och hur bokstäverna nästan arbetades ned på pappret. Tungan utanför munnen. Och så den där känslan av att ha skrivit något som strålar tillbaka mot sig själv. Det egna namnet. Så läsbart för alla. Så viktigt för författarskapet. Så värdigt ska vi ta emot det. Så varmt ska vi läsa det. De mänskliga rättigheternas nedtecknande. Det egna namnet.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Barnets rätt till sitt namn – alla barns rätt till sina namn
  2. Elevens rätt till sitt namn i skolan
  3. Barns namn, våra namn och hur vi blir våra namn
Publicerat i Barns rättigheter, Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för Barnets första självbiografi

Språket vi inte förstår

Postat den 05/09/2013 av Anne-Marie Körling

… men kroppsspråket vi kan använda, armarna vi kan gestikulera med, ögonen vi kan vänta in med och söka se med, kroppen som vi lutar framåt för att visa att vi vill förstå. Allt det vi kan göra för att mötas.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vardagsritualen med elev
  2. Inte bedöma gårdagen – utan – utmana för framtiden!
  3. Det lilla barnet förstår språket ordagrant
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Språket vi inte förstår

Läsmöte med elever

Postat den 05/09/2013 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2013

– Hur läser ni, frågar jag.

Och eleverna håller i sina böcker, bläddrar i dem, skrattar till. Bland böckerna finns en barnbok. Den väljer en av eleverna att högläsa för mig. Jag tittar på orden. De är svåra. De hör samman med något förgånget.

– Det är fina bilder, säger eleverna.

Deras svenska bygger på två års skolgång. Jag imponeras över deras muntliga förmåga. Men tystnaden kring läsningen …


Inlägg som berör samma teman:

  1. En lektion i svenska och bild – och att skapa läxa
  2. Lgr 11: Ta en mening ur det inledande kapitlet – skriv tre meningar som stärker den
  3. Lyssnar på barnen
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Läsmöte med elever