Skolans uppdrag är att varje barn under sina skolår ska få utveckla sitt språk i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan betyder att alla som är i skolan har detta uppdrag. Arbetar man i en skola är man också en del av ett språkutvecklande arbete. Arbetet i matsalen är också en plats för möte med språket som finns runt mat. Därför bör varje anställd i skolans kök också krydda med ord och uttryck som hör ihop med mat och vänligt bemötande.
Här är ett recept för skolans kök:
- Skolans veckomåltider saltas med extra ord om innehåll, smak, antal och lite geografi om varifrån maten kommer. Man får ha lite fantasi och kreativitet.
- Lappar över skålar med mat skrivs med omsorg, välkomnande och varsågod.
- Skolans personal svarar eleverna med fler ord än ett och väljer att inta ett förhållningssätt där språket är utvecklat och riktat mot mat och relation.
- Skolpersonal bejakar elevernas berättelser om maten i skolan; innehåll, smaker, konsistens, färger och upptäckter.
En veckomatsedel kan därför se ut så här:
Måndag
köttbullar * potatis * gurka
I matsalen idag kommer du att få smaka på Tant Augustas köttbullar. Vi har hämtat ett recept från hennes kök i Småland från 1850-talet. Till köttbullarna serveras röd lingonsylt som kommer från Polen. Potatisen skalar vi i köket och gurkorna skär vi också där. Ha en smaklig måltid.
Tisdag
spagetti * köttfärssås * oregano
Idag har vi kryddat maten med ingefära, svartpeppar och en extra nypa oregano. Du får pröva om du känner smaken av kryddorna när du äter Kalle Karlssons specialspagetti med köttfärssås. Morötterna är söta och gör dina tänder starka. Vi kokade 53 kilo spagetti som räcker gott till alla elever här.
Onsdag
pannkakor * tradition * soppa
Pannkakor och soppa ska man ju servera på torsdagar enligt tradition. Men vi serverar det på en onsdag. Pannkakorna är fabrikstillverkade för ingen av oss kan stå och steka 843 stycken pannkakor. Så många går det åt när det är pannkakor. Sylten är av hallon, äpple och socker. Det finns också lingonsylt. Soppan har skolkocken kokat ihop. Hen sjöng en Beatleslåt från 1960-talet när hen gjorde den. Vi döpte soppan till sångsoppa!
Och så vidare.
Det går också att hämta lite extra information från kokböcker och beskriva matsedeln ur dem. Då behöver man inte hitta på utan kan hålla sig till informationen som ges där. Matsedeln högläses ofta i skolan, skickas hem och sitter på ett kylskåp och därför kan man se över den. Om man inte kan göra en matsedel med påhittade berättelser så kan man skriva något som inledning och slut på matsedeln.
Många innehåll i böckerna handlar om mat vilket gör att man kan låna mattexter ur biblioteket, be skolans elever hjälpa till när de hittar berättelser om mat.
Astrid Lindgren skriver om mat i bland annat Emil i Lönneberga. Skriv en liten berättelse på varje matsedel lånade av författarna.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
