Anne-Marie Körling

Att ingå i texten är kreativt. Den här lektionen fungerar i alla åldrar och i alla ämnen. De elevexempel jag visar är från årskurs fyra. Den här lektionen (som blir fler än en) är mycket språkutvecklande och väldigt kreativ.

Så här undervisar du om du vill pröva:

1) Högläs texten: Högläs den text du vill att eleverna ska arbeta med. Högläs den en gång, två gånger, tre gånger. Vid varje högläsning be eleverna grubbla på vad de vill svara eller vad de vill säga. Texten ska vara kort, en del av litteraturen i sin helhet.

2) Muntliggör innehållet: Eleverna ska få texten, den du valt ut, framför sig. De får tala med varandra om innehållet, vad de önskar säga, vad de tänker när de hör det som sägs i boken. Be eleverna högläsa för varandra och leka fram svaren.

3) Spela upp innehållet: Det blir mycket levande om eleverna får spela upp innehållet för varandra eller läsa upp vad de kommit fram till. Detta delande är mycket viktigt. Det egna arbetet blir uppmärksammat och de andra eleverna får lära sig att ta del av andras arbeten, lyssna aktivt och härma det de lärde sig av.

4) Skriv egen text i relation till författarens: Varje elev kan skriva en egen text ihop med den text som du valt ut i undervisningen. Under detta arbete är det bra om eleverna får tala med varandra, berätta för sina kompisar, låna av varandra och prata sig in i innehållet. Det går nästan inte att göra denna övning tyst. Eleverna måste få lyssna hur de meningar de skriver passar ihop med författarens. Det blir lättare om man skriver, talar, lyssnar och får fråga fritt och öppet.

Efter alla dessa språkliga moment blir resultatet elevens, läs denna telefontext högt för dig själv så märker du hur väl eleven utvecklat sin dialog med författarens text:

JAG MODELLAR EGNA LÄGGA-MIG-I-UPPGIFTER:

Låt oss göra det i en annan text där jag modellar hur jag gör uppgiften:

Jag börjar med en text ur ”Ett annat sätt att vara ung” av Per Nilsson, 2000:

– Det finns människor som är som fyrverkerier, det sprakar och gnistrar om dem, deras ögon blinkar av nyfikenhet och deras ansikten är som solar, sa Anne-Marie som stod intill och lyssnade.

– Det finns människor som öppna böcker och berättar allt de har att säga om sina liv och om allt som händer dem, fortsatte Anne-Marie.

– Det finns människor som är som tandtroll. Det gör ont i mig när jag träffar dem, sa någon som lyssnade till hur man lägger sig i berättelser.

– Det finns människor som tända ljus, de lyser upp i mörkret, säger den som tänkt ett tag.

– Det finns människor som är som en sommaräng. Vart man än tittar finns det blommor, sa någon som lyssnade till det jag skrev om att lägga sig i.

Så är det med kreativiteten – när den finns i rummet så kan alla ta del av den. Vi utvecklar den ihop. Ge gärna själv en mening i en kommentar.

– Jag var också med. Jag är också jättekall om mina händer, för att inte tala om hur frusna mina fötter är? sa Anne-Marie och höll fram sina händer mot Ronja.

– Vill du värma fötterna mot elden, frågade Mattis och makade sig undan och beredde plats för en läsare som skrev in sig i berättelsen.

*******

JA! Så kan man leka med texter och skriva in sig i berättelser. Idén skapade jag med mina elever 2002. Sen slutade vi aldrig att göra undervisning av böckernas innehåll. Aldrig någonsin. Och läsningen utvecklades och eleverna delade med sig av innehåll att göra lektioner av. Jag återkommer!

Källor:

• Viveca Lärn Sundvall: Boken om Mimmi, Raben och Sjögren
• Astrid Lindgren: Ronja Rövardotter, Raben och Sjögren, 1981
• Per Nilsson: Ett annat sätt att vara ung, 2000
• Elev i årskurs fyra: Att skriva in sig i samtalet, 2007