Lärarutbildningen kan också utbilda i kollegialt lärande

Körling fotograferar 2014

Jag funderar på det jag fått höra om den finska lärarutbildningen. Hur lärarkandidaterna deltog i varandra lärandeundervisningar för att sedan diskutera dem.

Jag funderar över det enda riktiga samtal jag fick om min undervisning under det jag lärde mig att undervisa. Hur det utvecklade mig genom att bekräfta, ge mig hopp om min egen förmåga och så några nedslag att fila av eller utveckla. Jag fick påminnelser om litteraturen vi läst och hur den plötsligt kom till liv i klassrummet. Jag kunde inte göra kopplingen själv till en början men fick stöd av den som följde min undervisning.

Jag undrar hur det hade varit om mina femton lärarkandidatkollegor suttit i klassrummet under det att jag prövade att undervisade. Jag tror jag skulle känna nervositet men jag tror jag skulle lära mig att bli en kollegial lärare som ständigt vågade bjuda in lärare i mitt klassrum för samtal och diskussion om undervisningen. Den som vi kan tala om. Den vi kan utveckla. Det vi kan dela med varandra.

Publicerat i Kollegialt lärande | Kommentarer inaktiverade för Lärarutbildningen kan också utbilda i kollegialt lärande

Hur har eleven förstått lektionen och undervisningen

Körling fotograferar 2014

Vid handledningen i klassrummet har jag utmanat lärare att inte endast fråga om elevens lärande utan hur de har förstått lektionen och undervisningen.

Jag funderar ofta över hur man förklarar det man lär sig. Det kan vara svårt att genast berätta om sitt lärande. Lärande är inte något som sker genast utan över tid. Det kan också vara så att när läraren får höra vad eleven har lärt sig inte tänkte att det eleven lärt sig skulle vara resultatet utan något helt annat. En besvikelse kan anas, kanske bara kännas utan att uttalas:

  • – Men lärde ni er inte om …
  • – Jag trodde ni skulle ha förstått …
  • – Jag undervisade ju om … var ni inte uppmärksamma på …

Då blir det egna lärandet plötsligt fokus för bekräftelse och eleven försöker ge läraren det läraren behöver. För läraren behöver också bekräftelse för det läraren har givit eleverna genom sin undervisning.

Elever lär sig olika saker och olika över tid. Vi ska naturligtvis ständigt tala om lärande, synliggöra vad vi lär oss. Eleverna har också rätt att påverka och medverka till undervisningens innehåll i enlighet med läroplanens inledande text:

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta personligt ansvar. Genom att delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.” Lgr s. 8

Jag har därmed utmanat lärare med att fråga om: 

  • Vad gav undervisningen dig? (För att undersöka hur undervisningen går att förstå).
  • Vilket innehåll hade undervisningen? (Så sakligt som möjligt komma åt innehållet, gärna i kollektiva samtal).
  • Hur påverkades du av undervisningen? (Vad gjorde lektionen för skillnad? I stort och smått).
  • Vad skulle du vilja påverka och medverka till? (Inbjudan till utveckling av undervisningen.)
  • Vad gjorde dig intresserad? (Vi kan åskådliggöra hur vi påverkar elevernas intresse och att eleverna har olika intressesfärer).
  • Vad i lektionen var nytt för dig? (Vad är obekant? Ord? Synsätt?)
  • Hur känns det att ha deltagit på lektionen? (Känslor av att förstå, inte kunna, upptäckter av hur man lär sig, glädje, besvikelser).
  • Vad gjorde dig nyfiken/förvånad? (Vad ska undervisningen utveckla?).

I syftestexten i varje kursplan finns dessa meningar:

  • Undervisningen i …. ska syfta till
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse …
  • I undervisningen ska eleverna få möta…
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att …

Skollagen 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 2§:

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som det är möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

Det är riktningen mot det vi kan förändra, delta i, påverka och utveckla: Undervisning! Läs mer i ”Läraren inom mig”.

Publicerat i Föreläsningar jag ger, Frågekonsten, Klassrummet, Kollegialt lärande, Undervisningen, Värdegrunden, Verkligheten | Kommentarer inaktiverade för Hur har eleven förstått lektionen och undervisningen

Jag vill inte veta

Ibland vill vi inte veta. Vi bara vill inte. Hemska sanningar som vi måste känna till. Men hela vårt väsen vill inte veta. Solveig von Schoultz har beskrivit det i ”Ett annat sätt att räkna tiden”, 1989:

”Sandstorm

Det jag inte vill veta vill jag inte veta.

Jag spärrar lurvet i min öronöppning

snör ihop mina näsborrars ring

klibbar mina ögonhår mot kinden

och trampar vidare i skymmande öken ”

 

****

Sandstorm gör att vi måste blunda för att skydda oss. Små korn av sanning gnisslar mot vardagen. Ögonen far illa. Det känns att få ett sandkorn i ögat. Ögonen tåras, ”klibbar mina ögonhår mot kinden.” Ett helt väsen av nej i en sandstorm. Vill inte veta. Men vet redan.

Så tänker jag. Och tackar för orden som rusade mot mig från en boksida.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Jag vill inte veta

– Jag har fått A … jag har fått A!

Jo, jag handleder på skolan. Det innebär mest samtal med lärarna. Eleverna de berättar, om glädje oftast eller om när lärandet har gått i lås. Idag springer en elev till bordet där jag sitter och skriver. Ögonen lyckliga. Munnen gapande stor. Glad. Orden stockar sig.

– Jag fick A. Jag fick A. På min muntliga redovisning. Och på min skriftliga. Jag … är så så så så så glad. Fattar inte. Jag bara lär mig hur mycket som helst. Jag bara lär mig. Jag är så glad.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för – Jag har fått A … jag har fått A!

Lektionen: En sida med … och ha det så språkrikt där ni är

Ta en sida, ge ett uppdrag, lista orden, gissa berättelsen. Ja, så kortfattad kan man göra lektionens innehåll. Som lärare vet jag att det är så många fler saker som möjliggör lektionen.

Nåväl här är orden om vilket bohag som nämns: 

  • trasan
  • skålen
  • golvet
  • trappan
  • övervåningen
  • bord
  • hörnskåp
  • karmstolar
  • pallar
  • dockskåp
  • matta
  • trasmatta
  • dockvävstol

Ur samma sida hämtar jag nu … en hoper med ord jag tycker om:

  • hyggligt
  • överraskning
  • hemtrevligt
  • fint
  • finare
  • förfärligt

Nå… vad kan berättelsen handla om? Naturligtvis läser vi alla orden högt i klassrummet. Alla kan ta en sida ur sin bok och ställa frågor om berättelsen.

  • Vilka färger finns på sidan?
  • Vilka ord tycker jag själv om?
  • Vilka möbler finns på sidan?
  • Vilka andra böcker refererar man till?
  • Vilka ord finns för att förklara naturen?
  • Orden för känslorna är…

Vilken mening lyfter jag avslutningsvis ut ur sitt sammanhang. Jag ställer mig frågande?

Jag väljer meningen:

”Kan du trolla?”

Om ni undrar vilken berättelse jag hämtat dessa ord ur får ni ge förslag på text. Jag svarar inte genast. Använd fantasin. Gör lektionen. Få in orden. Lev ut dem. Prata, läs högt, ha roligt, gissa, tänk och fantisera.

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektionen: En sida med … och ha det så språkrikt där ni är

Litterär anpassning

Körling fotograferar 2014 Detta om att anpassa. I Astrid Lindgrens saga Peter och Petra måste speciella hänsyn tas och anpassning göras. Det sker genom att läraren anpassar och därmed anpassas samtliga elever till det som krävs för några få. Lärarens hållning i frågorna blir elevernas möjlighet att lära att vi är olika utan att det blir stigma eller speciellt. Det är elevernas möjlighet att lära som ska leda skolans samtliga anpassningar.

”Fröken var snäll. Hon lät en snickare snickra ihop två stycken små skolbänkar, som passade åt Peter och Petra. Dessa placerades framme vid katedern. Fröken lät också sätta upp två små, små klädhängare nästan nere vid golvet ute i korridoren. För hus skulle annars Peter ha kunnat hänga upp sin fina rock och Petra sin fina kappa? När Peter och Petra skulle räkna på svarat tavlan, måste Fröken lyfta upp dem och ställa dem på en hög stol. När det var läsning, fick de alltid sitta på Gunnars bänklock, och när de skulle läsa, ställde de sig mitt i boken. Det såg så näpet ut, tyckte alla skolbarnen. Fröken sa, att Peter och Petra var riktigt duktiga och nog skulle få ett bra betyg.”

Peter och Petra ur Astrid Lindgrens Sagorna, Rabén och Sjögren, 1987

Publicerat i Läraren i litteraturen, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Litterär anpassning

”Inga planerade händelser idag”

Söndag.

Kalendern annonserar att den är tom.

”Inga planerade händelser idag.”

Jag håller saker och ting hemliga.

Också för min kalender.

Trotsar.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för ”Inga planerade händelser idag”