ELEVENS FRÅGA – VAD SÄGER DEN MIG?

Jag skriver ner elevernas frågor. De intresserar mig. Jag har alltid skrivit ner elevernas frågor. Jag skriver om frågor i alla mina böcker men kanske främst i Undervisningen mellan oss, 2016. Jag studerar också om frågorna rör form eller innehåll. Observera att jag inte värderar frågorna som bra eller dåliga. Jag strävar efter att undervisningens innehåll ska väcka frågor och ser det som mitt uppdrag att vända elevernas frågor från formfrågor till innehållsfrågor. Formfrågor ska naturligtvis besvaras eller på annat sätt ingå i organisationen av undervisningen. Jag strävar efter att de så långt som möjligt försvinner och inte behövs. Men, och det är nog så viktigt att påpeka, barn och unga söker kontakt via frågor. Så inte alltid ställs frågor enbart för innehåll eller form. Frågorna kan också vara ett sätt att få kontakt med läraren. Kontakten är därför A och O. När en elev frågar:

– När är det rast?

Kan det lika mycket betyda att eleven vill ha någon slags kontakt med läraren. Därför ska alla frågor bemötas med intresse och visad närvaro.

Till formfrågor räknar jag frågor som rör:

• När är det rast?
• Kommer det här på provet?
• osv

Till innehållsfrågor räknar jag de frågor som på ett eller annat sätt berör undervisningens innehåll. Dessa innehållsfrågor kan inledas på olika sätt:

• Men … menar man då …
• Jag fattar inte … hur tänker man då?
• Vad betyder …
• Kan man tänka så här …
• osv

Jag är också varsam med svar då jag lyssnar till elevens fråga. Jag vill hellre låta eleven berätta mer om det eleven tänker. Så jag brukar ta fasta på något innehåll i frågan eleven ställt och säga:

– Du undrade om flaggornas färger? Berätta.

Ofta kommer då en längre berättelse som visar elevens kunskaper och funderingar. Frågan har något mer att säga mig.

Igår deltog jag på en lektion. Undervisningen var innehållsrik och engagerande. Eleverna ställde en del tysta frågor till varandra eller småpratade om det läraren pratade om. När vi ges möjlighet att lyssna till det ”prat” som kan upplevas och begripas som störande är det ofta inte alls något störande prat utan ett engagerande. Ämnet är intressant och eleverna  vänder sig till varandra för att fråga eller påpeka om något läraren sagt. Vi kan därför tänka

– Nu behöver ni en minut eller två för att diskutera detta intressanta innehåll med varandra. Varsågoda!

Jag skrev ner följande elevfråga. Eleven ställde den till sin lärare och lärarens innehåll.

– ELEVENS FRÅGA:

Ofta är flaggor tredelade. Vad menas med det?

Vad är det jag ser i elevens fråga:

• ordval/ordförråd: ofta, tredelade
• påstående/reflektion: Ofta är flaggor tredelade.
• generaliserande/antagande: Flaggor (flera) och ordet ”ofta” – Eleven har alltså sett flera flaggor och kan göra ett allmänt antagande.
• kunskap/vetgirighet: Eleven vet/kan något och det synliggörs i elevens ingång till frågan ”ofta är flaggor tredelade” och därefter kommer frågan.
• Frågans innehåll: Vad menas med det? Frågan avser symboliken och inte varför. Det är alltså ett annat innehåll som åsyftas än varför flaggor ser ut som de gör till hur kommer det sig och då i syfte med betydelse.
• Språklig anpassning: Ordval och fråga är anpassad för mottagen och riktad mot lärarens undervisande innehåll.

Betydelsen/vikten av att elever ställer frågor: 

I min bok Undervisningen mellan oss, 2016 skriver jag mycket om lärarens förhållningssätt till elevernas frågor. Jag menar också att frågemönstret måste förändras från att läraren ställer frågor som eleverna ska besvara till frågor som väcks genom undervisningens innehåll och därmed retar till kunskap och knyter an till tidigare kunskaper. Jag skriver i boken att ”Barn ställer tusen frågor. Eleverna lär sig att i skolan är det de omvända”.

Frågans livslängd

På elevernas frågor behöver vi inte alltid kunna svara. Däremot ska vi uppmuntra frågeställandets väg för lärande. Vi kan säga att frågan är intressant och låt oss fortsatt tänka på det du nu frågat om. Då lever frågan ett långt liv och hämtar nyfiket in sina svar. Frågor fungerar så. Därför är jag varsam med tanken om frågans livslängd. Mina svar på elevernas frågor kan därför avslutas med en fråga så att tankeverksamheten får fortsätta.

– Precis som du sa kan flaggor vara tredelade, dvs, om jag förstår dig rätt, ha exempelvis tre färger, tre symboler? Frågan är vad man vill säga med en flagga? Jag blir också nyfiken på vad tretalet kan betyda? Jag tänker vidare och tackar för din fråga. Den väckte tankar och jag vill fortsätta att tänka.

Svaret är en aning för långt men jag vill vara övertydlig med att visa att jag återger elevens fråga, tackar för att frågan också väcker min tankeverksamhet och ställer några frågor som också är svar så att frågan lever vidare som tanke och magnet.

Ja, det var något om elevens frågor.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

som också ger en idé till en omvänd undervisning:

_________________________________________________________

UNDERVISNING OAVSETT ÅRSKURS

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

• Hittar du själv till klassrummet?
• Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
• Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

Hon kommer inte hem förrän på lördag.

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

• Vilken dag kommer hon hem?
• Kommer hon hem på torsdag?
• Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

Ha roligt och kittla tankeverksamheten tillsammans.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling