De frågorna ställs då föräldrar möter sitt barns lärare är:
Jag tänker alltid att dessa frågor finns i rummet, outsagda men ändå så tydliga. Och jag måste besvara dem genom att visa att jag ser och att jag respekterar barnet.
Så här kan det se ut. Jag väljer en text: Michelle Magorian, På djupt vatten och novellen No problem.
Att först ge omslaget ett ordförråd genom en bildpromenad innebär att försöka titta på allt och ge det mesta ord. Detta moment tar mycket lång tid. Vi måste titta och vi måste hitta ord för det vi ser. Meningarna som inleder bildpromenaden är: Jag ser …
Andra momentet i bildpromenaden är berätta vad man tror att boken kommer att handla om.
Jag måste förbereda mig med att göra omslaget åtkomligt för eleverna. Helst genom overhead eller inscannat så att jag kan visa det på tavlan.
Jag gör också förberedelser genom att själv läsa texten. Jag vill se vad jag kan problematisera med. Jag högläser texten för eleverna. Vad kan jag skapa för frågor?
Denna text har jag ringat in några matematiska meningar. Dessa kommer jag låta eleverna berätta om. De ska få härma att läsa högt genom dem och vi ska fundera över antal, två och par. Jag kommer också ta upp hur man gör med ballongerna. Varför de finns där? När man har ballonger? Hur många de kan vara? Vilka färger?
Jag kommer också låta eleverna känna efter om de har fjärilar i magen. De ska få säga meningar med fjärilar i magen. Jag modellar en mening:
Sen kan vi skapa andra meningar med andra insekter eller djur. Detta för att pröva oss fram och leka med orden. Ni ser hur mina elever har skrivit annat på post-it-lappar. Jag läser meningen om och om igen med deras olika förslag.
Eleverna får höra en talad mening om och om igen och samtidigt får de påverka och lägga sig i meningen med sina egna förslag. De får också härma och läsa med då jag läser. Så lite tystnad som möjligt, mer av medläsning och tillsammans i texten.
Frågor jag förbereder med:
Den här berättelsen: NO PROBLEM ur Michelle Magorian har jag läst för väldigt många elever. Den handlar om vänskap. Jag kan den utan och innan. Och ju mer jag kan av berättelsen ju fler frågor kan jag skapa. Här är ett gensvar. En elev har ritat en bild och kommenterat den.
Vi borde byta ämne med varandra. Jag som är så hemma i mina ämnen borde få ha en lektion i ett ämne som jag aldrig prövat på. Detta för att lära sig att se sin kollegas arbete. Detta för att vitalisera sin undervisarförmåga och för att dela strategier för lärande undervisning med varandra. En slags början till att tala om undervisningsstrategier.
På hur många olika sätt gör och ger vi undervisning?
”På högstadiet får de yrkesvalsvägledning. Det låter stort och högtidligt, nästan ödesmättat. Från att ha varit barn skall de nu betänkta livets allvar och träffa avgörande val om hur deras framtid skall se ut. Till detta behövs den vägledning som ansvariga vuxna kan ge.
Vägledning får de därför av syo-konsulenten, som hukar i en liten skrubb utan fönster i skolans huvudkorridor. Hos syo-konsultenten finns en vägg täckt med plastboxar som innehåller små broschyrer om olika rejäla och hedersamma yrken man kan välja.
Sådana som elektriker, förskollärare, civilingenjör och bilmekaniker.
Det finns ingen broschyr för den som vill bli konstnär eller skådespelare eller astronaut.
Vad man lär inne hos syo-konsulenten är helt enkelt att inte sikta för högt. Att inte drömma om det onåbara utan att välja det förnuftiga.
Yrkesvägledningen handlar om att ta ner barnen på jorden och lära dem att sikta lagom i sin liv. Inte hoppas för mycket. Inte ha för höga ambitioner. Och inte drömma.
Så Lars-Åke väljer mellanstadielärare. Ett nåbart val. Rejält och förnuftigt.”
Ur Jonas Gardell; Torka inga tårar utan handskar, Döden, del 3, Norsteds, 2013, s. 171
Små variationer i klassrummet: Allt för att störa!
Att röra sig på annat sätt gör något med hjärnan. Att ställa sig upp och högläsa kollektivt kan vara en liten, liten rörelse som gör något med vår uppmärksamhet. Att plötsligt byta plats gör också något med den. Att gå i en åtta gör något med oss. Allt för att störa. Gå baklänges och läs texten högt:
Sex laxar i en laxask!
Jag läser DN och väljer meningar. Det betyder att jag läser, tänker och skriver av. Men valen jag gör säger något om mig som läsare. Utan att jag skrivit något själv. Jag brukar undervisa så här. Ta en tidning. Vad vill du spara, behålla, läsa igen, härma, tänka extra på, fundera vidare genom:
Jag väljer ur Lena Andersson; Föräldrars rätt till liv, DN 20130824:
Jag väljer en rad ur Pär Rådströms dikt Döden (26/9 1961) därför att den åskådliggör något som jag själv har i mitt kök:
”i köket om natten driver tysta flugor
över plommonen som snart ska kastas”
Jag väljer några rader ur Åsa Beckmans intervju med Martin Schibbye:
Jag väljer en liten, liten notis om bokhyllan om vilket Lotta Olsson skriver:
”Det är som ett synligt externminne, för att tala i datortermer. Jag kan så där och titta på min bokhylla och minnas, associera och fundera.”
*****
Självklart ska vi dela med oss i klassrummet, lyfta våra olika meningar, tänka kollektivt om dem. Vi kan göra flera ingångar också. Exempelvis välja fem rubriker:
Genom att lyfta fram rubrikerna kan vi diskutera vad vi tror att artiklarna innehåller. Den diskussionen ska vara lång och tillåtande. När vi samtalat oss in genom vår egen förståelse och vår kollektiva kunskap kan vi läsa oss till innehållet.
Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Böcker jag har läst 2026:
Böcker jag lyssnat till 2026
Böcker jag läst under sommaren 2025:
Böcker jag läser under december 2023:
