Dagens tystnad

Postat den 23/08/2013 av Anne-Marie Körling

tVÅ STOLAR FÖR SAMTAL - ÅRSKURS 2 - KÖRLING UNDERVISAR

Tar tåget. Hör dunket. Hör plingandet vid stationerna. I övrigt tyst.

Tar bussen. Hör motorn. Hör växlingarna. Hör andra bilar. I övrigt tyst. Så tyst att tankarna får resa före och tillbaka. Plötsligt slår föraren på radion. P3 morgon eller annat ljud. Resenärerna tysta.

Bussen. Kollegorna. Vi pratar. Vi diskuterar. I övrigt tyst.

I det väntande klassrummet. Lärarens förberedelser under tystnad. Några minuter av samlad tystnad. Läraren försjunken i boken. Jag slår mig ned. Tystnad.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Undervisande frågor att tänka, samtala och skriva kring.
  2. Det tysta klassrummets lov! Om tystnadens värde!
  3. Bokstäver är ljud och skrivna meningar kan vi höra
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Dagens tystnad

En minuts högläsning: Den litterära syslöjden, broderandet och att få tyst på klassen

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

Ur Ulf Stark: Min vän Percys magiska gymnastikskor, 1991:

”Och då ville han inte gå hem. För då var det syslöjd. På den tiden skulle alla killar tycka att syslöjd var urlöjligt och bara passade tjejer. Då skulle man bråka allt vad man kunde och sticka varandra i benen med nålarna. Med det gjorde inte Percy. Han satt och sydde.

Bara en gång reste han sig upp. Det var när Berra kastade en trådrulle i örat på Klas-Göran så att han tjöt som en tok. För det var samma öra som han skadat i bilolyckan.

– Mitt öra! Mitt öra! tjöt Klas-Göran och hoppade upp och ner.

– Tyst nu! hojtade fröken.

Hon slog sin handväska i katedern flera gånger utan att få tyst på oss. Då reste sig Percy.

– Hör ni inte vad fröken säjer? röt Percy. Nu håller ni truten så man får brodera i fred!

Då blev det tyst. Och Percy satte sig ner och fortsatte att sy. Han sydde fortfarande när skolklockan ringde och de andra knatade iväg på lätta fötter och skomössorna på svaj.”

S. 57 – 58


Inlägg som berör samma teman:

  1. Det finns alltid litterära semlor att äta sig mätt på
  2. Att läsa och undervisa: Att läsa kartbok och koppla den till litteraturen
  3. Mitt idla öra idag:
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Skolyrken i litteraturen, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för En minuts högläsning: Den litterära syslöjden, broderandet och att få tyst på klassen

Att litterärt klättra i träd

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

… och se en leksaksvärld. Vad ser man om man klättrar upp i trädets topp? Jag läser en barnbok ”Snöret, fågeln och jag” av Ellen Karlsson och tänker på de litterära trädklättringarna och de verkliga.

Jag såg en mamma stå och vänta på sin son som klättrade i ett träd. Hon gjorde inget för att hindra sitt barn. Han klättrade och klättrade. Jag tittade på mamman. Hon verkade ha all tid i världen. Så ovanligt. Så tänkte jag mycket på förmågan att klättra i träd. Hur ser världen ut därifrån? Från toppen? Och får man klättra i träd?


Inlägg som berör samma teman:

  1. När man är under ett träd
  2. Lektion: Vad vet vi om björken genom att läsa en berättelse?
  3. Barns rätt att klättra
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , | 4 kommentarer

Lektion: Vad vet vi om björken genom att läsa en berättelse?

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

I barnboken ”Snöret, fågeln och jag” av Ellen Karlsson och Eva Lindström finns ett kapitel om att klättra i träd, i ett speciellt träd. En björk. Meningarna med ordet björk i är dessa:

  • När vi kommer till stora björken stannar Snöret.
  • Björken svajar för det blåser mer här uppe än där nere och så är ju grenarna tunnare så här i toppen.

De här meningarna kan vi undersöka. Vad vet vi om björkar efter att ha fått de här meningarna?

Jag visar men ni ska utmana eleverna att berätta. Detta vet vi om björken:

  • Björken är stor
  • Björken måste vara hög för högt däruppe blåser vinden annorlunda än där nere
  • Ju högre upp på en björk desto tunnare grenar
  • Sen …


Inlägg som berör samma teman:

  1. Björken
  2. Att litterärt klättra i träd
  3. En berättelse kan vara…
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , | 1 kommentar

Lektionsförslag: Härma författarens mening eller meningar

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

Upprepningar funderar jag på. Hur gör man dem? Varför? Om jag hade klass skulle jag fråga eleverna. Inte undervisa utan lyfta fram och fråga mina elever. Låt oss titta på dessa två meningar av Ulf Stark:

” Snart blir jag stark, tänkte jag.

Snart blir jag nog lika stark som Percy.”

Jag skulle högläsa texten med inlevelse, olika betoningar och med olika känslor. Eleverna skulle få läsa dem kollektivt, för varandra, viska, skratta och upprepa författarens skrivna ord. 

Därefter skulle eleverna få undersöka skillnaderna mellan de två meningarna. Vad är lika? Vad skiljer? Vilka skiljetecken finns det?

Därefter skulle vi tillsammans skapa nya meningar där vi lånar och härmar författarens. Detta gör vi kollektivt i klassrummen. Jag kan skriva dem på tavlan eller med digital text. Vi högläser alla texter vi skapar. Alltid muntlig högläsning och muntlig skrivning.

Därefter får eleverna härma och skapa egna meningar utifrån de modeller, författarens och de vi själva skapat.

Snart blir jag stark, tänkte jag.

Snart blir jag nog lika stark som Percy.

Min mening blir:

Snart blir jag trött, tänkte jag.

Snart blir jag nog lika trött som hunden.

Min andra mening:

Aldrig blir jag pigg, sa jag.

Aldrig blir jag nog så pigg som mörten.

Så här blir min planering:

1) Jag väljer några meningar ur en skönlitterär bok. Här är det Ulf Stark och boken Min vän Percys magiska gymnastikskor, 1991

2) Jag skriver upp den på tavlan så att den blir hela klassens text. Jag kan börja med att högläsa texten utan att eleverna ser den. Men sedan ska den synliggöras på tavlan.

3) Vi högläser den text vi fått av Ulf Stark. Vi högläser den med olika betoningar, med olika känslor så att vi får tala skriftlikt. Jag kallar det muntlig skrivning. Allt vi skriver ska vi uttala.

4) Vi härmar tillsammans Ulf Starks meningar. Vi gör egna tillsammans. Dessa skriver vi upp och högläser på samma sätt som i punkt 3.

5) Därefter får eleverna skapa egna meningar. De får härma nära den ursprungliga modellen. Eleverna får göra hur många de vill och önskar. De ska samtala och samarbeta. De får låna och de får härma. De får skapa helt egna.

6) Därefter samlas vi och läser upp de meningar vi skapat. Vi sitter i ring och läser upp våra egna meningar och delar med oss i klassrummet. Vi kan läsa en var och låta delandet pågå i flera varv.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektionsförslag: Synligt läsande och skrivande genom författarens text
  2. LEKTIONSFÖRLAG: Jag leker med en mening och olika skrivstilar
  3. Lgr 11: Ta en mening ur det inledande kapitlet – skriv tre meningar som stärker den
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | 3 kommentarer

Lektionsförslag och gensvar

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

Hej igen! Ville bara säga att jag redan använt ett av dina undervisningstips! Det med att skriva upp ord som eleverna sager och sen låta dem hitta på meningar med sina ord – det funkade bra!  Hej, hej!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Enkel språklektion med en stor dos kreativitet
  2. Lektionsförslag – Ordberikardag mellan två klasser
  3. Lgr 11: Undervisa om skiljetecken
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektionsförslag och gensvar

Undersök din praktik genom en mening ur Lgr 11

Postat den 22/08/2013 av Anne-Marie Körling

”Eleverna ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Lgr 11. s.9”

Öppna ögonen för den här meningen i klassrummet idag. Hur ser det ut? Hur undervisar du så att? Hur möjliggörs för eleverna att använda sitt språk? På hur många olika sätt använder eleverna sitt språk i undervisningen? Hur gör du?

Frågorna blir många. Varje läroplansmening skapar många hur-meningar. Skriv ned det du ser, tänker och förstår genom din praktik. Vad händer i ditt klassrum när denna mening är i ditt medvetande?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lgr 11: Ta en mening ur det inledande kapitlet – skriv tre meningar som stärker den
  2. Omsätt Lgr 11: Om jag vore rektor skulle jag alltid …
  3. På föräldramötet: Ge Lgr 11 utrymme, högläs och berätta ur den.
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Styrdokumenten, Verkligheten, Vetenskap och teori | 1 kommentar