Från ”hann inte” till ”detta innehöll lektionen”

ELEV RITAR HUR MAN KOMMER IN I SIN BOK 1998

Lärarens stress påverkar arbetet i klassrummet. Läraren upplever att läraren inget hinner och att målen tycks vara ouppnåeliga. Den pedagogik som skulle kunna utvecklas under en lektion upplevs av läraren som att vi måste hinna. Vid den omedelbara utvärderingen med lärare är svaret att jag inte hinner. Jag hann inte.  Ett sådant synsätt innebär att vi ser på undervisningens faktiska innehåll som icke existerande. Det är vad vi har kvar att göra och som inte hanns med som får ange värdet av lektionen.

Jag har handlett ett stort antal lärare som varje lektion upplever att ”jag hinner inte”. Det urholkar läraren att ständigt kämpa mot bristen. Glaset är aldrig full någonsin. Alltid för lite vatten i glaset. Eleverna som lär sig under lärarens ledning och innehåll får därför inte njuta av ”detta har vi gjort tillsammans” eller ”Hur blev lektionen för er?”, ”Vad innehåll lektionen? vilket anger anslag där eleverna bjuds in att delta i vad som har ägt rum. Det är en slags summering där elevernas perspektiv värderas och där deras lärande blir synligt. Att förklara vad man har lärt sig är inte lätt eftersom lärandet då måste återges utan att få smälta in och bearbetas, för att genom undervisning återknytas och utvecklas. Att fråga om undervisningens innehåll ställer inte samma krav på ”kvitto” och, enligt min erfarenhet av denna fråga, lyfter fram vad eleverna har uppfattat av innehållet. Ofta har de mycket att säga. Om de ska förklara vad de har lärt sig kommer de att vara servila och säga att de lärt sig bokstaven U.

Lektionens mål: Bokstaven U.

Jag ska härmed visa vad jag gör då jag handleder en lärare i undervisning. Detta är utdrag ur min dokumentation av en lektion tillsammans med lärare och elever. Syftet är att medvetandegöra läraren om det som faktiskt sker i klassrummet. Inte att se det lilla målet utan se till det större innehållet. Att lära sig om bokstäver kommer specifikt handla om just en bokstav, här är det bokstaven U, men bokstäver länkas med bokstäver, alfabetets betydelse för vårt skriftspråk och därmed elevernas läsande och skrivande. Om vi anger att målet är bokstaven U kommer bokstaven skymma för allt det andra som faktiskt också äger rum och som sammantaget bidrar till lärande.

Följer undervisning i en årskurs ett under en lektion. Dagens innehåll är bokstaven U. Att lära sig den bokstaven är lektionens mål.

Läraren har skrivit bokstaven U på tavlan. En elev viskar till en annan elev om varför de inte får arbeta med lilla u. Eleven svarar eleven som frågar om man får skriva lilla u och säger

– Vi jobbar inte med ”u”

Min kommentar och reflektion kommer jag att lyfta i ett pedagogiskt med läraren efteråt. Vikten och betydelsen av att skriva eller ge fler bilder av bokstäverna. Här kan vi också visa fler typsnitt och använda både digital text och handskrift då vi visar bokstäver. Det jag också kommer att lyfta fram är att eleverna har rätt att påverka undervisningen enligt Lgr 11.

Eleven påverkar därmed undervisningen om vi lyssnar och lyfter fram det som finns att fråga och tänka om det vi lärare gör och visar. Det betyder att också läraren lär av det eleverna tänker om det läraren visar och lyfter fram.

En annan tanke som jag ska återge till läraren är att det en lärare gör påverkar eleverna. De samtal som kan uppstå kan betyda att eleverna faktiskt pratar om det läraren gör och visar. Inte att de pratar om det som läraren inte vill. Ett sätt att pröva mitt antagande är att bjuda in eleverna till ett kort samtal om det läraren har skrivit. Rädslan för att eleverna inte är med och genast måste vara tysta kan betyda att de faktiskt är det.

Läraren: Följ mej med fingret. Läraren ritar med fingret över den handskrivna bokstaven U. Alla följer med sina fingrar i luften. Därefter ska eleverna rita efter en mall.

Läraren ber eleverna hämtar kritorna.

Detta är en känslig situation. Om man låter alla elever hämta under samma stund kommer eleverna att trängas runt sina lådor. Hellre att ta två och två och fortsätta undervisa under tiden. Till exemplet prata om ord som börjar, innehåller eller slutar med bokstaven J eller j. Varje förflyttning i klassrum kan mynna i ett litet kaos, och avbrott av koncentration. Att utveckla andra, gärna fler olika, sätt hur att hämta saker bör utvecklas.

Läraren upplever ofta mikrosituationer som besvärande. Det blir stökigt. Det tar tid att samla eleverna när de väl är på plats. De flesta lektioner har mikrosituationer som kan utvecklas. Genom observation kan man upptäcka dessa och skapa strategier för hur man utvecklar situationerna att inte konkurrera med innehållet eller tiden;

• kan kritorna finnas på plats redan innan lektionen börjar?
• kan eleverna utbildas i att smyga iväg två och två för att hämta utan att läraren avbryter utan fortsätter undervisningen?
• hur gör andra kollegor?
• på hur många sätt kan vi skapa bättre förutsättningar för elevernas rörelser i klassrummet?
• Trängsel, hur kan vi förebygga att rummet inte blir för trångt, att alla lådor finns i ett hörn till att vi sprider ut dem i rummet vilket förändrar rörelsemönstret i klassrummet

Lektionen fortsätter och jag dokumenterar dess innehåll.

Undervisningens innehåll:

• Om loppan; samtal om löss, alla delaktiga (alla får talutrymme kring innehållet) (SVENSKA/BIOLOGI)
• Om bokstaven u (på tavlan, versal) (SVENSKA)
• Samla ord kring bokstaven u (Ulla, User, udlor, usel, uggla) (SVENSKA, en del engelska ord som eleverna känner till, också hittepåord)
• Om att forma bokstäver (osynligt i luften, synligt på pappret) (SVENSKA)
• Modellad högläsning (ordförråd, grammatik, elevernas talutrymme) (SVENSKA/BIOLOGI)
• Bilder på ugglor (mångfald, tydlighet och tillgänglighet) (BILD)
• Skriva av texten (citering, härma, ordförråd, stavning) (SVENSKA)
• Klippa (handens arbete/koncentration) (SLÖJD)
• Collage (limma/klistra/skapa en uggla) (BILD)

Antal kursplaneträffar: BILD/BIOLOGI/SLÖJD/SVENSKA

Undervisningens innehåll kopplat till de övergripande målen: 

• Rikt och nyanserat språk, läraren talar med ett skriftlikt språk, fullständiga meningar och låter eleverna samtala om det de gör och det de lär
• Att lösa problem på ett kreativt sätt och omsätta idéer på i handling (hur klippa ut)
• Arbeta självständigt och tillsammans med andra (att arbeta i egen takt, tolerans med att elever får olika innehåll)
• Samspel i möten mellan andra människor (samspelet mellan elever, samspelet mellan elever och lärare, samspel där läraren förmedlar lösningar mellan eleverna)

Detta återger vad som har ägt rum i klassrummet under en lektion. Läraren kan få befrias från den stress läraren känner och se det som har ägt rum och inte vad läraren inte hann med. Utifrån vad som har ägt rum kan nästa lektion ta vid. Då har läraren möjlighet att knyta an till det som ska förankras, fördjupas och utvidgas.

För att utforska det som kan bli nästa lektion behöver läraren sin kreativitet, sin arbetsro och sin tid för att skapa det som läraren kan hämta undervisande glädje ur.

Om ni vill läsa mer så skriver jag om detta i mina böcker:

• Vägen till skriftliga omdömen, 2007
• Då ler Vysotskij, 2009
• Läraren inom mig, 2014
• allra tydligast i boken Undervisningen mellan oss, 2016

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling