För att förstå elever och lära mig om deras syn på ämnen och på skolan brukar jag ställa frågor. En gång frågade jag en elev, årskurs fem, om hur elevens skoldag såg ut. Kunde vi tänka i procent frågade jag. Eleven tyckte det var roligt och så här såg eleven på sin skoldag.
En skoldag såg ut så här:
- 50% att skoja med sina vänner (mest killarna)
- 20 % att vara arg på lärare och kompisar
- 10 % att vara ledsen och må dåligt
- 5 % till förvirring (jag förstår verkligen inte vilket tankesätt folk har)
- 5 % springa ifrån lärare
- 10 % till skolarbetet
Ok, det gäller att inte börja prata om måste, måste, måste när det ser ut så här. Jag brukar fråga, om jag känner att jag måste fråga, oftast är jag mest lyssnande. Det är klart att det är frestande att fråga:
– Hur skulle skolarbetet få mer tid?
Det har varit intressant att se att skolan innebär så mycket annat än att lära. Det mesta handlar om relationer och situationer. Då vi studerade skolarbetet närmare, dvs, de 10 % som handlade om det:
- svenska får 20%
- matte får 30 %
- engelska får 5% (eftersom jag kan det och ingenting är nytt)
- idrott 20%
- slöjd 10%
- musik 10%
- bild 5%
Som sagt. Jag är intresserad av elevens syn på sin skoldag. Jag är inte intresserad av att bedöma eleven eller använda detta mot eleven. Däremot kan jag göra det här fler gånger och se vad som utvecklas.
Många saker väcker frågor (att springa ifrån lärare?, att vara ledsen och må dåligt samt att vara arg på lärare och killar) men dessa tar jag vidare och återkopplar till vid ett tillfälle då detta passar. Jag gör inget genast. Jag tänker på hur jag ska adressera eleven och vad jag ska göra för skillnad kring eleven.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
(som ägnar sommaren åt att gå igenom mina sparade elevarbeten. Detta är från åren 2020/2022)
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
