Lektion och modell ämnesövergripande: Textmöten mellan fakta och skönlitteratur

Välkomna!

Tre ord och en mening

reaktionshastighet * vedträ * cigarettlukten

”En del reaktioner är snabba medan andra är långsamma.”

Vad vill Gert Mårtensson förklara och vad vill Karl Ove Knausgård berätta?

Välkomna till lektionen där allt förändras och reaktionerna inte låter vänta på sig.

 

Så inleder jag lektioner. Många frågor aktiveras. Orden prövas, meningen blir läst och reaktionerna kommer, ibland snabbt, ibland långsamt. Men de kommer. Jag skriver mer om detta i min kommande bok med utgivning planerad till november 2015.

Så till innehållet.

Texter ska mötas. De utgör olika perspektiv. Jag läser en faktatext om hur ämnen förändras. Alltså kemiska reaktioner. Det står i texten att inga atomer försvinner. De byter bara plats, omgrupperas eller bildar nya ämnen. En tändsticka som tänds ger en snabb kemisk reaktion. En burk som rostar har en annan förändringshastighet. Det vill säga reaktionshastighet. När jag skriver blir jag mer nyfiken och förstår genom att tänka då jag skriver. Jag förstår genom att skriva här, samtidigt som jag ser att mitt språk om förändring bör utforskas genom hastighet, kallas reaktionshastighet. När jag ser min släkting hugga ved kan jag nu förstå att genom att klyva veden förändras reaktionshastigheten för förändringen som sker då elden ska få fäste och resultera i värme.

Ett kort stycke ur MakroKemi av Gert Mårtensson, 2010

”Exempel på finfördelningens betydelse ser vi när mjöl i finfördelad form har orsakat våldsamma s.k. dammexplosioner där mjöldammet antänts av en gnista. Svåra explosionsolyckor har på samma sätt inträffat i kolgruvor när koldammet har antänts.”

Det finns speglar i skönlitteraturen. Så här beskriver Karl Ove Knausgård förvandlingen, i det yttre och det inre, i reaktioner av annat slag men också den faktiska reaktionen:

”Det rasslade som i en tändsticksask, strax därefter hördes det korta ritschet från svavelhuvudet som drogs över plånet, och det sprakande ljudet när det antändes, som liksom sjönk ner i den efterföljande lågans tystnad. När cigarettlukten några sekunder senare kom svävande in i köket böjde sig Yngve sig fram och öppnade fönstret så tyst han kunden. Ljudet som trängde in från mörkret utanför förändrade hela stämningen i köket.”

Karl Ove Knausgård, Min kamp 1, 2013

  • Vad annat kan jag påverka för att utverka något annat?
  • Alltså vad kan jag göra för att påverka?
  • Vad annat kan jag förändra reaktionshastigheten genom?
  • Kan man länka samman reaktionshastighet med känslor?
  • Att handla eftertänksamt?
  • Att handla omedelbart?
  • På vilket sätt berättar, förklarar Gert Mårtensson?
  • På vilket sätt berättar, förklarar Karl Ove Knausgård?
  • Vad har de gemensamt?
  • Ur perspektivet förändring och reaktionshastighet – hur förklarar de och varför?
  • Vilka är mottagarna för de olika texterna? Hur kan vi förklara det?
  • Vad ger reaktionerna för fortsättning?

Frågor jag skulle ställa eleverna.

Det handlar om något som sker i rummet. Att tända en cigarett skapar en reaktion. Från ett ritch och en plötslig låga, rökdoft,  till ett tyst öppnade av ett fönster. Reaktion på reaktion. Berättelse till berättelse. Möten till möten. Reaktioner som svar, tanke och fråga.

Lgr 11 kursplanen i ämnet kemi:

  • utveckla elevernas kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden
  • för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse
  • estetiska valsituationer som rör energi
  • använda kemins begrepp

Kunskapskraven lägger stor vikt vid språk och att kunna använda språk; samtala om, diskutera frågor, skilja fakta från värderingar, formulera ställningstaganden, fördjupa och bredda resonemang och diskussioner, välutvecklade texter, anpassning till syfte och målgrupp. Förklara och generalisera.

Lgr 11 kursplanen i ämnet svenska – undervisningen ska syfta till:

  • utveckla kunskaper i och om svenska språket
  • olika syften och olika sammanhang
  • språk för att tänka, kommunicera och lära
  • förståelse för omvärlden
  • anpassa språket för olika syften (här kemi), mottagare (vilka är mottagarna av de olika texterna? Varför?)

 

 

Källor:

  • Knausgård: Karl Ove Knausgård; Min kamp, 2013
  • Lgr 11
  • Mårtensson, Gert; Makrokemi, 2010
This entry was posted in Källkritik och undervisning, Lässtrategier, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>