Undervisning genom en tablettask

Adbåge, Lisen/Adbåge, Emma Halsen rapar Hjärtat slår Rim för 0-100 år Natur och Kultur

Adbåge, Lisen/Adbåge, Emma
Halsen rapar
Hjärtat slår
Rim för 0-100 år
Natur och Kultur

Idag hade jag en undervisning som utgick ifrån en tablettask. Det hela började med att vi läste i en bok och där stod ett rim med överskriften Tutti-Frutti. Eleven tittade på mig och sa:

– Jag älskar TuttiFrutti. Kan vi googla på det?

Sagt och gjort. Vi googlade och upp kom tablettasken. Eleven ville se organet… det dröjde ett tag innan jag förstod att eleven ville se originalet. Sagt och gjort. Vi sökte på originalet. Sen jämförde vi tablettaskens utseende en gång för länge sen och den nu befintliga. Eleven upptäckte att det var olika företagsnamn och frågade:

– Vad har hänt. Varför står det så på den ena och något annat på den andra? Vad hände?

Inte reklam. Men gott är det.

Vi kom in på hur större företag köpte upp mindre och jag kunde pricka av lite nationalekonomi och samhällskunskap i mitt inre. Eleven frågade mer om uppköpen och hur många tablettaskar som ingick då dom köpte upp företaget. Det var lite svårt att besvara.

– Varför finns tabletterna? frågade eleven.

Och ja… hur kommer det sig egentligen? Vem uppfann dem? Vem kom på att göra asken? Vi letade vidare i Wikipedia och fann att tabletten funnits någon gång sedan 1921. Eleven blev mycket förvånad:

– Fanns dom när du var liten? frågade eleven.

– Ja, svarade jag.

– Men, är det gamla tabletter vi äter om man köper dom då?

Ja, man kan ju undra. Vi tittade på produktutvecklingen och tänkte att det kanske gjordes nya eftersom förpackningarna var så många och lite olika. Vi jämförde bilderna och vi studerade förpackningarna. Var det papper? Var det plast?  (och ja, nu fick vi fundera kring förpackningar och varför vi behöver dem och vilka förpackningar som är hållbara för miljön?:

– Varför måste man ha påsar?

Vi skulle titta på påsar och askar när vi gick och handlade för att se om det fanns ett bäst-före-datum. (Och jag prickade av hem- och konsumentkunskapen i mitt inre samt lite historia och ämnet bild).

Det här var så spännande så nu ville eleven titta på andra godisar.

– Kan vi inte titta på andra godisar? Kan vi inte läsa om historian om dom?

Och vi googlade efter att han skrivit ner några godbitar med penna på papper. Hej hopp så vi fick tänka. Eleven satt med pennan i mun och tänkte så det knakade. Efter att ha tänkt en stund frågar eleven:

– Man kan ju inte bara skriva ”klubba” för det måste väl ha ett namn? Visst?!

Eleven intervjuade mig om godisar och jag kunde förvånansvärt många olika sorter. Vad det säger om mig är ointressant. Eleven antecknade Plopp, Dajm och lite andra sorter såsom sockerbitar, skruvar och … (sökord och ordförråd, hej hopp så mycket innehåll i undervisningen).

Sen sökte vi på andra godbitar och började göra en tidslinje för godiset. Det var roligt tyckte eleven. Speciellt att Plopp fanns före Daim. Sen tittade vi en aning på var sakerna hade börjat sälja. Det gjorde att vi fick lite kontakt med kartan och orienterade oss i den (tänkte jag eftersom jag kunde pricka av kursplanerna geografi och matematik inom mig).

När eleven sedan skulle vidare till sina klasskamrater viftade eleven med tidslinjen och frågade en lärare om läraren visste när en viss tablettsort gick att köpa. Läraren som också visste hur den smakade sa:

– Den fanns när jag var liten, så den är nog ganska så gammal.Skärmavbild 2018-12-18 kl. 15.52.04

Sen blev läraren också förvånad. Det är något med förvåning. Det har jag skrivit om i mina böcker. Förvåning kastar omkull tankarna och skapar utrymme för nya. Man får syn på något man inte visste och i bästa fall blir man förvånad. Som ett litet fönster mot stjärnorna.

Jag noterar elevens frågor och tänker att när de finns uppstår gemensamt intresse. Det är viktigt att barn får fråga och att deras frågor kan ingå i undervisningen. Jag leder genom att låta frågorna få liv och genom att vara lyhörd.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Det här inlägget postades i Anpassning, Frågekonsten, Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Styrdokumenten, Textsamtal, Undervisningen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Undervisning genom en tablettask

  1. Katarina Hjärpe skriver:

    Spännande! Elevens kommentar om klubbor gjorde att jag blev nyfiken på hur gamla klubbor är. Enligt engelska wikipedia började rikt folk äta kokt socker på pinne under medeltiden. Godisklubbor kom i början av 1900-talet och det gjorde kolaäpplen också. Så där fick jag också lära mig en del!
    https://en.wikipedia.org/wiki/Lollipop#History

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Tack för inspiration – jag kollade upp klubbor och förde diskussionen med eleverna.

Kommentarer är stängda.