Bilda sig en uppfattning och om kampen och påstridigheten

Postat den 01/09/2012 av Anne-Marie Körling

Jag gör en ordbokspromenad i meningen: Att bilda sig en uppfattning. En mening jag uttalar högt. Vill aktivera flera sinnen.

Att bilda sig en uppfattning är inget vi gör i en handvändning. Själva meningen antyder det. Vi bildar oss en uppfattning genom att bilda oss och utbilda oss, genom att göra och pröva, genom att medvetandegöra en frågeställning och tänka på det som vi inte tänker om utan bara gör.

Inom oss sker tankeverksamhet med omsättande erfarenheter och då, efter en tid, kan vi kanske bilda oss en uppfattning om det vi undrat kring. Det fina med att bilda sig en uppfattning är också att den kan ruckas på ganska ordentligt om den utsätts för vidare frågor. När det senare inte stämmer med verkligheten. Det är när vi bryter våra generaliseringar mot något som pockar på och kräver en inre förändring av den tidigare uppfattning. Då ombildar vi vår uppfattning. Man kan fråga sig om denna process någonsin tar slut? Jag hoppas inte.

Bilda sig och uppfattning är två pedagogiska ord. Bilda sig är ett större ord än att få kunskap om. Uppfattning är något personligt som uppstår när vi har fått tänka kring det vi själva vet och det vi har fått veta. Ordboken ger så fina förklaringar. Att uppfatta är att bli medveten om genom att ta emot och bearbeta (vissa) yttre, fysiska retningar från och med hjälp av flera sinnen. När vi speglar varandras uppfattningar kan vi uttrycka denna vackra mening: Har jag uppfattat det du sa rätt? Har jag förstått det du ville säga?

Då är vi långt, långt ifrån påståenden. På-ståenden handlar om att stå för något man tycker och ofta sker det i relation till någon som inte tycker alls så. Påståenden handlar om att, som ordboken säger: meddela såsom ett faktum. Är man dessutom påstridig kring sina påståenden hävdar man envist och aggressivt sina åsikter eller sitt krav. Den som då lyssnar har ingen tid eller möjlighet att bilda sig en uppfattning. Istället träder försvaret in. Och kampen är ett faktum.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Att bilda sig en uppfattning
  2. Tänka, kommunicera och lära
  3. Föreläsning och uppfattning om mitt innehåll
Publicerat i Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Bilda sig en uppfattning och om kampen och påstridigheten

Pedagogiska diskussioner: Vad förvånade dig idag?

Postat den 01/09/2012 av Anne-Marie Körling

Vi talar om mognad. Jag måste sätta några åldrar på barnen vars tankar jag beskriver. Deras tankar sätter jag ingen ålder på. Det är klart att jag tänker på barn och deras kognitiva utveckling. Jag tänker också på den diskussion Lev Vygotskij höll i förhållande till Jean Piaget teorier. Jag tror barn lär och jag tror barn tänker. Jag tror att vi vuxna påverkar barn genom språk, genom att vi själva gör och genom att lyssna, delta och skapa kommunikationsmöjligheter. Mognad kan vi tänka om.  Men inte om vi vuxna ser mognaden i första hand och inte utmanar eller lyssnar på och till vad barnet faktiskt berättar, tänker eller uttrycker, om det kommer i andra hand. Mognaden vi talar om är kanske bättre uttryckt i förmågan att tänka konkret och abstrakt. Barn tänker konkret och utvecklas att tänka abstrakt. Då behöver vi inte tala om mognad utan tänka hur vi kan förstå barnets svar, delaktighet och hur det konkreta plötsligt upplöses och blir abstrakt. Jag tänker också på mellanrummet – det som handlar om kreativitet. Det är ett mycket spännande område.

Jag ställde frågan – Om man åker till månen ser man upp eller ned på jorden då? till nioåringen och sexåringen. Och sexåringen svarar konkret på frågan. Nioåringen har fått lära sig i skolan och säger att det finns inget upp och ned egentligen. Sexåringen säger då att man kanske inte åker upp, man kanske åker till.

Jag satt länge tyst och grubblade. Jag satt länge tyst och funderade. Detta med språket. Detta med frågornas begränsningar och styrande. Min feta fråga om att åka till månen och se ned på jorden är styrd. Det är med mitt språk jag skapar frågorna. Konsten att fråga är något märkligt stort område att lära sig i. Barn som vågar och kan använda sitt språk, de som får göra det, kommer att visa andra aspekter av våra frågor. Så konsten att fråga handlar om konsten att sedan lyssna in. Den konsten kanske är ännu större. Vad säger barn?

Hur tvingande är inte våra teorier om vi inte vågar ta vårt perspektiv ur dem och se dem gå om intet i våra klassrum. Jag tänker på pedagogiska diskussioner. Jag tänker på att samtala om det vi förvånas över i skolan. Vad förvånade dig idag?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Läs läroplanen, yrkesorientera dig och fånga det pedagogiska samtalen
  2. Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?
  3. Hur mycket kunskap måste man ha om ekonomi?
Publicerat i Frågekonsten, MITT UTVIDGADE KOLLEGIUM. Hälsa på en kollega, bara ett klick bort, Ordförrådet, Pedagogik, Värdegrunden, Verkligheten, Vetenskap och teori, Visionerna | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Pedagogiska diskussioner: Vad förvånade dig idag?

Flygfiskar och feta frågor

Postat den 01/09/2012 av Anne-Marie Körling

Flygfiskar?! Bara ordet. Fiskar ska vara i vattnet. Det är deras element. De kan inte andas ovanför vattenytan. Vänta?

Andas? Vi andas ovanför vattenytan. Vad gör fiskar under vattenytan? Håller de gälarna stängda då de flyger ett stycke ovanför vattnet som vi håller andan då vi dyker? Hur kommer det sig att vi trotsar våra element? Hur gör fiskar? Varför tar de sig ovan vattenytan? Varför tar människan sig under vattenytan?

Frågorna har vi säkert svar på, säkert många, men frågornas uppgift är att tänka och fundera. Jag kan ställa mig helt ovetande till mina frågor, som om jag inte ens kunde några svar alls, och då händer det att jag börjar leka med det jag kan, med det jag inte kan, med det jag ser, med det jag inte vet. Gör jag det med många andra så blir det en slags kollektiv fundering fylld med olika perspektiv och kunskaper.


Inlägg som berör samma teman:

  1. STORA frågor och jättemånga svar
  2. Sång med stora feta frågor
  3. Frågvisa klassrum med öppna frågor, feta frågor!
Publicerat i Frågekonsten | Kommentarer inaktiverade för Flygfiskar och feta frågor

Regnet flyttar inombords

Postat den 01/09/2012 av Anne-Marie Körling

Det regnar. Dagen är jämngrå. Det gråa skvätter in sin färg över köksbordet. Jag kan älska regnet. Det får mig att famna det som är innanför, min kaffekopp, ljuset och taket skydd, fönstren som tar emot hårda slag av vattendroppar i vind. Mitt krypin. Bokläsarregn!

Men regnet gör mig orolig. Detta eviga regn. Jag tänker på jorden och atmosfären. Jag längtar till solen. Inte till solen utan att solen får komma igenom. Jag undrar varför gummistövlar säljs som aldrig förr. Jag undrar över paraplyer och regnkläder. Jag undrar över isarna där i norr och de längst ned i söder. Jag undrar över om isbjörnarna finns i framtiden. Jag tänker på flygfiskarna som flyger. Jag tänker på fröerna i jorden. Jag tänker på bina och äpplena. Eller blommorna som under en sommar förvandlas till frukt. Vad gör bin i regn?

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Hur sommaren uppenbaras!
  2. Frågekonsten – det är att leka med möjliga svar!
  3. – Sol däruppe du vet!
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Regnet flyttar inombords

Lektion; UTAN ÅSKÅDARE! om facebook, Kellerman och Dag Hammarskjöld

Postat den 31/08/2012 av Anne-Marie Körling

Jag läste Rocky idag (ber er leta efter en DN och klippa ut den serien där, hittar den inte på nätet och vågar inte publicera den här). Läste Twitter idag. Någon lärare hade givit eleverna till läxa att titta på facebook. Vilken läxa. Mitt i prick tänker jag. Där är eleverna ändå. Jag tänker på de sex rutor Martin Kellerman jag läser. Rocky är ute och campar. Sover i tält. Vaknar i ottan. Han ska minsann njuta friluftliv. Han tar sig ett morgondopp i en liten fors. Han sitter på en sten och tänker. Han tvingar sig själv att njuta. Utan åskådare. Förstår ni?

Utan åskådare!

Hur är det möjligt? Jag ser genast framför mig hur man kan skapa undervisning av det här, kopplat till facebook och våra uppdateringar där samt till den lilla, lilla text som Dag Hammarskiöld har skrivit:

Den lilla grabben tar ett par skeva skutt på ett ben, utan att ramla. Och fylls av beundran för sin duktighet, dubbelt så stark eftersom det finns åskådare. Blir vi någonsin vuxna?

Mina tankar om hur att undervisa:

* Jag vill undervisa om kopplingen mellan olika texter, gärna om Kellermans serie om betydelsen av att berätta om det man gör för att förhöja njutningen av att vara den som gör det andra blir intressserade av

* Undervisa om uppdateringar och facebooksmeningar! Skriv den sorgligaste, den roligaste, den intressantaste, den som har med mat att göra, den som bara har med skrivlust att göra, den som är arg osv.

* Hur kan vi koppla samman dessa två undervisningar med den tredje texten av Dag Hammarskjöld? Varför ska vi göra det? Finns det samband? Kan samband skapas? Varför? Hur? Varför finns Dag Hammarskjölds text endast i en bok?

Detta bör också få med de övergripande perspektiven – etik och historia.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektion: Om jag, vi, han, hon, de, den, dem
  2. Inte antingen eller utan både och
  3. Lektion: Om att lägga sig i och veta bättre.
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektion; UTAN ÅSKÅDARE! om facebook, Kellerman och Dag Hammarskjöld

Lektioner om ord och muntlig skrivning: Ordet krypin

Postat den 31/08/2012 av Anne-Marie Körling

Sitter vid mitt köksbord och plötsligt ligger ett litet ord framför mig. Krypin. Ja, framför och framför? Men det dyker upp i huvudet. Ett litet krypin. Jag tänker på en sådan plats där man måste krypa in. Vilka kan dessa platser vara?

  • en grotta i berget
  • under en buske
  • under granens grenar
  • under bordet
  • in i ett tält
  • i en koja
  • under soffan
  • i badkaret
  • upp i fotöljen
  • in i sig själv

Pröva med eleverna. De får fatt i ordet och kan låter vi dem prata skriftligt (muntlig skrivning Körling 2006) så sätter de in ordet krypin i fullständiga meningar. För att förstå hur måste läraren åskådliggöra och låna ut meningar som är just skriftlika:

– Jag kryper in i mitt krypin. Mitt krypin är ett litet tält på baksidan av huset.

– Jag måste krypa för att komma in under sängen. Under sängen har jag mitt krypin.

Denna lektion är en modell som vi kan använda oavsett ämne, oavsett språk, oavsett innehåll. Om vi låter eleverna säga en mening med ett ord i kan vi också skriva ned hur meningen blir. Det kan läraren göra under tiden eleverna säger sina meningar. Då har vi fått en hel berättelse med ordet som rubrik.

Den berättelsen sätter vi upp på väggarna, i personalrummet, skickar hem till skolnyfikna föräldrar, låter barnen få varsitt exemplar att läsa, tänka och låna meningar ur. Jätterolig uppgift är det. Språkutbildande och delande likaså.

Tänk att göra detta i textilslöjden. Sätt in ordet SYNÅL i meningar. Tänk att göra detta i kemin: sätt in ordet FULLUREN i meningar. Gör det i engelskan. Sätt in ordet SUMMERTIME i engelska meningar.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ord och begrepp – ta bara ordet gaffel
  2. Fniss – ett handlingens ord
  3. Lektionsidé: Elevnära ord, meningsskapande i flera omgångar
Publicerat i Klassrummet, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Strategier, Svenska | 2 kommentarer

First class eller class first

Postat den 31/08/2012 av Anne-Marie Körling

Det är läraren jag konsulterade som full av inspiration sa:

– Vi arbetar med något som heter first class. Det borde heta class first.

Och ja, tänker jag. Allt ska fokuseras mot innehållet i undervisningen. Det gör läraren tryggare, eleverna mer förväntansfulla och lektionerna viktiga och innehållsrika. Så ska det vara!


Inlägg som berör samma teman:

  1. ”Innehållsrika jag”
  2. Min sommaruppgift ska delas med er i höst!
  3. Happy, happy, happy; om att ha mål i skolan
Publicerat i Klassrummet, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för First class eller class first