LEKTIONSFÖRLAG: Jag leker med en mening och olika skrivstilar

Lektionsförslag: Gör ihop, gör ihop, och sedan två och två, läs upp, lek med orden i rummet, skratta och gör själva. Prata hela tiden om det ni gör och skapar.

Ta en mening, en kort, skriv fyra olika meningar utifrån den.

Jag väljer min högst aktuella mening: Jag bakar bröd. Jag kommer nu skapa fyra meningar med ett tydligt innehåll, ett underligare innehåll, ett självklarare innehåll och ett diffusare innehåll.

tydligare, underligare, självklarare eller diffusare

Jag bakar bröd.

Tydligare: Jag bakar med rågmjöl, honung, salt för att resultatet ska bli ett ätbart matbröd som ska serveras till soppa.

Underligare: Jag har rört ihop en sörja som luktar väldigt illa och som säkerligen resulterar i några slags studsbollar för leksugna.

Självklarare: Jag kan baka bröd, alltså bakar jag bröd, och innehållet är friskt rågmjöl från självklara odlare i närheten av mitt hem.

Diffusare: Tveksamt egentligen, om jag rör ihop det här grejorna och de får fyllas med bubblor och resultera i någon slags form, troligtvis men ytterst osäkert är om det någonsin kommer att kunna kallas för något ätbart som en limpa.

Jag gör en till. Jag väljer meningen

Snart är det vår.

Jag ska skriva nya meningar utifrån dessa ord:

hemskare, sorgligare, gladare

Hemskare: Snart, mycket snart, om vi blundar och håller varandra i händerna, kommer den där hemska och läskiga våren som alla talar om.

Sorgligare: Snart, jag vet inte hur jag ska berätta, det är så sorgligt, mina tårar rinner och jag känner hur jag helst vill gå undan och gråta ut, för det är så här att snart är det vår.

Gladare: Snart, trallala, och jag jublar och blir så lycklig, kommer den vackraste våren någonsin, snart kommer våren! Med den ett lyckligt vårskrik!

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | 2 kommentarer

Jag är bedårad – Jamals kompisar

Här är länken!

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Jag är bedårad – Jamals kompisar

Om läsning och skrivning: Vad gör den här texten med mig?

”Att skriva är att engagera sig i världen, att förändra den genom att låta vissa saker framträda tydligare, underligare, självklarare eller diffusare än vi annars förnimmer dem.

/… /

Vad vill den här texten? Vad gör den med mig?”

Lyra Ekström Lindbäck, DN, 23 mars 2013

*****************

Och dessa två frågor. Så spännande att diskutera med eleverna. Men som sagt, då måste de ha fått skriva. Då måste de ha fått läsa litteratur, ja, annonser, faktatexter, tidningsartiklar, digitala texter …

Publicerat i Boken i undervisningen, Frågekonsten | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Om läsning och skrivning: Vad gör den här texten med mig?

Litteraturen som bärare av språket

Ngugi wa Thiong´0:

”Ska språken överleva måste de finnas i litteraturen.”

DN 23 mars 2013

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Litteraturen som bärare av språket

Detta med språk, uttal och att lära ut utan att skrika och förtvivla

Publicerat i Modellerna, Pedagogik | Kommentarer inaktiverade för Detta med språk, uttal och att lära ut utan att skrika och förtvivla

Böckerna i samhället! Suckar i en jämmerdal.

Körling undervisar 2003

 

 

 

 

 

 

 

I en slags inredningseufori har jag någon gång sökt ta bort mina böcker. För att få det så där vilsamt lugnt som inredningstidningarna lyckats övertyga mig med att visa genom fotografier. Den där kliniskt rena känslan så främmande för mitt lynne. Och ja … det fanns någon gång då jag plockade mina böcker i pappkartonger och lyfte bort dem. Upp på vinden. Sen satt jag och …

Det tog inte många dagar innan jag upplevde en slags tomhet. Jag har alltid älskat mumlet från mina bokhyllor, bokryggarnas språk och vetskapen om att författare gärna tar upp samtalet med mig när som helst. Min egen aktivitet att plocka bland böcker och plötsligt finna mig själv läsande under en kvart eller en timme.

Idag läser jag om bokens ödesmättade framtid. Den är på väg bort. Litteraturutredningen visar att vi läser mindre. Jag ser samma tomhet inför tanken att biblioteket är en plats där vi återknyter till gamla minnen, en historisk minnesplats och att bokhandlarna skrapar ihop resterna av böckerna och skjuter dem in i ett dammigt mörker och låter resten av lokalen bli en märklig pappershandel, vilken också torde vara en kommande utdöende vara då vi inte skriver med papper och penna längre. Jag ser också hur de små antikvariaten kippar efter andan men ger stadsbilden en kulturell prägel.

Jag räknar läsande i tunnelbanor och tåg. De flesta läser i sina mobiler. Korta textmeddelanden eller artiklar som klickas fram. Jag ser bokläsande unga och bokläsande äldre. Jag räknar dem. Alltid.

I skolan räknar jag böcker. Jag räknar böcker i klassrummen. Jag räknar spontanläsare i skolmiljöerna. Jag räknar läsande lärare. Jag räknar högläsande lärare. Jag räknar lektioner med textutmaningar. Jag räknar textsamtal. Jag räknar de gånger då eleverna säger – får jag läsa den där? Och jag tänker – kan eleverna läsa en bok?

Jag räknar med bristens förtecken. Blir glad för det lilla. Som smulorna på bordet efter en festlig måltid.

 

 

 

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Böckerna i samhället! Suckar i en jämmerdal.

Läroplansbygge

Körling fotograferar 2012

Skolan reformeras via yttre insända uppdrag. Läroplanen är en yttre plan som sänts in i skolorna och där ska den byggas upp. Vi får ett innehåll omslutet av svaret på varför. Lite av lärarens och skolans hur finns i de första sidorna som omsluter kursplanerna.

Låt oss tänka att vi får en slags ritning som vi dagligen ska bygga upp. Kursplanerna är legobitar i ett läroplansbygge. Det betyder att vi ständigt måste granska bitarnas plats, undersöka dess passform och i det stora hela titta på det vi byggt. Det vi får kan vi göra något av. Och det rörliga bygget vi bygger är ständigt något vi reflekterar över. Kanske vi ska ha andra bitar än de vi använt? Kanske ska vi flytta dem till byggets andra sida? Vi ska grubbla på det pågående bygget. Läroplanen är en slags ritning. Vi bygger den!

Genom överblick, diskussioner, kritiskt tänkande, gemenskap och belyst erfarenhet bygger vi den. Så hur ser vi på vårt reformbygge? Det aktiva? Det pågående? Har vi blicken mot någon horisont, kan vi göra om vårt bygge, riva i ett hörn, bygga ett torn,  eller har vi bara de närmsta legobitarna i åtanke?

Vi kan stanna upp. Titta på vårt bygge! Håller det? Stabil grund? Ruckas det för lätt? Går det inte att rucka alls? Var behöver förstärkas om vi gillar det vi byggt? Vad händer om vi börjar om från början? Hur förstår vi delarna då? Hur förstår vi gemenskapen mellan uppbyggarna? Hur måste vi samtala för att bygga? Är det ett Babels torn? Varför i så fall? Är det någon som bygger en källare? Hur ser rummen ut? Ska det finnas källare? Har bygget en vacker fasad? Varför? Hur rör det sig kring innehållet? Öppna platser? Hur troligt är det att vårt bygge håller för storm och samhällsförändring?

Hur talar vi om vårt bygge? Hur talar vi om hur vi bygger? Hur talar vi om det vi gör ihop? Hur samspelar vi för att bygga stabilt? Hur tänker du? Hur tänker jag?

Om vi inte förstår ritningen, hur gör vi för att förstå den?

Publicerat i Styrdokumenten | 2 kommentarer