Bokstarten kommer med att någon viktig och betydelsefull öppnar en bok och läser ur den. Någon som väcker böckerna. De som har blivit lästa för berättar först vem som läste för dem och efter den vad den som högläste läste för böcker. Det handlar om relation. Jag noterar detta då jag frågar. Barn som inte har något läsintresse saknar denna relation. De minns ingen som har läst för dem och det följer med dem upp i åldrarna. Därför minns de heller ingen bok som betytt något för dem. Mina iakttagelser bygger på många intervjuer där jag upptäckt detta, dvs, jag har inte frågat specifikt. Nu lyssnar jag till i vilket ordning relationen kommer i förhållande till boken. Relationen kommer i de flesta fall före boken.
– Min mamma läste Bröderna Lejonhjärta för mig. Jag älskade att ligga nära henne.
– Jag glömmer aldrig när morfar läste högt ur katalogen. Jag minns varenda grej som fanns i katalogen för morfar tyckte om verktyg. Det var en verktygskatalog.
Det kan ju tyckas självklart att det handlar om en relation när någon läser för någon. Men vi kanske inte uppfattar vår betydelse och det minne som kommer med att vi närvarar, delar plats och ett nu samtidigt som vi berättar något.
Inte sällan uttrycker den som minns också att de upplevde sig omtyckta. Någon säger att ingen kan läsa högt för någon som man inte tycker om. En högläsare tycker både om boken och den som lyssnar.
Detta tänker jag på då jag läser berättelser om barndomen. Idag läser jag Leonore Christina Skov DEN SOM LEVER STILLA, 2019:
Och jag saknade dig, tänkte jag och kände mig med ens som den lilla flicka jag varit. Orden föll isär i munnen på mig. Kan du minnas alla de böcker som du läste högt för mig på den tiden? tänkte jag. Pelle Svanslös och Nicke Lilltroll och Astrid Lindgrens samlade verk. När vi såg Sherlock Holmes på tv kröp jag intill dig och gömde huvudet i din pullover. Och så var det alla sommarkvällar när vi cyklade till …
s. 64 ff.
Därför handlar högläsning om att möjliggöra för barnet att få uppleva relationen och få tillgång till bokens innehåll. Om här och nu. Om närhet till människa och ord. Om gemenskap med det skrivna språket.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
