UNDERVISNING, Varsågod: När texten blir till bild

Jag läser just nu MITT HJÄRTA BORDE SLÅ NÅGONANNANSTANS av Mia Öström.

Hur jag tänker om BÖCKERNA jag läser: 

Jag värderar sällan böcker som dåliga eller bra så något sådant kan ni inte vänta av mig. Jag kan tycka mycket om böcker men det håller jag för mig själv. Elever kan hindras att läsa om jag säger att boken är si eller så. Jag vill inte medverka till det. Elever kan finna innehåll som jag inte kan se eller behöva. Om jag sätter mig till doms över en bok kan jag hindra ett barn eller en ungdom att gilla den.

Hur som helst så recenserar jag inte böcker. Däremot lånar jag ur dem för att skapa undervisning. Och den är gemensam för både lärare och elever. Vi vet aldrig vad vi kan upptäcka eller hur vi förstår. Tillsammans börjar vi det lärande äventyret. Istället för att vara en bedömande lärare – delta och bli en medaktör och utveckla din nyfikenhet och närvaro.

Från text till bild

Det vi ska lyfta fram denna gång är när berättarens jag sitter i bilen tillsammans med sin pappa. De är på väg hem. Pappan är lantbrukare och bilen är fylld med allehanda ting som kan behövas i olika uppkomna lägen:

Baksätet är fullt med grejor: brunt omslagspapper, hinkar och filtar i en enda röra.

Det blir en bild. I baksätet kan man se olika saker huller om buller. Tänk att den som äger bilen är lantbrukare. Så du behöver tänka jordbruk och bonde.

  • Hur ser det ut i baksätet?
  • Vad, i relation till det redan nämnda, skulle kunna ligga där i baksätet?
  • Vad, skulle du vilja skulle ligga i baksätet?
  • Vad skulle du önska inte låg i baksätet?

Måla ut bilden med dina ord och ditt språk. Tänk på saker som hör ihop med andra människors görande och yrken. Låt säga att din pappa är läkare, sophämtare, brevbärare … ja välj vilket yrke du vill.

  • Vad finns i baksätet då?
  • Låna den kursiva texten som författaren har skrivit och följ den modellen.

Så här blir min text: 

Baksätet är fullt med böcker: gamla trasiga böcker, kartonger, omslagspapper, blyertspennor, alldeles nya böcker, grönt omslagspapper, Dagens Nyheter och på toppen av allt ligger en ihopknycklad godispåse.

Man skulle också kunna tänka sig att man var på uppdrag och att man får titta in i en bil som är övergiven. Då har man förändrat genren och det kräver att man lägger till lite misstänksamhet inför det man ser. 

Baksätet är fullt med tomma väskor, en hammare, en påse från McDonalds, gamla pommes frites och en blodig pappersservett. Det var den blodiga papperservetten som väckte min misstänksamhet. Kanske var detta bilen som de använde när de …

En annan bild är den som kommer när jagberättaren tittar ut från bilen:

Sedan bromsar han in mot vägkanten så häftigt att jag pressas mot bilbältet.

Kolla!

Han pekar mot ett kalhygge som breder ut sig utanför vägen. Bara några meter bort står en älgko och en kalv, blick stilla.

Såna där finns inte i Amsterdam, säger farsan nöjt och vevar ner rutan så att jag kan känna den fräna doften av myr och barr.

Älgarna ser rakt mot oss, liksom uppfodrande. Som om vi gått in hos dem utan att knacka Så ruskar de på sig och fortsätter över hygget, in i skogen. De tunga kropparna rör sig obehindrat över kalhygget, två svävande berg.

Frågor/tankar:

  • Vilka meningar kan översättas till en bild, ett fotografi?
  • Förslag till översättning från text till bild: Måla/rita/skissa den bild du ser framför dig eller leta efter en bild på nätet som du tycker motsvarar texten. Minns att källhänvisa och spara länken till just den bild du valt ut.
  • Förklara hur och vad du fastnade för och vad som gör att bild och text hör ihop.
  • Samtala om det ni ser och varför ni ser det ni ser? Kom ihåg att vi lär när vi delar våra tankar med varandra. Det finns inget rätt eller fel utan bara tillförande innehåll som breddar vårt tänk.

Minns att vi ser olika på samma saker och minns att ju fler sätt vi uppmärksammar saker och ting på desto mer utvecklas vi att tänka och uppfatta.

En bild från Uppsala Nya Tidning – räcker det som uppgift? Diskutera i klassrummet?

 

 

 

Läraren modellar (också osäkerhet och gissningar)

Min bild hör ihop med texten på detta sätt:

  • Det är ett fotografi av två kalvar och en älgko.
  • Jag vet inte vad kalhygge men jag tog ett fotografi som visar mossa och stenar och lite skog. Jag tror det kallas för en glänta i skogen.
  • Hjälp mig att formulera mig? Vad tycker ni elever samspelar med text och bild?

Detta med att skriva och nobelpristagarens syn på språk: 

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer skrev så här:

Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.

Språk men inga ord.

Älgar skriver också in sig om underlaget tillåter. 

Älgens spår är också möjliga att läsa. Frågan är – hur hittade jag denna illustration? Vilka är mina sökord? Hur hittar du till den bild jag fann?

Lärarens förhållningssätt och delaktighet

Ha roligt både i undervisningen och i upptäckterna ni gör tillsammans. Tänk att skolan är generös och att man i skolan får lära sig och inte genast måste tro att man måste kunna. Vi lär oss av innehåll och genom att härma. Så härma författarnas sätt att skriva. Skriv själv. Och kära lärare – Hur ser din bild ut? – och när du exemplifierar – låt din undervisning vara allt annat än perfekt. Då modeller du hur man gör när man lär sig och vad man lär sig när man delar med andra.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

_____________________________________________________________

Förslag till nästa undervisning:

  • Skriv en text utifrån din bild. Lek med tanken att det var den texten som gick att läsa i MITT HJÄRTA BORDE SLÅ NÅGON ANNANSTANS.
  • Läs varandras texter och njut av mångfalden som ni bidrar med.
  • Fundera över varför man säger KALV, KO, TJUR om älgar och vilka andra djur vi benämner så?
  • Varför benämner vi dem så?
  • Vad menas generellt?
  • Hur används begreppet specifikt?
  • Vilka likheter finns mellan älg och val?
  • Vilka källor kan man använda?
  • Vilka källor bör man inte använda?
  • Vilken kritik har du rörande min källkritik och källanvändning – ge synpunkter, förslag och ge exempel på hur du anser att källor ska anges och beskrivas.

En bild från Uppsala Nya Tidning – räcker det som uppgift? Diskutera i klassrummet?

 

 

 

 

 

 

Innehållet i undervisningen blir då mer generell. En valko, en valkalv. En ko, en kalv, en tjur. Varför får de dessa beteckningar? När använder vi ordet ko mer generellt? När använder vi ordet ”ko” mer specifikt? Vad har de gemensamt? Det handlar om däggdjur men det behöver vi inte genast berätta. Börja med frågan:

HUR KOMMER DET SÄG ATT EN VAL KAN KALLAS KO?

_____________________________________________________________

Om du vill läsa mer om hur jag undervisar och speciellt om blåvalen och hur man låter undervisningen pendla mellan generellt och specifikt välkomnar jag dig att läsa mina böcker, kanske främst dessa om jag ska referera till detta innehåll:

  • Nu ler Vygotskij
  • Undervisningen mellan oss
  • Textsamtal och bildpromenader
This entry was posted in Ämnet bild, Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Källkritik och undervisning, Kollegialt lärande, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Undervisningen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.