Lördag

Veckodammet ligger vilande på golvet. Barfotafötter känner av vardagsgruset. Tankarna lyfter vid blicken av fönster. Utsikt och fantasi. 

Publicerat i Skriver om ditt och datt | 1 kommentar

Vad ska utvecklas? En riktig synvända är det här!

Att resa i text! Överallt är texten. Vi färdas genom den, i den och med den. Om vi kan läsa vill säga!

Att resa i text! Överallt är texten. Vi färdas genom den, i den och med den. Om vi kan läsa vill säga!

Ofta tittar vi på elevernas arbeten, gör nedslag i dem, lyfter upp vissa aspekter, bedömer och värderar. Vad händer om vi säger att genom elevernas arbete fundera över:

  • Hur kan undervisningen ska förbättras?
  • Vad fanns i undervisningen av förtjänster?
  • Hur kan vi se undervisning i elevernas arbeten?
  • Hur utvecklas undervisningen i relation till elevernas gensvar?
Publicerat i Föreläsningar jag ger, Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Vad ska utvecklas? En riktig synvända är det här!

Läsförmågan är världslig!

Vi härmar Roald Dahls skrivande. Vi skapar meningar utifrån det vi läst av författaren. Språket blir lekfullt och kreativt. Tack Roald Dahl.

Vi härmar Roald Dahls skrivande. Vi skapar meningar utifrån det vi läst av författaren. Språket blir lekfullt och kreativt. Tack Roald Dahl.

Det är en värdslig sak, säger Karlsson på Taket och sprätter med fingrarna. En värdslig sak! Jag kan min barndomsläsning. Jag kan min Karlsson på taket. Jag läste den om och om igen. Jag identifierade mig med Lillebror. Det var den där hunden jag ville ha. Karlsson på taket fick jag av bara farten. Karlsson var en figur jag undrade över. Hur kunde en liten farbror vara så stor i orden och så rolig. En figur som kunde flyga ifrån och till lite som det behagade. Hans värld var alltid bättre och han kunde alltid mest. Vid omläsningar tyckte jag mer och mer om Karlsson. Jag drömde också om ett litet hus som ingen kände till, där världen liksom stannat upp och utsiktsplatsen alldeles egen.

Barn drömmer och fantiserar. För att kunna göra det behövs bilder, språk och meningar som vidgar det inre. Om jag inte läst Karlsson på taket skulle jag aldrig kunna förstå hur min längtan efter en hund kunde beskrivas med ord. Jag skulle bara längta utan ord.

Fantasin och kreativiteten behöver orden och meningarna som är givna i litteraturen eller genom text, samtal, läsning och illustrationer. Orden öppnar för vårt tänkande. Vi kan tänka om. Våra känslor kan mentaliseras till tankar om. Vi kan prata om det vi känner.

Läsförmåga är en världslig sak! Om den egna inre världen ska få utvecklas, medkänsla ska kunna kännas, en annan människas inre begripas, kartan förstås och världen bemötas och skapas behövs språket. Läsförmågan är skolans absolut viktigaste uppdrag. Språket är en slags propeller som lyfter perspektiven, vi kan landa på ett tak, se ut över språkvärlden som både vill locka oss och stänga oss ute, vi kan själva tänka om det vi ser och upptäcker, kunna sitta på en brygga och se ut över vattnet och tala om skräddaren som med osynlig kraft håller sig ovanför vattenytan, vi kan lyssna in en annan människas berättelse och känna, tänka och förstå. Vi kan öppna en bok och läsa oss in i andra livsöden från en annan tid. Vi kan värja oss ifrån det vi inte vill fångas in i. Vi kan slå på datorn och utveckla kritiskt tänkande under det att vi med nyfikenhet klickar oss ut i textvärldar med horisonter vi inte kände till.

 

Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Läsförmågan är världslig!

Lgr11: Det som gäller för eleverna gäller också för lärarna!

Så här blir det när vi söker likheter mellan språken! En undervisningstanke.

Så här blir det när vi söker likheter mellan språken! En undervisningstanke.

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera lärarnas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Lärarna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Jag skrev om läroplansorden. Istället för elever eller elev skrev jag in lärare. Och jag tycker texten håller för det.

Jag tänker också att läroplanen Lgr 11, kan stavas lekfullt med utropstecken Lgr!!

 

Publicerat i Konsultation av något slag, Läraryrket och lärarrollen, Om jag vore rektor, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Lgr11: Det som gäller för eleverna gäller också för lärarna!

Tjuvlyssnade till en lärarsolskenshistoria

BILDEN HAR INGENTING MED BERÄTTELSEN ATT GÖRA! Men jag hade ingen annan.

BILDEN HAR INGENTING MED BERÄTTELSEN ATT GÖRA! Men jag hade ingen annan.

På tåget hem. Två kvinnor slog sig ned bredvid mig. De talade om ditten och datten. Så berättade den ena om en händelse i skolan. Jag kunde inte låta bli att lyssna. Mina läraröron är nyfikna. Läraren var förmodligen lärare i hem- och konsumentkunskap. Eleverna hade kommit med sin fråga:

– Får vi baka en kaka på måndag?

Inte bara en elev hade frågat. Frågan hade kommit från en annan grupp elever.

– Får vi baka en kaka på måndag?

Läraren som berättade intill mig hade blivit fundersam – Varför ska de baka en kaka på måndag? Hon blev nyfiken och ville veta.

Men eleverna ville inte. Läraren frågade vidare. Så fick hon veta:

– Du har lärt oss så mycket. Vi vill baka en kaka till dig. Det är därför vi vill baka en kaka. För att ge till dig. För att du lärt oss så mycket.

Jag lyssnade så intensivt att jag var tvungen att ge mig till känna. Så glad över lärarens undervisningsförmåga och elevernas gensvar på den. Jag berättade att jag lyssnat och att jag önskar att alla får veta. Därför skriver jag detta nu. Fortfarande glad, som en undervisningsupptäckare,  allt kan hända när en lärare utvecklar elevernas lärande.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Tjuvlyssnade till en lärarsolskenshistoria

Jag minns mina elevers läsning

Körling fotograferar: Teckning SLAS

Barn och läsning hör samman med demokrati. Detta svåra ord som betyder förhållningssätt och möjlighet, skyldighet och rättighet. Jag tänkte alltid på demokrati då jag tänkte på mina elevers läsning och på mitt arbete som lärare.

Hur underbart var det inte när eleverna själva hittade till Harry Potter och läsningen blev en rastaktivitet, där läsningen och boken var något som elever samlades kring. Eller när Sagan om ringen diskuterades också efter lektionen och följde med eleverna ut på rasten och så in på lektionen igen. Men …

… hur illa var det inte för de elever som inte kunde läsa?

Läsningens utanförskap.

Läsning är en demokratisk rättighet och att inte ha en tillräckligt god läsförmåga för att kunna delta i den är djupt beklagligt. Ja, rent av sorgligt. Jag har alltid arbetat intensivt med läsundervisningen och utmanat med såväl högläsning som att söka litteratur som passar och motiverar till läsning. Aldrig någonsin givit upp om läsförmågan!

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Jag minns mina elevers läsning

Barns läsning?

Plåstertext av Anne-Marie Körling

Jag skrev en gång i en bok:

Vad barn ska läsa har i all tid diskuterats. Diskussion om passande litteratur för unga människor är gammal och bottnar i uppfostringsidéer och syn på barn. Debatten har pendlat mellan nytta och nöje av att läsa och frågan om lämplig litteratur för ban kan ses i ljuset av den tid då diskussionen blommade upp. Lockas oskrivna blad ska fyllas. Luthers tanke om den lustläsning som fabler innebar, Rousseaus naturnära barn läste Robinson Kruse. Det har också funnits tider då vi har ansett att vi måste skydda barnet från den farliga sagan.

Vi varnar och sätter upp pekfinger åt serier, dålig litteratur och femböcker. Svaret på frågan ”Vad ska barn läsa” blir både politisk och pedagogiskt laddad.

En gång var föreställningen också den att det kunde vara skadligt för ögonen att läsa. Åtminstone om man läste för mycket. Föräldrar manade sina barn att gå ut i stället för att sitta och hänga över böckerna. Tänka sig, att läsa kunde ses som trots mot föräldrarna. Vilken triumf att krypa under täcket och läsa med ficklampa.

Vi moraliserar kanske över barns läsning. Serietidningen ansågs inte vara läsning. Boken ansågs det. När barn läser är vi vuxna där. Vi var en gång så rädda för bokens innehåll, vad den kunde göra med barnet, vad vi inte visste vad som kunde hända. Tänk om vi lade samma omsorg om vad barnen ser på film och vad de gör via datorn?

Idag hör vi inget om vad barn ska läsa. Jag kan sakna diskussionen. Inte för att vi ska diskutera litteratur ovanför barns huvuden men för att läsningen och boken skulle komma i behövligt fokus. Spelar ingen roll hur vi pratar om den. Bara att!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Barns läsning?