Föreläst om läsning med läsambassadör Johan Unenge

Postat den 07/03/2013 av Anne-Marie Körling

Hörsal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det blev två brandtal för läsning, bibliotek, läsundervisning, böcker, bibliotekarier, skolans betydelse och roll för läsning, skolbegrepp och demokrati.

Vi föreläser ihop igen i april. Om samma sak.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Om läsundervisningen skrev jag 2005:
  2. Föreläst och föreläst
  3. Jag minns mina elevers läsning
Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Föreläst om läsning med läsambassadör Johan Unenge

Jag deltar formativt genom att lyssna och delta i elevernas skrivande

Postat den 07/03/2013 av Anne-Marie Körling
P1190809
Jag är nära lyssnande och mycket nyfiken på vad eleverna skriver. Jag läser deras texter högt utan att värdera språk eller innehåll. Och så tar eleverna vid i hur att utveckla sin text. Så här såg lärandet ut: 

Jag (eleven) har fått tankar om hur/att:

  • att tänka och prata om vilka meningar jag ska skriva
  • vilka ord jag ska använda för att de ska höra ihop med ämnet
  • inte bara skriva svåra ord eller enkla ord utan tänka vem som ska förstå dem
  • jag har lärt mig att man ska läsa högt det man skriver – så vet man hur man kan förstå den text man skrivit
  • då jag lyssnar på min text kan jag höra hur jag kan skriva om texten
  • jag har lärt mig att tänka om att inte använda samma ord flera gånger utan fundera över vilka ord jag kan använda som nästan liknar de ord jag använt tidigare, alltså i det jag skrivit. Jag hör det när min text blir högläst, eller när jag högläser den själv.

Jag skriver ned alltsammans. Sparar till utvecklingsuppdraget att utmana med undervisning. 


Inlägg som berör samma teman:

  1. På begäran – en läsa-skriva-lyssna-tala-dikt
  2. Mitt skrivande – Fotografier och bilder
  3. Undervisning: Rubrikerna att härma genom
Publicerat i Formativ bedömning, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Jag deltar formativt genom att lyssna och delta i elevernas skrivande

Feta öppna frågor: Varför kan inte potatisar gå?

Postat den 07/03/2013 av Anne-Marie Körling

Ja, så heter boken jag läser, lär och skrattar ur. Jag delar författaren Lars-Åke Janzons sätt att fråga. Frågorna är kreativa. Ja, varför kan inte en potatis gå? Att fundera på den frågan vänder och vrider en aning på det faktum att potatisen inte har ben eller något hjärta, att potatisen är där den är. Kreativa frågor öppnar för lärandet och kunnandet. Man måste tänka.

I boken finns de andra stora feta, öppna frågorna:

  • Varför är blåvalen så stor? 
  • Vad är ett djur?
  • Hur vet man hur många det finns?
  • Varför är djuren på savannen så stora?

Lekande svar på att potatisen inte kan gå:

  • Potatisen kan inte gå för den har sina fötter i jorden.
  • Potatisar rullar om dom över huvudtaget flyttar på sig.
  • Någon måste flytta en potatis om den ska kunna röra sig.
  • Potatisar på tallrikar kan rulla av tallriken om man lutar tallriken en aning.
  • Potatisar har inga ben.
  • Potatisar är så stela av stärkelse att de förlorat förmågan att gå.
  • Evolutionen har tagit ifrån potatisarna sina ben.
  • Hur skulle det se ut om potatisar gick från åkrarna där de odlades?
  • Potatisen invandrade till Sverige från sydamerika och det utan ben!
  • Jonas Alströmmer gick desto mer. Potatisarna hängde på. Utan ben!

Ja, har ni andra svar så skriv ned dem. Om inte, låt elevernas tankar väckas!


Inlägg som berör samma teman:

  1. STORA frågor och jättemånga svar
  2. Frågvisa klassrum med öppna frågor, feta frågor!
  3. Feta frågor är öppna och undersökande
Publicerat i Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Feta öppna frågor: Varför kan inte potatisar gå?

Förbereder föreläsning om läsning! Ser allvarligt på nuläget!

Postat den 06/03/2013 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2013-03-05 kl. 3.14.51 PM


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tyst läsning – hellre självständig läsning – så här ser jag på utvecklingen!
  2. Allvarligt talat – hur ser vi på våra skolgårdar?
  3. Föreläsning om läsning för fritidspedagoger
Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Förbereder föreläsning om läsning! Ser allvarligt på nuläget!

Till varje undervisande lärare: FYRA VIKTIGA LÄSUTVECKLINGSPUNKTER

Postat den 06/03/2013 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2013-03-05 kl. 3.03.33 PM

 

Läs vidare i Skolverkets nedladdningsbara PDF om Pirls och skolelevers läsresultat. Vi måste undervisa! UNDERVISA! Jag återkommer om hur jag ser på dessa punkter och hur vi kan skapa innehåll och diskussioner kring dem.

Det nationella målet kan vi också lyfta fram:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,


Inlägg som berör samma teman:

  1. En modell för språkutvecklande arbete med film
  2. Underbara radioteater – Underbara skolmatsal
  3. Elevaktivitetsfråga: Hur gör man en hög med vatten?
Publicerat i Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Till varje undervisande lärare: FYRA VIKTIGA LÄSUTVECKLINGSPUNKTER

Härryda Tack!

Postat den 06/03/2013 av Anne-Marie Körling

Här Härryda! Om ni har tankar efter gårdagens föreläsning. Välkomna att tänka, tycka, fundera, fråga och beskriva här.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Margretelunds Skola i Åkersberga
  2. Umeå idag – för lärarförbundet i Umeå
  3. Falun – välkomna att skriva och tänka ni som lyssnade
Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Härryda Tack!

Undervisningen i skolan – en hel begreppsvärld

Postat den 06/03/2013 av Anne-Marie Körling

P1180144

– Skolan har begrepp- och språkuppdraget i alla ämnen, berättade jag. I varje ämne finns begrepp som eleverna ska få erövra och förstå.

Jag sa så. Och jag tänker att skolan, de tio grundskoleåren har ett synnerligen stort och utmanande arbete med att ge begrepp liv och innebörd. Ämnen förklaras genom sina begrepp. Begreppsförståelse är att famna begreppens innehåll och se dem i bilder, förstå dem i text, kunna omsätta dem i andra sammanhang, kunna uttrycka dem för att förklara, kunna analysera och argumentera, få tillgång till ämnets språk och innehåll.

Bara i kursplanen för HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP syns dessa begrepp:

  • central betydelse
  • välbefinnande
  • konsumentfrågor
  • hälsa
  • ekonomi
  • miljö
  • konsumtion
  • måltider
  • konsekvenser
  • sparande
  • krediter
  • lån
  • välgrundade val
  • privatekonomi
  • arbetsfördelning
  • jämställdhet
  • traditioner
  • recept
  • bakning
  • matlagning
  • hygien
  • rengöring
  • gemenskap
  • reklam
  • objektiv konsumentinformation
  • objektiv
  • miljömärkning
  • återvinning
  • mattraditioner
  • närområde
  • beräkning
  • arbetsprocess
  • planering
  • organisation
  • utrustning
  • funktionellt
  • tillagning
  • energi
  • näring
  • förvaring
  • idrott
  • kredit
  • avbetalning
  • rättigheter
  • skyldigheter
  • förbrukningsvaror
  • samhällsfrågor
  • ursprung

Kunskapskraven i varje ämne är att kunna föra välutvecklade resonemang om … Detta betyder att språket är i fokus. Begreppen är redskapen. Förmågan att använda begrepp som är såväl ämnesspecifika och tvärvetenskapliga. Exempelvis syns begreppen jämställdhet i flera kursplaner. Det betyder att vi kan vidga betydelsen och hur att använda begrepp i flera kontexter.

BEGREPP I KURSPLANEN FÖR KEMI

Här är begrepp i kursplanen för kemi:

  • naturvetenskap
  • nyfikenhet
  • samhällsutveckling
  • resurshushållning
  • materialutveckling
  • miljöteknik
  • hållbar utveckling
  • kemiska sammanhang
  • omvärlden
  • egenskaper
  • uppbyggnad
  • systematiska undersökningar
  • källa
  • resultat
  • informationskällor
  • argument
  • praktiska
  • etiska
  • estetiska
  • jorden
  • solen
  • månen
  • stjärnbilder
  • stjärnhimmel
  • årstidväxlingar
  • livscykler
  • grupperas
  • naringskedjor
  • sömn
  • kroppsdelar
  • ljus
  • ljud
  • temperatur
  • smak
  • doft
  • sinnen
  • tyngdkraft
  • friktion
  • balans
  • tyngdpunkt
  • jämvikt
  • balansgång
  • magnetism
  • ledningsförmåga
  • flyta
  • vatten
  • fast
  • flytande
  • gas
  • avdunstning
  • kokning
  • kondensering
  • smältning
  • stelning
  • beståndsdelar
  • filtrering
  • fenomen
  • fältstudier
  • observationer
  • undersökningar
  • fossila
  • förnybara
  • bränsle
  • energianvändning
  • klimatet
  • kemiområde
  • mystik
  • myter
  • rapporter
  • faktatexter
  • tidningsartiklar
  • partikelmodell
  • kretslopp
  • oförstörbarhet
  • atomer
  • elektroner
  • kärnpartiklar
  • molekylföreningar
  • jonföreningar
  • fasövergångar
  • spridningsprocesser
  • lösningsmedel
  • transportör
  • fällningar
  • syror
  • baser
  • PH-värde
  • kolatom
  • förbränning
  • fotosyntes
  • livscykelanalys
  • metall
  • plast
  • papper
  • järn
  • nedbrytning
  • dricksvatten
  • avloppsvatten
  • lokalt
  • globalt
  • matspjälkning
  • rengöringsprodukter
  • kosmetika
  • brandfarlig
  • världsbild
  • nanoteknik
  • analysmetoder
  • separationsmetoder
  • destillation
  • identifikation
  • samhällsdiskussion

Ja, och dessa begrepp pekar in mot skolspråket! Hur använder vi dem? Hur leder vi in till begreppen? Hur förstår eleverna? Kan man höra begrepp användas? Om inte – hur gör vi lektioner där begreppen finns i rummet? Jag har några idéer om det. Återkommer i nästa blogginlägg.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Värna begreppen – ett skoluppdrag
  2. ”Tala sig till matematik” en tanke jag fick idag
  3. Greppa begreppen – tala så att man begriper i framtiden också
Publicerat i Ordförrådet, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Undervisningen i skolan – en hel begreppsvärld