Undervisningens innehåll och frågor: inledningen Trollets hjärta

Jag är en aning förtjust i denna saga; Trollets hjärta. Den är bearbetad av Gunilla Borén och jag har läst den för alla mina elever. Den tar dryga timmen att läsa högt. Jag har också arbetat med många aspekter ur boken. Exempelvis analyserade vi innebörden av inledningen:

Det var en gång en rik bonde. Hans gård var stor, hans åkrar var stora och hans skogar var ännu större.

Han hade många hästar och kor, får och höns, men han hade bara ett barn. Barnet var en liten flicka och bonden älskade henne mest av allt. Hon var hans ögonsten. 

Nära bondens gård låg en liten stuga. Torparna som bodde där hands nästan ingenting. De ägde inte ens stugan de bodde i, så de måste arbeta åt bonden hela dagarna för att få bo där. 

De hade inga kor, ingen häst och inga får, men de hade i alla fall ett litet barn. Barnet var en pojke.

Frågor vi diskuterade – vi jämförde bondens ägande med torparnas –

  • Stor, stora, större och hur att variera ord?
  • Hur många hästar och kor kan det handla om?
  • Vad utgår vi från när vi tänker antal?
  • Hur stort område äger bonden?
  • Hur kan vi förstå det genom antal djur?
  • Vad menas med en ögonsten?
  • Vad är det bonden saknar?
  • Vad fattas i berättelsen?
  • Varför talas det bara om bonden?
  • Flickan är en ögonsten, vad menas med ögonsten?
  • Torparna och bonden – diskutera skillnaderna i orden?
  • Torparna har en liten stuga?
  • Vem äger stugan?
  • Torparna arbetar åt bonden, vilka arbeten kan de göra?
  • Torparna hade i alla fall ett barn, vad betydde barnet för dem?
  • Vad betyder det att torparen har en son, en pojke?
  • Vad betyder det att bonden har en dotter, en flicka?

Om vi vill pröva att skriva kan vi härma och skriva eget utifrån Gunilla Boréns inledning. Jag brukar visa hur jag tänker och förbereder med en egen text. Eleverna får därmed ytterligare en text att lyssna till och gärna ha synpunkter på:

Det var en gång en rik drottning. Hon ägde en hel stad, massor av höga höghus och små radhus ägde hon och alla husdjur ägde hon också, människornas hundar och katter och några kaniner ägde hon, men hon hade bara ett barn. Barnet var en liten kille som älskade att brodera bokstäver (tänkte på Ulf Starks bok Min vän Percys magiska gympadojor). Drottningen älskade honom mest av allt. Han var hennes gulleplutt och han behövde inte göra något arbete alls. Han fick äta hamburgare och spela dataspel från morgon och kväll.

På drottningens ägor fanns ett litet krypin, ett litet skjul. De fattiga som bodde där ägde nästan ingenting. De ägde inte skjulet de bodde i men de fick lite pengar av drottningen för allt arbete de gjorde för staden. De fattiga hade en liten guldklimp – deras egna barn, en liten flicka. Hon satt och tänkte vid det lilla bordet. Räknade matematik och kunde tänka i andra banor. Om detta visste inte de fattiga föräldrarna.

Andra innehåll som kan diskuteras och lyftas fram är:

  • dualistiska begreppspar – stor, liten/rika, fattiga osv.
  • uppdraget – utmaningen (pojken ska hitta flickan, rädda från trollet och förgöra trollet genom att hitta hans hjärta – går att byta roller genom att byta namn)
  • tretalen – de tre hjälparna; gäddan, örnen, vargen (fisk, himmel eller mittemellan)
  • ramsan – ramsan som behövs för att kalla på hjälparna: Gädda, gädda, du kan mig rädda. Jag hjälpte dig, nu får du hjälpa mig.
  • hinder – komma fram till trollets hem, hitta bergets öppning, att hitta trollets hjärta,
  • mod och känslor – både flickan måste vara modiga, vilka känslor har de och vad händer när de tillsammans arbetar med att lösa de problem de har

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Undervisningens innehåll och frågor: inledningen Trollets hjärta

Denna dikt så stark den är

Efter varje krig

måste någon städa upp.

En någorlunda ordning

uppstår inte av sig själv.

 

Någon måste skyffla undan

spillrorna från vägarna

så att vagnarna ska kunna

forsla undan liken.

 

Någon måste köra fast

i slammet och askan,

soffresårer,

glasskärvor

och blodiga trasor.

 

Någon måste dra fram en stock

och stötta upp väggen,

någon sätta glas i fönstret

och hänga dörren på gångjärnen.

 

Det gör sig inte på bild

och pågår i åratal.

Alla kameror har redan åkt

till ett annat krig.

 

Broar ska dit igen,

stationer restaureras.

Trådslitna blir ärmarna

av att kavlas upp.

 

Någon med en kvast i hand

pratar ännu om hur det var.

Någon lyssnar

och nickar med oavslitet  huvud.

Men alldeles i närheten

börjar såna hålla till

som snart ska tröttna på det hela.

 

Någon måste ännu ibland

under busken gräva fram

de rostiga argumenten

och bära bort dem till sophögen.

 

De som visste

vad det handlade om

måste lämna plats åt dem 

som vet lite.

Mindre än lite.

Lika med noll.

 

I gräset som nu täcker

orsaken och verkan,

måste väl någon ligga

med ett ax mellan tänderna

och titta upp i molnen.

 

Wislawa Szymborska; Nära ögat, 1996. Från polska av Anders Bodegård. Ur samlingen Den svenska högtidsboken, red Göran Palm, Marie Lundquist, Carl-Johan Kleberg, En bok för alla, 2000

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Denna dikt så stark den är

Hjärta läsa dikt

Alla hjärtans dag … och jag söker böcker i min bokhylla.  Jag hittar en liten fin bok av Ulf Stark; Guldhjärtat, 1996:

Alla goda ting är tre: Ett kapitel heter ”Ett förlorat hjärta” och ett annat heter ”Man ska spela med hjärtat” och ett tredje heter ”Hjärtats melodi”. Kanske tre meningar att låna till en dikt att skapa tillsammans med eleverna. Fylla i mellan raderna.

Ett förlorat hjärta.

Man ska spela med hjärtat.

Hjärtats melodi.

 

Jag prövar:

Godishjärtat jag nyss åt upp

är nu

ett  förlorat hjärta.

osv…

 

Dikten är liten men innehållet stort. Som i Barbro Lindgrens dikt där hjärtat bär på det tunga:

Min sorg är stor

Mitt hjärta tungt

som sten

Min längtan 

ryms inte

på jorden

Och när det kommer till förhållningssätt så är det upp till oss lärare att möta eleverna med tolerans och respekt. Då kanske Maria Wine kan få illustrera hur genom en strof ur dikten ”Den dagliga kärleken” ur Nattlandia från 1975:

… att utbyta leenden som värmer

och värnar om den nya dagens framtid

 

 

Publicerat i Undervisningen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Hjärta läsa dikt

”Mitt huvud är bra på matte”

Undervisningen om kroppen. 2001.

Undervisningen om kroppen. 2001.

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för ”Mitt huvud är bra på matte”

Tack skolan idag

Tack lärare och rektor för samtal om undervisning och undervisningens innehåll. Tack för spännande tankar om hur undervisningen kan byggas upp runt orden tänka, kommunicera och lära. Det handlar om språket i tal och skrift. På ett rikt och nyanserat sätt. Hej HOPP!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Tack skolan idag

Ur dikten skriver eleverna

Eleverna älskade Bruno K. Öijers strof

”vackra

ögon rullar

över

dessa rader”

ur dikten Confetti ur diktsamlingen Giljotin, 1981

Läsaren har vackra ögon. Eleverna fick måla ögon till diktstrofen. När vi gjord det ville eleverna sprida dikten och bilden över hela skolan. Vi gjorde så.

Ofta har jag återkommit till denna strof och låtit eleverna veta att deras läsande ögon är som dikten säger – vackra. Och vi skrev med utgång ur dikten. Här är ett elevgensvar och samtidigt en inblick i undervisningen:P1400142

Undervisningens utveckling:

  • Hur att synliggöra citat och upphovsrätt
  • Ge en ny ingång ur annan dikt och modella citattecken och hur man skriver från vilket verk man lånat ingång av och modellat skrivning ur

Nästa dikt kan vara:

”Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.

Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.

Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.”

Strofer ur Werner Aspenströms dikt Sardinen på tunnelbanan

Alla texter eleverna skriver ska återgå till undervisningens innehåll. Elevernas texter är en del av undervisningen.

Publicerat i Källkritik och undervisning, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Ur dikten skriver eleverna

Överblick: Elevernas texter ska in i undervisningen

Till det systematiska arbetet i klassrummet hör att utveckla undervisningen. För att göra det brukade jag samla ihop alla elevers skrivande gensvar och dra dem genom kopiatorn. Då har jag elevernas arbeten som underlag. Jag namnger lektionen och häftar samman alla papper, skriver datum och så studerar jag elevernas arbeten i syfte att utveckla undervisningen. Jag gjorde detta oavsett ämne och oavsett innehåll. Jag ville utveckla undervisningen utifrån det faktiska som skedde tillsammans med eleverna. Styrdokumenten är mitt uppdrag och jag måste pendla mellan styrdokumentens innehåll och elevernas lärande. Uppdraget jag har är naturligtvis att ge eleverna stort utrymme att tänka, kommunicera och lära (Lgr 11, sid. 222)

Den här uppgiften handlade om att diskutera ordförrådet. Vi inledde lektionen med att diskutera:

”Hittills är det bara tre personer som gjort slut på alla sina hundra miljoner ord!”

Eleverna fick diskutera ordförrådets omfång, det egna ordförrådet och om meningen hade något giltigt innehåll. Många av mina lärararbeten försvann vid en skolflytt varför jag inte har upphovskällan till meningen däremot elevernas svar. Dessa lämnar jag här:

Elev 1

De tre personerna kan ha slutat att tala överhuvudtaget. Alltså hade de slutat använda alla hundra miljoner ord.

Elev 2

Jag tror kanske att de tre personerna har pratat så mycket att de tappat rösten. Men varför just ”hundra miljoner” ord? Kan man inte säga mer än 100 000 000 ord? Alltå man kan väll inte äns säga 2 000 000 ord? Så tror jag i alla fall.

Elev 3

Jag tror att varje person har kanske bara hundra miljoner or att säga och sen är det slut. Fråga. Tar det slut efter att man har sagt alla sina hundra miljoner ord?

Elev 4

Jag tror att varje person har kanske bara hundra miljoner or som den får säga under sitt liv och sen tar det slut eller att man dör och det kanske inte är alla som har använt sina hundra miljoner ord. Det är bara tre personer som har använt alla sina hundra miljoner ord. Jag tycker att det inte är så många ord man använt, för på hela sitt liv tror jag inte att man säger så få ord.

Elev 5

Min tanke är att det kanske är 20 barn i ett klassrum som har fått hundra miljoner ord att prata med, men att det är bara tre personer som har pratat så mycket så att alla hundra miljoner är bort! Dom har pratat under hela sin tid som dom har gått i denna skola.

Elev 6

Jag tänker att det kanske bara är tre personer som verkligen anstränger sig och vill lära sig nya ord, eller så är det tre personer från klassen som tycker att de inte orkar skriva … Jag ifrågasätter att man aldrig kan göra slut på hundra miljoner ord!

Elev 7

Jag tror att det är jättesvårt att göra slut på alla sina ord. Man måste babbla i flera år. Man lär sig flera ord varje dag. Jag tror inte att tre personer har gjort slut på alla sina ord.

Elev 8

”Hundra miljoner ord”. Per år? I hela livet? På 10 år? Tar orden ”slut” efter att man har sagt hundra miljoner ord? ”Hittills” är det bara tre personer som ”Tre personer” som vad? Klassen? Världen? Sverige?

Hundra miljoner ord är ganska lite tycker jag. Man får ganska lite information ifrån den här texten.

Elev 9

Att det kanske är tre stycken personer som har pratat mycket så att de inte kan prata mer. Fast egentligen så tycker jag bara att det är en konstig mening!

Elev 10

Det kanske är tre personer som har pratar för mycket och då kanske någon vill att de ska prata mindre och säger så här.

Elev 11

Jag tror att dom kan alla svenska ord som finns.

Elev 12

Om man läser den här texten och funderar vad det kan vara som menas så kommer man fram till att det kanske är en eller fler människor som kan prata hundra miljoner ord i hela sitt liv. Det jag tänker säga är att man inte kan bestämma att man ska bli blind. Och det kan finnas några som faktiskt kan prata miljoner ord i hela sitt liv. Det är väldigt få, alltså, tre personer, är väldigt få.

Elev 13

Min tanke är att det kanske är tre personer som har gjort en ordbok tillsammans och i den ordboken skulle alla ord i hela världen vara med.

Elev 14

Jag tror att detta är ett ordspråk, ett ordspråk som vill förmedla någonting. Kanske att det finns över hundra miljoner ord och att man måste prata en hel del för att använda alla hundra miljoner ord. Detta var min tanke.

Elev 15

Jag tror att de har använt varenda ord i deras ordförråd minst en gång. Men det är nog ganska svårt, nästan omöjligt, att använda hundra miljoner ord.

Elev 16

Jag tänker på att ”de tre” har pratat för mycket så de ”har gjort slut på alla hundra miljoner ord”.

  • Vad menar dom?
  • Vilka tre?
  • Vadå hundra miljoner ord?

Elev 17

Jag tror att det är tre personer som har pratat med varandra. Dom har pratat så mycket att dom har sagt hundra miljoner ord till varandra. Dom har pratat med varandra i 30 år i ett ålderdomshem. Efter 30 år som de har pratat så har dom fått ett lite längre liv för dom blev så glada när dom pratade med varandra.

Elev 18

När jag tänker på denna text tänker jag att man inte kan säga sina sista ord om man är död. Jag menar att man inte har dött förstås. Men om man har tappat rösten och får aldrig tillbaka sin röst då har man gjort slut på sina hundra miljoner ord. Jag tror inte att man kan få slut på sina ord för man kan ju använda orden flera gånger.

Elev 19

Jaha … tänker jag. Det var väl några personer som blev stumma. Dom personerna hann i alla fall säga hundra miljoner ord innan de tog slut. Tänk positivt! De tre personerna var verkligen lyckligt lottade jämför med en helt stum person. Den hann ju inte säga någonting. Fast tänk om man skulle säga något jätte, jätte, jätte, jätteviktigt till en person och så helt plötsligt tog orden slut. Det skulle ju vara dåligt.

Elev 20

Jag tror att det betyder att det bara finns tre människor som sagt allt man behöver säga. Men jag tycker att man alltid kan säga mer.

Elev 21

Det kan vara att man pratar jättemycket och bara tre stycken har pratat med alla ord i sitt ordförråd. Men om jag ska vara ärlig så fattar jag ingenting.

Elev 22

Det finns 1145 ord i texten. Man måste läsa texten 87 337 gånger för att komma upp i hundra miljoner ord.

Elev 23

Jag undrar: Tre personer av vad, har gjort slut på sina hundra miljoner ord. Jag tror att det är massa folk som pratat och bara tre personer som gjort av med hundra miljoner ord. Jag tycker det verkar för lite för hela livet.

Elev 24

Jag tror att de använt varenda ord i deras ordförråd minste en gång. Men det är nog ganska svårt, nästan omöjligt, att använda hundra miljoner ord.

UNDERVISNINGEN

Vad jag gör är att jag presenterar varje elevtanke för hela klassen. Då använde jag mig av stenciler och skrev av varenda text eleverna hade skrivit. Det blev ett häfte. Detta häfte gick vi igenom tillsammans. Idag använder jag mig av tekniken och varje text presenteras på tavlan. En elevtext åt gången. Alla elevtexter blev därmed en del av undervisningen och jag kom att lyfta fram exempel ur varje text, ur aspekten – detta kan vi låna av varandra. Jag visar genom att lyfta fram några exempel, men varje elevs text ska omslutas av lärarens saklighet och vara i fokus för samtal, oavsett antal använda ord:

Elev 24

Jag tror att de använt varenda ord i deras ordförråd minste en gång. Men det är nog ganska svårt, nästan omöjligt, att använda hundra miljoner ord.

Här ska vi lyfta fram kommatecknet och ”nästan omöjligt” och låta eleverna diskutera hur och varför man skriver så.

Elev 21

Det kan vara att man pratar jättemycket och bara tre stycken har pratat med alla ord i sitt ordförråd. Men om jag ska vara ärlig så fattar jag ingenting.

Att verkligen vara ärlig med sin förståelse är mycket viktigt. Hur gör vi när vi inte förstår? Vilka är våra strategier?

Elev 10

Det kanske är tre personer som har pratar för mycket och då kanske någon vill att de ska prata mindre och säger så här.

Att vara den som säger något till någon annan, att säga till och att göra det med cynism eller sarkasm. Här kan diskussionen innebära att ta utgångspunkt ur elevens tanke och låta eleverna diskutera liknande situationer när tillsägelser är av detta slag.

Elev 8

”Hundra miljoner ord”. Per år? I hela livet? På 10 år? Tar orden ”slut” efter att man har sagt hundra miljoner ord? ”Hittills” är det bara tre personer som ”Tre personer” som vad? Klassen? Världen? Sverige?

Hundra miljoner ord är ganska lite tycker jag. Man får ganska lite information ifrån den här texten.

Det är viktigt att elever formulerar frågor till texten. De ska utveckla förmågan att ställa frågor och kritiskt granska. Genom att lyfta fram elevernas texter kan vi visa mångfalden av svar och därmed också få en bredd av hur att tänka om textens innehåll.

I Skolverkets Läs- och Skrivportal skriver jag om samtal om elevens text och detta blogginlägg kan vara ett sätt att diskutera elevernas texter och inkludera dem i undervisningen.

Undervisningens kommande innehåll

  • Lärarens saklighet vid presentationen av elevernas textgensvar.
  • Hur kan vi lära av varandras texter och tankar?
  • Vad behöver läraren ge undervisning om?
  • Vilken text ska illustrera ska vi utgå ifrån?
  • Meningsbyggnad?
  • Elevernas kritiska frågor?

 

Publicerat i Svenskämnet, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Överblick: Elevernas texter ska in i undervisningen