Lyhördhet och utmaningar

Det är genom att vara lyhörd för elevens lärande, kunnande och genom att bekräfta som läraren kan utmana i samspel med eleven. Jag tycker om det lyhörda. Det är något nära i ordet, det vilar något av närmande till en någon annan. Det är ett öppet öra mot det som äger rum.

Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Lyhördhet och utmaningar

I lärarens bristsyn förlorar eleven lusten?

Körlings ord 2013

”Han föll in i skolredogörelsernas hemska, monotona, tanklösa, tiggande ton – sneglade i boken där han snappade upp vilka meningar som helst och satte ihop utan innebörd. /…/ Jag hjälpte honom, påpekade fel han begick.

– Säg ingenting. När farbror säger nåt så tappar jag lusten”

Att rätta varje fel i läsningen, i skrivandet – framkallar inte det samma resultat: Att eleven tappar lusten?”

Ur Janusz Korczak: Pedagogiska ögonblick, 2012

s. 72 och 73.

Publicerat i Misstagen, Modellerna, Pedagogik | Kommentarer inaktiverade för I lärarens bristsyn förlorar eleven lusten?

Formativa bedömningar: Om leendets betydelse

P1190867

Janusz Korczak skriver i Pedagogiska ögonblick, 2012 att han upptäcker att han inte lagt någon vikt vid barnets leende. ”Det är ett alltför subtilt uttryck, alltför litet, på tröskeln till medvetandet. Det är först nu som jag ser att det (leendet) är ett viktigt uttryck, värt att studera” (s. 57).

Janusz Korczak skrev dagboksanteckningar om det han såg, det han själv upplevde och vad barn gjorde och berättade. Han skrev dessa för att förstå vad som ägde rum och för att förstå sig själv, sin irritation, sin ovilja, sin oförmåga. Allt för att komma längre i sina tankar om barnets rätt och barnets handlingars intentioner. Att upptäcka sina egna tillkortakommanden, sina blinda fläckar är intressant för att utveckla sin pedagogik och sitt förhållande till lärande barn.

Leendet spricker upp i elevers ansikte av många skäl: jag listar några anledningar till leendet, men manar till varsamhet då det gäller att förstå varför barn ler, det är i relation vi varsamt kan förstå. 

  • De är glada
  • De förstår
  • De är lättade
  • De bekräftar relationen
  • De kan eller de förstår plötsligt
  • I en känsla av osäkerhet och för att rädda relationen
  • För att de är osäkra
  • För att blidka
  • För att bli omtyckt
  • För att visa tänderna, det kan vara av en aggressiv handling, att vara arg
  • För att ingå i den sociala kontexten
  • Man ler för att man ska le
  • Man ler för att man är osäker

Det finns mängder av anledningar till leendet. Jag tänker på det leende som spricker upp i barnets ansikte då omvärlden är vänlig och bejakande, när eleven förstår och upplever att det svåra inte är så svårt, när barnet upptäcker att barnet kan något och plötsligt inser det, för att det som var svårt plötsligt inte är svårt och barnet känner sig lättad.

Leendet kan också vara ett sätt att hålla tårarna tillbaka. Då eleven inte kan och känner sig dålig och sämst och leendet är ett försök att hindra tårarna att komma. När man ser det leendet hos eleven ser man också hur nära det är till gråt. Det är inte farligt att gråta. Det farliga är då vi vuxna inte tillåter smärtan att känna så och låter den få finnas utan försöker reparera den genast.

De pedagogiska ögonblicken kan uppmärksammas av oss lärare när vi är där vi är. Om vi antecknar för vår egen skull och för att vi vill lära känna elevernas lärande närmare kan vi se saker vi tidigare inte uppmärksammat. Här är ett litet biblioteksexempel.

Publicerat i Formativ bedömning, Kommunikationen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Formativa bedömningar: Om leendets betydelse

Lördagen med Janusz Korczak

 

Jag har tillbringat min lördag med att läsa Janusz Korczaks bok Pedagogiska Ögonblick, 2012. Jag utbrister ibland:

– Du och jag, Janusz Korczak!

Det är den där glädjen över att finna den där gemenskapen med orden och tankarna. Den som Alfred ger Emil. Den som gör att Emil utbrister i kärlek, glädje och gemenskap:

– Du och jag Alfred!

Jag läser och tänker:

”Som pedagog för många barn känner jag ett väldigt ansvar, varje ord jag yttrar väcker genklang i hundra sinnen, varje handling följa av hundra par vaksamma ögon; om jag lyckas beröra, övertyga, väcka till handling … ”

Publicerat i Kommunikationen, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Lördagen med Janusz Korczak

En text jag skrev till bokcirklar …

… läs här! 

Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för En text jag skrev till bokcirklar …

Läroplan och kursplan rörande läsning – här är frågor att utveckla:

P1190827

Genom läroplan- och kursplaner: Anne-Marie Körling feb. 2013

Syfte och källa:

Samtliga dessa frågor är hämtade ur Lgr 11. En del av frågorna är hämtade ur det inledande kapitlet i läroplanen, andra är hämtade ur kursplanen för svenska. Frågorna är inte avsedda för att kontrollera din undervisning utan avsedda att väcka tankar om den, få dig att se vad eleverna gör och framförallt hur de lär. Låt oss tänka att vi tillsammans kan undersöka svaren, eller om de uteblir, varför de kan göra det och hur vi i så fall kan skapa innehåll ihop.

Här är frågorna:

  • Syftet med ämnet svenska kan du läsa här. Hur tänker du om litteraturens roll i då du läser den här texten?

”Svenska är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.” Lgr 11, s.222

  • Hur vet du, eller har du exempel på, hur dina elever genom litteraturläsning har fått en ökad förståelse för andra människor? (Lgr 11 fråga)
  •  Hur vet du, eller hur kan du berätta, om elevernas förmåga till inlevelse, då det gäller läsning och högläsning? Ge exempel? (Lgr 11 fråga)
  • Hur ser du i ditt klassrum att eleverna tar initiativ till läsning? Hur kan eleverna välja att läsa och vad att läsa? Finns det böcker att välja på i klassrummet? (Lgr 11)
  • Utmaningar – hur vet du, och när ser du, att elever tar utmaningar i sin läsning? Till exempel byter från en genre till en annan? Hur stöttar du denna övergång? (Lgr 11)
  • Hur ser du att eleverna har utvecklat sin läsförmåga, exempelvis, att de kan läsa självständigt, och hantera att välja litteratur? (Kursplanen i svenska)
  • Hur möter du elevernas spontana frågor kring det eleverna läser? Ställer de frågor? Hur ser du på den självständiga läsningen? (Kursplanen i svenska)
  • Hur arbetar du med det vidgade textbegreppet, alltså bild och text i samspel, och finns det bilderböcker för eleverna att läsa och välja bland? Hur ser du på bilderboken? (Kursplanen i svenska)
  • Hur sprider ni era läserfarenheter, bokval och eget intresse för boken och dess innehåll, privat läsning som den ni läser i skolan, bland kollegor eller för elever? (Kursplanerna i svenska)
  • Ge förslag på hur dina elever har/kan utveckla svenska språket genom läsning och högläsning, hur vet du att det äger rum, ge exempel ur egen verksamhet?
  • Hur ser du att eleverna är intresserade av att läsa? Är det skillnad på elevernas läsning av skönlitteratur och faktatexter?
  • Hur undervisar du OM skönlitteratur och olika typer av texter?
  • Hur har ni undervisat i de nordiska grannspråken och de nationella minoritetsspråken? Om inte berätta?
  • I kursplanen för svenska står att eleverna ska analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, berätta hur du har undervisat om detta?
  • Lässtrategier är ett innehåll i kursplanerna för svenska. Berätta vilka strategier du lyfter fram i din undervisning. Nämn så många du kan?
  • Vilka genrer undervisar du om, i och genom?
  • Hur ser din läsundervisning ut i relation till tyst läsning, högläsning och gemensam läsning?
  • Hur rekommenderar du en bok till en kollega?
  • Hur vill du få en bok presenterad för dig?
Publicerat i Litteratur och läsning, Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för Läroplan och kursplan rörande läsning – här är frågor att utveckla:

Jag skolsnackar i garageradio

Lyssnade på @Skolsnack med @Korlingsord och blev verkligen berörd. Du kloka människa! https://itunes.apple.com/se/podcast/skolsnack-garageradio/id580103100 …

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Jag skolsnackar i garageradio