Varsågod här kommer undervisning: Härma modellen och skriv eget

Kära lärare – varsågod en lektion för språket, för skrivandet, för tanke och samtal:

En kort lärarhandledning: 

Det ni behöver göra är att synliggöra texten på en whiteboard. Väl synlig för alla. Ni ska läsa texten högt. Först gör du det som lärare. Sen låter du eleverna härma din läsning. Det kan ske unisont. Därefter ska du inleda ett samtal om texten. Inte genast börja undervisa om den. Vad tänker eleverna? Vad tror de har hänt? Varför måste man ge sig iväg? Delta själv med infallsvinklar som du upptäcker att eleverna inte har. Minns att varsamt delta med andra sätt att tänka. Lämna stort utrymme till eleverna att resonera. Lyssna och närvara. Lyft sedan fram till gemensam diskussion och en försiktig summering.

Undervisningen kan ges oavsett årskurs. Anpassningen kommer med hur eleverna får och kan göra uppgiften. Jag låter eleverna få välja hur de vill göra. 

För yngre elever kan den göras muntligt och inte alls innehålla skrivande om inte eleverna vill och önskar. För äldre elever ska den också göras muntligt och själva modellen ska diskuteras genom lärarens hållande.

Bakgrunden

till valda text är att en kille måste fly en situation för att rädda en annan. Han måste bort. Det är ordet ”bort” som är i fokus. Att lämna något kan man göra med olika känslor. Man kan vara tvingad att resa bort, man kan vilja försvinna bort, man kanske måste bort för man är på fel plats och med fel personer.

  • Hur förstår vi ordet bort?
  • Vad kan ordet bort betyda?
  • Finns det några andra ord som betyder samma sak som ordet ”bort”
  • Finns det några motsatsord till ordet ”bort”?

Ge exempel på meningar och situationer då vi använder ordet ”bort” och delta själv med förslag om du är lärare: 

  • Jag tog bort nagellacket.
  • Mamma, hjälp, ta bort spindeln.
  • Hon for iväg. Långt bort skulle hon resa.
  • Borta bra men hemma bäst.
  • Bortamatch?
  • Dom skulle gå bort ikväll.
  • Vi ska bort på fest.

En bokstavs skillnad 

Skillnaden mellan bort och borta kan man också diskutera – ge exempel på hur man använder borta:

  • Han är ofta borta från skolan.
  • Hon var förvirrad och verkade borta.
  • Man hittade väskan men pengarna och mobilen var borta.
  • Farbrorn svimmade och var borta några minuter.

Frågornas möjlighet

Jag väljer att ställa frågorna med ”Finns det…” eftersom det är mer öppet än att fråga att fråga om ”vilka är..:” Om jag frågar finns det… så får eleverna möjlighet att tänka friare än om jag frågar vilka de är. Då avkrävs de på svar eftersom frågan berättar att det faktiskt finns något som vi bör och ska kunna. Jag vill ha med mig eleverna. Ofta leder frågor som inleds lite friare till samma resultat men fler elever vågar delta. De avkrävs inte något. De får tänka och delta.

Här är texten:

Jag rycker åt mig en flytväst och en paddel och hoppar i en av kanoterna. Med kraftfulla tag paddlar jag bort från lägerplatsen, bort från skratten vid lägerelden, bort från Mohammads arm runt Narins axel, bort från Narins hand farligt nära Mohammads knä.

ur Pär Sahlins bok I VÄNTAN PÅ MITT OVANLIGA LIV, Ordalaget Bokförlag, 2020,  s. 182

Låt oss titta närmare på hur ordet bort används:

  • bort från lägerplatsen
  • bort från skratten
  • bort från Mohammads arm
  • bort från Narins hand

Bort från lägerplatsen är en fysisk plats. Den finns. När man använder tar sig ifrån en plats så beger man sig till en annan.

Bort från skratten kan symbolisera att man lämnar en gemenskap. Man kanske vill vara där men måste lämna av olika skäl. Kanske vill man inte vara där eftersom skratten inte är vänliga utan elaka.

Bort från Mohammads arm hör ihop med känslor. Varför vill man bort från någons arm? Vad berättar armen? Vad är det som Mohammad gör? Här betyder bort något annat än att sätta sig i en kanot och ta sig ifrån en plats. Man vill bort från något man har fått se och något man inte vill ha sett.

Bort från Narins hand hör ihop med känslorna. Till skillnad från Mohammads arm är Narins hand symboliskt något annat. En hand man kan hålla i, en hand man kan längta efter att få hålla i sin. Att stänga av känslorna och tänka bort något är knutet till något som man kan ha uppfattat och som känslomässigt berört en stark. Och man går på sina känslor inte på vad som kan ha skett eller hur man ska förstå det man har sett.

Med utgångspunkt ur modellen som Pär Sahlin har författat kan vi härma författarens uppbyggnad av händelserna att ge sig iväg bort.

Man kan göra uppgiften på flera sätt/anpassningen kommer genom uppgiften:

  • skriva av det författaren har skrivit – alltid ett alternativ – ordförråd, grammatik och formuleringskonst kan därmed bli aktivitet också för eleven
  • Man kan låna själva uppslaget – men skriva in några egna meningar om varför man ska bort i just den texten. Låt oss säga att vi utgår från författarens text men skriver in ytterligare tre ”bort” meningar.
  • Man kan bygga upp sin egen text och välja ordet ”bort”
  • Man kan vända på perspektivet och välja att man inte reser bort utan ”till”.

Alla sätt att göra uppgiften främjar språket och berättandet.

Jag värderar inte hur man gör uppgiften som bättre eller sämre. Alla sätt främjar lärandet och varje arbete leder vidare till ett tryggt arbetssätt där eleverna inte genast måste prestera utan får pröva. Har arbetat så här sedan början av 2000-talet och utvecklingen hos alla elever har varit slående.

Ett annat perspektiv går att formulera genom att vända tillbaka.

Jag prövar att vända tillbaka och skriver om texten. Jag tar bort ordet ”bort” och skriver att jag vänder tillbaka och skriver andra ord som anger just det:

Modell från en skrivande lärare:

Jag ryckte åt mig en flygväst och en paddel och hoppar i en av kanoterna. Med kraftfulla tag paddlar jag mot lägerplatsen, mot/till skratten vid lägerelden, tillbaka till Mohammads arm, återvänder till Narins hand.

Det är roligt att skriva.

Låt skrivandet bli roligt. Främja olikheterna att göra uppgiften och lär av varandra. Varje arbete är värdefullt och varje sätt att göra det likaså. Rangordna inte insatserna eleverna gör utan se till vad man tänkte, skrev och eventuellt ville skriva.

Hej HOPP 

Anne-Marie Körling 

 

Undervisningens fortsättning: 

Vill ni fortsätta att fördjupa er kan ni tänka sammansatta ord och undersöka dem tillsammans:

  • bortaplan
  • bortamatch
  • bortaseger
  • bortblåst
  • bortglömd
  • bortbyting
  • bortförklara
  • bortföra
  • bortrest
  • bortförklaring
  • bortsprungen
  • bortskämd
  • bortåt

Förslag till samtal:

  • samtala om orden
  • läs dem högt tillsammans
  • sätt smileys bakom orden – är de positiva eller negativa eller neutrala
  • diskutera värderingarna – varför är ordet positivt, negativt
Det här inlägget postades i Anpassning, Boken i undervisningen, Formativ bedömning, Grammatiken, Inkludering, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Textsamtal, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Varsågod här kommer undervisning: Härma modellen och skriv eget

  1. Pär Sahlin skriver:

    Kul att läsa och se hur fint du arbetar med delar av min bok.

  2. Hannah Lindau skriver:

    Tack! Det här kommer jaganbönda mig av! //Hannah

Kommentarer är stängda.