Bokstäver är ljud och skrivna meningar kan vi höra

Som lärare är det är viktigt att förstå att bokstäverna är ljud och betecknar ljud. Om vi tänker ljud så måste meningarna få höras. Så tänker jag att vi kan börja förstå hur vi förstår ord och meningar. Och då vet vi hur vi kan undervisa. Jag brukar göra undervisning kring bild och ljud. Vilka ljud hör vi i illustrationen? Rolig undervisning. Levandegör!

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Bokstäver är ljud och skrivna meningar kan vi höra

Tystnad kring text och hur vi undviker det viktiga – att förstå

Den största faran för en elev är när lärare förutsätter att läsförmågan är erövrad en gång för alla. Då vi lärare förutsätter och förväntar oss något av eleverna i det tysta blir det riktigt farligt. Eleverna vet när läraren inte längre undersöker hur det är ställt med exempelvis läsförmågan utan tar den för given. Som gensvar på detta tystnar eleven om hur eleven förstår och vad eleven vill och behöver hjälp med. Tysta underförstådda förväntningar stänger dörrarna till den möjlighet frågor kan visa. Alltså hur vi kan förstå, att vi måste samtala om hur vi tänker, förstår och vad vi inte förstår och hur vi inte kan begripa. Då frågorna inte längre ställs har läraren ingen aning om hur läraren kan undervisa elevenära och hur läraren kan utmana elevens lärande.

I denna tystnad vågar ingen blotta sin okunskap. Strategier för att dölja utvecklas. Som lärare kan jag tänka att inget går att säga i förväg om hur eleven kommer att förstå den text jag ger i min undervisning. Jag kan däremot visa på samband till den tidigare texten vi hade, eller de tidigare texterna eleven fick möta och processa.

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | 1 kommentar

Skolhopp(löshet)!

Jag twittrade inte ett ord under en debatt jag såg på TV. Men jag fick frågor och fick vädjan om hopp, skolhopp, och jag räds det mörker som lägger sig över lusten att vara i skolan, bli lärare, värna yrket och tro på skolans betydelse och roll. Det är mycket av ekonomi, resurser och lite om visionen som inkluderar en syn på människorna i eleverna och lärarna. Jag vill ha hopp, tillit och mycket mer av samtal som rör innehållet i skolan.

Publicerat i Verkligheten | Kommentarer inaktiverade för Skolhopp(löshet)!

Ge eleverna lite tidelipom och snösång med Allan Edwall

Publicerat i Musik | Kommentarer inaktiverade för Ge eleverna lite tidelipom och snösång med Allan Edwall

Textinkludering och texten i frågande fokus

Vi måste undervisa om text. Vi måste pedagogiskt fundera på vad textbegreppet innebär. Vi måste ständigt fundera över hur vi förstår och hur vi kan förstå. Vi måste … för detta med läsning och läsförståelse handlar i sin utvidgade fråga om demokrati. Den här och nu och den framtida.

Om vi tittar på fotografiet jag tog i Edinburgh kan vi ställa oss flera frågor:

  • Vad betyder texten?
  • I vilken kontext kan vi läsa texten?
  • Vad är det man vill säga?
  • I förhållande till vad?
  • Hur argumenterar texten?
  • Mot vad argumenterar den?
  • Vem är avsändaren?
  • Vem går texten i dialog med?
  • Hur skapas medvetenhet hos oss läsare?
  • Varför används better? Vad finns det för graderingar? Om komparering och kraftuttryck.
  • Vad kan vi skriva som svar på detta påstående? Argumentera för kranvatten? Argumentera för vatten i flaska? Argumentera för vatten som forslas över vatten från andra länder?
  • Vänd på argumenten för och utveckla kritiska frågor till ovanstående frågor.

 Under textsamtalet kommer fler frågor att skapas både i läraren och eleverna. Dessa textfrågor ska vi samla upp. För att lära oss hur vi kan diskutera text i undervisningen.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Textinkludering och texten i frågande fokus

Att skapa läsförakt och visa vägen från boken

– Det är tråkigt att läsa och skolans böcker borde läggas i brännbart, sa min besvikne son efter att ha fått uppgiften att skriva en kort redogörelse efter varje läst kapitel ur Vilhelm Mobergs Utvandrarna (1947). Ingenting lockade honom att läsa den. Jag tittade på boken ur min sons perspektiv. 525 sidor tjock. Tät text. Gammalmodigt språk. Min son orkade inte.

Det självständiga arbetet kring denna bok bidrog inte till stöd för hans läsning. Tvärtom, det hindrade honom. Han kom att avsky både bok och uppgift. Denna ofrivilliga läsning med en ensam tillhörande skrivuppgift. Den alldeles för ensamma textens väg till en läsare vars sinne fylldes av motstånd och ogillande. Det är synd om läsaren tänkte jag. Det är synd om författaren tänkte jag. Det är synd om boken tänkte jag.

Det fanns en bok min son gärna läste. Det var Sara Kadefors bok Sandos slash Ida (2003). Den sträcklästes. Ingen recension i världen hade sedan kunnat beskriva hans läsupplevelse. Ingen recension lämnades heller in till hans lärare.

– Varför var denna bok så bra, undrade jag nyfiket.

– Den angick mig, löd det korta svaret.

Graden av angelägenhet. Det måste vara berörande angeläget. Ja, om läsningen ska vara tyst och självständig. Om läsningen ska vara ensam. Texter i undervisning får liv i den kollektiva förståelsen och lärarens inbjudande frågeställningar som öppnar upp text och bok, författarens röst och skapar dialog och kommunikation.

Min son tittade upp på mig och sa:
– Du som föreläser om läsning, kan du förklara varför lärare aldrig litar på elever? Jag hatar att läsa därför att jag vet att jag måste skriva en recension. Jag bara hatar det.

Jag tänker att läsundervisning handlar om variation. Skolbiblioteket erbjuder mångfald av författare och litteratur. Undervisningen i läsning är och kan utvecklas i gemenskap med text, elever och lärare. Någon tystnad kan det inte vara tal om. Tyst läsning ska absolut erbjudas men  om boken fångar läsaren och intresset väcks blir det inte längre en uppgift pålagd eleverna. De vill läsa.

 

Publicerat i Ansvaret, Barns rättigheter, Bibliotek/Skolbibliotek, Föreläsningar jag ger, Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Att skapa läsförakt och visa vägen från boken

Kraven på en föreskoleelev – innan förskoleklassbörjan – är detta möjligt?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Om jag vore rektor, Ordförrådet, Pedagogik | 4 kommentarer