Ensamt arbete – vad sägs om gemensamt?

Körling fotograferar 2010

 

 

Ensamt arbete, självständigt arbete. Åh dessa krav. Hur utbildar vi och hur lägger vi upp en plan för att allt det vi gör i skolan ska bli möjligt att göra själv? Den planen kan vi diskutera.

Elever förväntas tidigt göra själv trots att deras lekkultur är av annat slag; man visar, bjuder in, turtager, lär med varandra, skapar regler och så utvecklas lärklimatet. Skolan är en social och kulturell mötesplats. Målet är självständiga elever. Jag tänker ofta på hur osjälvständiga vi är, att vi är det lite då och då, vi behöver hjälp oavsett om vi går i skolan eller inte. Det ska inte vara skört och svårt att be om hjälp och stöttning. Det ska inte upplevas som brist att be om hjälp. Det ska vara en naturlig del av lärprocessen. Den som frågar har kunskaper eller vill förstå.

Jag är inte mindre vetande eller okunnig för att jag behöver en annan människas syn på saker och ting. Jag är relaterande och vetgirig. Det är i gemenskap med en annan människa jag kan uppleva min självständighet.

Publicerat i Kommunikationen, Ordförrådet, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Ensamt arbete – vad sägs om gemensamt?

Den undervisande och vägledande läraren; undervisa mer och mer ändå

Så här skrev jag i Kiwimetoden, 2006, idag lägger jag till och modifierar mina punkter:

Detta gör jag då jag undervisar och vägleder:

  • utvecklar frågor som utmanar eleverna
  • lyssnar och antecknar det eleverna frågar om
  • noterar såväl elevernas styrkor och undervisningens utmaningar
  • utmanar eleverna att tänka
  • utvecklar lärarrelationen, mellan elev och lärare, mellan lärare och elever, mellan elever och elever och alltid genom och via ett innehåll
  • förstår och verkar för styrkan i innehållet
  • överger inte undervisningens fokus
  • har fokus på att utveckla elevernas lärande strategier, såväl lässtrategier som andra strategier för lärande
  • verkar för att förändra lärandeklimatet och klassrumsklimatet
  • vägleder varje elev genom läsning av modellad text och att vidga innehållet för såväl elev som lärare
  • skapar förutsättningar för elev att lära av elev
  • modeller att lära genom ska verka för elevens självständiga prövande och utforskande av samma modeller men att göra dem till sina egna

Jag tänker egentligen att jag alltid kan undervisa mer och mer och mer. Det finns alltid undervisningstillfällen som jag kan utfoska. Eget arbete är främmande för mig. Gemensamt arbete verkar för något större.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Den undervisande och vägledande läraren; undervisa mer och mer ändå

Planen att utbilda också i ordning och reda

Körling fotograferar 2014

 

Skylten hittade jag i en affär i London. Det är inte en övningsskylt för en lärande utan en skylt för den som nyss tagit körkort ska visas lärande hänsyn. Jag tänker så om regler. Jag tänker utbildning. För ordning och reda handlar om att skapa lärande om hur vi är ihop, vad vi tillåts göra, säga men också hur vi skapar planer för utvecklingen mot att kunna uppföra sig i skolan.

Ordning och reda. Det är en stor fråga för alla skolor. Ofta ser vi reglerna för den ordning vi ska skapa och hålla. Det här är regler som vi ger eller skapar ihop. Jag vill ha ordning och reda ihop med mina elever. Därför utbildar jag dem i hur och genom vad. Jag lägger upp en plan för hur det ser ut och vad vi tillsammans ska åstadkomma. Planen är en plan. Den har också en utvärderingstid. Inom fem veckor ska jag och klassen ha kommit tillrätta med sen ankomst under skoltid. Att försova sig kan inte en människa rå för. Inom tre veckor ska vi ha kommit tillrätta med hur vi kommer in under en pågående lektion, hur vi smyger oss in och hur lärare och elever ostört får fortsätta utan avbrott. Det betyder också att jag måste ha en pedagogisk plan:

  • Den att inte avbryta mig själv för att skälla ut
  • Se och bekräfta förändringarna
  • Göra samma som eleverna, komma i tid, inte störa det pågående, smyga in då eleverna lär sig, inte störa samtal under lektionen så att eleverna störs…
  • Jag berättar också att jag har till uppdrag att verka för inkludering och att det ibland är ett mycket svårt uppdrag
  • att jag måste hålla på mina känslor, inte agera i dem förrän jag har tänkt och att det jag agerar i hör samman med den plan jag givit eleverna och mig själv.
  • jag måste öva mig i att se att eleven försöker göra sitt bästa och tala om det jag ser, låt kalla det positiv förstärkning, ännu hellre att försöka se att elever försöker.

Jag har kommit tillrätta med de flesta klasser. Jag har haft många studiebesök. Fått många frågor om ordningen och redan, färre frågor om själva undervisningen och elevernas lärande utveckling. Jag är rädd för frågor om ordning och reda. Jag räds dem då de sällan har en läroplan utan blir regler. Regler som vi utan att skapa lärande kring krävs. Jag utgår också från att varje elev vill komma till mina lektioner, att de är innehållsrika och viktiga, det utstrålar jag som den lärare jag är. Den övningen har jag övat mig i. Att tro att jag kan hålla och tro på det innehåll jag har att ge. Ordningen kommer med den.

Jag måste hänvisa vidare till berättelsen om skolan. Att vi talar för lite om det lärande som sker i den. Vi är upptagna med frågor om ordning och reda. Men vad ordningen är och vad den innehåller och betyder riskerar att bli subjektiva tankar om vad ordning är. Det talas mycket om ordning och reda. Vi borde i alla led tala om lärande. Om den frågan blir den övergripande frågan; hur barn lär då de berättar för varandra, då barn lär då de argumenterar i sak, hur barn lär genom att se hur vi vuxna gör och agerar.

Jag kommer försent ibland. Jag är ledsen att säga att det är så. Jag visar då hur jag gör då jag är sen. Eleverna har också rätt att lyfta frågan om min sena ankomst och hur de ser på den. Det är lärande. Och det ställer stora krav på mig. Krav som kommer med mitt yrke. Att ha en plan, att genomföra planen ihop med eleverna, att vara en modell för samma plan och visa tolerans för att lärande tar tid. Olika för oss alla.

Och detta med ordningsregler. Hur lever vi själva upp till de regler skolan ger? Är jag en snäll kollega? Den frågan!

Här är ett viktigt inlägg rörande samma frågeställning! 

Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Pedagogiska samtal, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen, Utbilda i ordning och reda | 2 kommentarer

Inte alla barn har resor att berätta om – låt skolan få ta plats under loven

körling fotografier 2013

Inte alla barn reser bort under sportlovet, påsklovet eller andra lov. Att skriva om sitt sommarlov kan göra det svårt för en del elever. Vi lärare önskar dem annat därför att vi själva kan resa eller har vanor av resor och roliga äventyr. Inte alla har det. Inte heller alla lärare njuter av lov. Ensamheten kan vara stor. Det här gör skolfrågorna möjliga. Man kan fråga om vartenda ämne och hur eleverna har mött dem under sina lov. Man kan exempelvis ha förstått mer engelska då man ser på film på TV eller spelar spel med en engelsktalande spelkompis. Man kan fråga om kemin, om geografin, om vartenda ämne. Inte lägga fokus på sommarlovets äventyr i det privata. Det får naturligtvis finnas men skolans innehåll ska också få finnas. För det vi gör i skolan ska påverka det som sker utanför skolan. Att ha lov är att undersöka den saken. Och de som riktar frågor är vi lärare. Så därför:

  • Hur använde du dig av dina engelska kunskaper under ledigheten?
  • Arbetsfördelning i hemmet, hur har du tänkt på det denna vecka?
  • Det där med allemansrätten, hur har du förstått det när du varit ute?
  • Vilka yrken har du stött på under din ledighet?
  • Vilka annonser har du blivit påverkad av? Varför då tror du?
  • Några nya ord som du lärt dig?
  • osv

Det ger skolans arbete till något medvetet som också påverkar elevens vardagliga liv. Som skolan kan verka! Så skolan verkar! Så är det med kunskaper.

Publicerat i Styrdokumenten | 1 kommentar

Melittafilter och andra sökord till min blogg!

vad är inkludering i specialpedagogik
korlingsord
skrivuppgifter
att källkritisera
koerlings ord
melittafilter porslin
styrdokument kring förskoleklassen
lära ut ng-ljud
demokratiuppdrag

Detta är sökorden till min blogg idag! Det är roligt med melittafilter porslin finns med. Säger något om en kaffedrickande lärare.

 

Publicerat i Strategier | Kommentarer inaktiverade för Melittafilter och andra sökord till min blogg!

Hunden och jag! Bild och text!

Hunden och jag. Det är just precis då som hunden förstår att det inte är vi två. Jag ska gå. Hunden ska stanna. Jag stänger dörren. Han har inget val. Det har jag.

Foto: Hunden och jag. Det är just precis då som hunden förstår att det inte är vi två. Jag ska gå. Hunden ska stanna. Jag stänger dörren. Han har inget val. Det har jag.

Hunden och jag. Det är ingen selfie. Det är en voffie!

Foto: Hunden och jag. Det är ingen selfie.

Hunden och jag. Hunden äger. Jag äger hunden. Hunden äger! Det blir liksom en evighetsberättelse. Jag äger hunden! Hunden äger!

Foto: Hunden och jag. Vissa saker gör hunden rädd. Då känner vi oss stora och modiga. Som att åka rulltrappa. Det kan människor. Hundar kan nosa upp faror. Rulltrappan är en sådan fara. Sonen bär. Jag bär kappa.

Hunden och jag. Vissa saker gör hunden rädd. Då känner vi som inte är hundar oss stora och modiga. Som att åka rulltrappa. Det kan människor. Hundar kan nosa upp faror. Rulltrappan är en sådan fara. Sonen bär. Jag bär kappa.

Foto: Hunden och jag. En klump som är svart. Hans bakben skuttar. Jag blir alltid glad. Alltid känner jag den där kärleken.

Hunden och jag. En klump som är svart. Hans bakben skuttar. Jag blir alltid glad. Alltid känner jag den där kärleken.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Hunden och jag! Bild och text!

Högläste ett kort stycke ur min bok

Läraren inom mig

 

 

Alldeles nyss högläste jag ett kort litet stycke ur min bok ”Läraren inom mig”. Berättelsen jag läste berör mig djupt. Det var tyst här vid mitt köksbord. Så som det blir när känslorna måste få utrymme och de egna tankarna fäste.

Jag högläste här vid mitt köksbord. Det är skört att läsa de egna orden. De måste bära. De måste bära fram till den som lyssnar! Jag är också mottagare. Jag hör det jag skrivit. Det ska bära också mig.

Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | 2 kommentarer