Något om julpyssel och änglar i flirtkulor och filt

Jag är ingen julpysslare. Ibland förvånar det mig att vi lägger så stor energi på att diskutera julpysslet. Ibland är den diskussionen så stor och tar så mycket pedagogisk tid, vad att köpa in, vad att göra och hur att organisera. Och jag har alltid känt att jag önskat sådana diskussioner om svenska, engelska, idrott och samspelet mellan lärare att genomföra lektioner genom att mötas och iordningsställa. När vi gör det kring julpysslet så är det ibland den enda riktigt fokuserade diskussion vi befinner oss i och den enda gång vi lärare visar varandra vad att göra, hur att enkelt göra en liten ängel och då är vi också förmögna att bryta klassgränser och göra andra sorters lektioner för att ge eleverna det mesta av det vi kan ge.

Förlåt mig för min totala oförmåga att göra ljus i glas, änglar i fönstret och tack för att ni kollegor både kan och vill. Då får jag också göra. Jag tänker också att vi gör en tradition i skolan, det finns så många andra vi kan göra och delta i. Och det talar vi om i de efterföljande pedagogiska diskussionerna? Visst!

Publicerat i Kalendrar av alla slag, Klassrummet, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Något om julpyssel och änglar i flirtkulor och filt

Rätten att vara stolt över den klass alla andra hackar på

– Jag är jätteglad över den ordning och det lärande jag har fått till stånd i mitt klassrum, säger en jag pratar pedagogik med. Jag har klassen i min hand. Det tråkiga är att jag hela tiden måste försvara min klass mot alla andra som säger att den är den värsta klass de vet och att ingenting fungerar med den. Jag blir så ledsen när man säger så till mig. Jag får liksom alltid försvara dem mot lärare som säger att de är de sämsta läraren vet.

Och jag tänker – vore det inte bättre att fråga läraren – hur gör du? Berätta! Och absolut inte gnaga på den stolthet och den relation läraren bygger upp till den klass läraren har större delen av tiden, ja, nästan all tid.

Publicerat i Ansvaret, Hinder för lärande, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Rätten att vara stolt över den klass alla andra hackar på

En reskamrat

Vi går till bussen ihop, sitter tillsammans medan bussen snirklar sig fram genom bostadsområdena. Vi småpratar om livet, sakerna, länderna och uppdragen vi har. Jag är den jag är. Han är den han är. Och jag får en inblick i vad en tioåring tänker om sin samtid. Och glittret i ögonen och skratten i orden. Det är bra att vara vuxen med öron tänker jag.

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för En reskamrat

Margareta Normell: Kunskap, fantasi och föreställning

Det kom en bok i brevlådan. Den handlar om det viktiga begreppet mentalisering i lärarprofessionen. En mycket viktig bok syns det mig. Jag har läst halva. Jag puffar gärna för boken. Läs! Läs!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Margareta Normell: Kunskap, fantasi och föreställning

Margareta Normell: Från lydnad till ansvar

Publicerat i Ansvaret | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Margareta Normell: Från lydnad till ansvar

Att undervisa om textrörlighet och samband

Jag är mycket förtjust i begreppet textrörlighet. Jag tänker ofta på betydelsen av samband. Samband är när vi kopplar ihop saker och ting. Vi kan finna samband och vi kan skapa samband. Textrörlighet kopplat till innebörden av begreppet text är något vi kan utforska. Text är något större än skriven text. Text är muntlighet, text är film, rörelse, dans, teater dvs, detta att vidga textbegreppets betydelse. Text är elevernas samtal, deras egna ord, deras yttranden, deras aktivitet.

Och jag hör barn, elever och unga förstå genom att förklara att de känner igen en text i en annan text. Exempelvis hörde jag idag hur någon sa – Han tror han är Pippi Långstrump – då eleven såg en film som inte alls handlade om Pippi Långstrump. Vad läraren kan göra och stötta är att bidra till att lyfta fram detta av eleven upplevt av samband, undersöka hur det ser ut och söka kontakt med andra texter och göra andra rörligheter till text. Elever gör det hela tiden. De söker förstå och de förklarar hur de förstår. Som lärare kan man undersöka hur elevernas förståelse ser ut genom de texter de söker förklara genom.

Jag är inte säker på att jag förklarar det här tydligt nog, men just detta med textrörlighet tycker jag är ett område som är stort och spännande. Läraren måste också kunna bidra till vidgad förståelse genom att erbjuda eleverna flera möjligheter till textrörlighet. För mig blir det då nästan en omöjlighet att bara undervisa ur en text.

 

Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik | Kommentarer inaktiverade för Att undervisa om textrörlighet och samband

Den högläsande läraren och flera lektionsförslag i en

Då jag läser Helena von Schantz tankar kring min lilla bok funderar jag över läraren och högläsningen. Det är en viktig tanke von Schantz lyfter fram – den om vi läser högt i klassrummen. Gör vi det? Ser vi möjligheterna i högläsning? Får elever lyssna till texter som levandegör och får deras inre att fyllas med egenskapade bilder?

Den bild du ser ovan handlar om att samla ihop alla frågor böckerna ställer till oss eller till sin rollkaraktär. Detta är en elevs uppsamling av frågor ur den bok eleven läst. Vi läser dem sedan kollektivt högt. Då har vi mängder av frågor. Dessa hänger vi upp i klassrummet. Vi delar allt med varandra. I ring sitter vi sedan och tar en fråga ur litteraturen och besvarar dem ur vår egen erfarenhet. Väldigt rolig uppgift. Väldigt kreativt. Väldigt språk- och fantasirikt. Pröva!

Publicerat i Högläsning, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Den högläsande läraren och flera lektionsförslag i en