Långsam städning i klassrummen

Postat den 02/06/2015 av Anne-Marie Körling

Bild utvärdering mitt hus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Det finns inte så mycket att titta på, sa läraren i klassrummet. Vi har börjat plocka ned våra arbeten och göra sommarfint.

Jag tänker sommartomt. Vi plockar ned våra arbeten för att de ska plockas ned och tas hem. Vi plockar bort och städar undan. Vi ställer böckerna i ordning. Vi kastar papper och sådant vi inte vill ha. Eleverna breder ut sin alster och mitt i städningen tittar de noga på det de gjort och ibland ropar de att de är gulliga för då, i början av terminen, kunde de inte de det kan idag.

Det går att lyssna in till elevernas upptäckter. Stanna upp en stund och samtala om det de upptäcker och finner av sin läroprocess. Städa långsammare.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektionspåhitt
  2. Kollegiala kollegiet!
  3. Sista feedbacken innan jullovet och feed då terminen börjar
Publicerat i Formativ bedömning, Klassrummet, Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Långsam städning i klassrummen

Läser Alfonsböcker …

Postat den 02/06/2015 av Anne-Marie Körling

… och tänker mellan raderna. Jag tänker också bakom bilderna. En och annan tanke har jag också om vad den eviga barnboksåldern gör med läsaren. Vi växer upp men växer vi ifrån?

Jag läser Alfonsböcker. Tänker undervisning. När är barnen för små? Varför då? När är barnen inte alls för små? Varför då? Varför tänker jag ålder och inte innehåll? Vi kan diskutera ett innehåll oavsett om vi är 3 år eller 45. Det handlar om vad det är vi delar mellan oss.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vad hände med barnen? När hände det?
  2. Händerna… och språken
  3. Barnet kulturskuttar
Publicerat i Boken i undervisningen, Frågekonsten | Kommentarer inaktiverade för Läser Alfonsböcker …

Att låna läsambassadörens uppdrag

Postat den 01/06/2015 av Anne-Marie Körling

Läsare i bokhandeln 2

Läsambassadörens uppgift är att: 

  • göra läsare av läskunniga
  • öppna vägar till litteraturen för den som inte läser
  • öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar
  • ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur
  • ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet

Låt oss alla bli läsambassadörer där vi är och för dem vi möter. I skolan kan vi ge eleverna kunskaper i hur att läsa för att läsa

  • läsning, ljud, bokstäver, ord och meningar
  • ge utblick till det eleverna ännu inte har läst och ännu inte har mött
  • i alla sammanhang föra fram skolbibliotekets roll och betydelse och värna flerspråkighetens rikedom och möjligheter
  • att få delta i språkliga världar, metaforer, litterära bilder och smaka av en Madeleinekaka och känna skogens doft utan att vara där men ändå vara just där
  • stötta, bidra, utmana och ge i förhand det eleverna ännu inte kan läsa på egen hand – hålla fram repertoaren, visa upp den och ge smakprov på den


Inlägg som berör samma teman:

  1. Det man kan läsa själv och det man inte kan får man lyssna till
  2. Om att locka till läsning; Det här finns att läsa, lyssna till
  3. Att inleda lektionen – ge eleverna en upplevelse
Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Att låna läsambassadörens uppdrag

Den ljusnande framtid och mörkret i säcken

Postat den 01/06/2015 av Anne-Marie Körling

Om några dagar springer de ut. Studentskyltar skapas. Barnfotografierna skrattar åt studenten. Dåtiden och framtiden mitt i språnget nu. Och skolan som varit en trygghet i många, många år avnavlas och avnavlar. Lärare som betytt mycket tackas av. Tårar över farväl och tårar över betygsbokstäver. Och rutinerna är borta. Framtiden ligger långt framför dem. En del finner den svår. Som en svart säck att kliva in i.

Jag hörde en kurator berätta att det var många, många som kom för att samtala om den oro som fanns i eleverna rörande den framtid som väntade eller inte väntade.

Vägen måste finnas där genast. Läkarlinjen. Socionomen. Advokaten. Och konstfack och musikhögskolan. Och om … man inte hittar sin utbildning … om tveksamheten … och vad ska det bli av mig … och sommarjobbet som inte finns och sommaren som inte avslutas med skolstart. Ett arbete, vilket som helst, för att stå på egna ben. Ett rum att bo i för att flytta till annan studieort. Föräldrarnas plånböcker är källor för möjligheter eller bistra sanningar om att benen måste bära av egen kraft.

Skolan var det dagliga livet, klockslag, studier och skolmat. Skolan var kontakten med vuxenvärlden i lärare, vaktmästare och skolsköterska. Skolan med ämnen som återkom och närvarorapporteringen som såg om och till. Uppväxten i skolan och kunskaperna tillväxt. Nu vinglar den unge på egna ben. Framtiden oviss och otydlig. Som en slags svärta där den ljusnande framtiden inte alls lyser in. Det kan bli väldigt ensamt efter gymnasium och studentexamen. Magarna kan bära oro och sovmorgonen blir allt längre.

Och de vassa armbågarna är ännu inte vässade.

– Måste man slå sig in på arbetsmarknaden? Hur gör man det? Slår sig in? Jag kan inte slåss.

Att vara behövd, efterfrågad och uppleva att man har en plats, en utbildningsplats eller en arbetsplats är att skapa lite ljus i mörkret. Att vara en del av något och känna att man finns för att man deltar i något gemensamt.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Den framtida farligheten
  2. Den framtida framtiden
  3. Barn av sin framtid
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Den ljusnande framtid och mörkret i säcken

Lektionsidé: #mellanraderna

Postat den 31/05/2015 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 09.21.28

Efter att ha lyssnat ill  Spanarna, P1 och Jessica Gedins spaning ”Upptäck symbolvärlden” blev jag nyfiken på hur undervisningen skulle kunna utformas och utvecklas genom symboler och hashtags. Efter att ha lyssnat till programmet gick jag länge och tänkte på det barn gör idag och hur de använder språket. Det som kanske är en aning främmande för mig. Sen ville jag pröva själv.  Att #mellanraderna. Jag började med några strofer ur Bruno K. Öijers dikt ”Här utanför” ur ”Svart som silver” 2008.

Först återger jag dikten. Så här lyder den:

gräset här utanför

växer så tätt

att det är omöjligt att se

vilka två grässtrån

som är förälskade och just gift sig

och vilka som bara kommit

för att deltaga i festen efteråt

Nu prövar jag att under varje strof sätta några #-taggar för att se vad som händer och vad jag upptäcker. Förmodligen behöver jag lära mig mer om #-taggarna. Vore spännande att undersöka hur vi kunde använda texter och ge eleverna möjligheter att pröva att berätta om dem genom #-tagg. Jag skulle låta dem möta dikt och pröva sina tankar genom dem. Men inte överge samtalet om dikten och om författaren som skrev dem.

gräset här utanför

#trädgård #gräsmatta #inomhus #utomhus #ängen #åsidosatt #utanför #grönska #utsikt #jagfårintegåut

växer så tätt

#växa #uppväxt #gräsklippare #tätbefolkat #tät #intill #uppväxt

att det är omöjligt att se

#omöjligt #svårt #besvärligt #titta #film #osynlig #obemärkt #detosynligabarnet #tovejansson

vilka två grässtrån

#grässtrå #antal #två #skilja #urskilja #fråga

som är förälskade och just gift sig

#kärlek #gifta #bröllop #tillsammans #ringar #kyrka #stadshus #vigsel #tvåsamhet #par #romantik

och vilka som bara kommit

#gäster #bröllopsgäster #vittnen #oanmälda #inbjudna

för att deltaga i festen efteråt

#bröllopsfest #party #bröllopsmiddag #dansa #gäster #bröllopsgäster #bröllopstal #toastmaster

Jag har prövat hur man kan göra. Jag funderar hur man ytterligare kan undervisa för att bilda ord, meningar och vidga förståelsen för dikten. Att lyfta #-taggen till samtal om text. Hur förstår vi nu dikten? Vilka andra texter refererar vi till? Om vi själva skulle skriva kan vi härma och skapa eget genom diktarens ord och genom de taggar vi skapat?

Jag prövar igen. Denna gång ur ”Dear Greenpeace” av Simon James, 1993 

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 09.28.56

Skärmavbild 2015-05-31 kl. 09.29.09

Dear Emily,

Here are som details about whales.

I don´t think you´ll find it

was a whale you saw,

because whales don´t live in ponds,

but in salt water.

Yours sincerely,

Greenpeace

Så här blir det då:

Dear Emily,

#tilltal #kommatecken #brev #mail #korrespondens #engelska #kursiv #kuvert #igenklistrat #adressat #brevpapper #porto #brevlåda #brevbärare  #nålbrev #brevroman #öppetbrev #oppetbrev #Emily #inledningsfras #skrivabrev #innanmail #handskrift #innandatorn

Here are som details about whales.

#faktatext #val  #innehållsförteckning #infoval #ocean #leverivatten #barddjur #däggdjur #liknarenfisk #gronlandsval #valar #tandvalar #hårlös #strömlinjeformad #valsång #plankton #floddelfiner #kaskeloter #vitvalar #tumlare #blåval #gråval #vitval #slaiuppslagsverk #nationalencyklopedien #villevetaomvalar #faktaomvalar

I don´t think you´ll find it was a whale you saw,

#ifragasatta #tvivlare #tvivel #skrivapanasan #argumentera #overtyga #övertyga #svar #brevväxling #brevväxla

because whales don´t live in ponds,

#damm #storlek #190ton #beskrivandetext #motargument #fakta #källkritik

but in salt water.

#saltvatten #ocean #70procentavjordensyta #leverivatten #saltafiskar #ingamen #men

Yours sincerely,

#avslutabrev #avsändare #artig #formell #stavarätt #stava #engelska #hurmanavslutarett brev

Greenpeace

#avsändare #fred #grön #global #miljö #miljöaktivister

Då jag prövar inser jag att jag måste lära mig mer om taggning. Frågor uppkommer och dem vill jag ta till min undervisning. Hur gör man med vokalerna å, ä och ö? Även om jag vet skulle jag fråga mina elever. När jag skriver uppkommer en genuin fråga runt huruvida jag kan ha svenska taggar eller om det finns regler för taggarna. Jag inser att jag också måste pröva taggarna eller skapa dem. Det betyder att jag själv kan skapa en tagg och hoppas på att den vinner inflytande och börjar användas. Kanske är taggen inte allmängiltig och då måste jag fundera på syftet med att tagga. Varför använder man taggar? Om det skulle jag samtala med mina elever. Frågorna om taggar kan betyda att vi undersöker vad vi kan skapa för taggar. Det är kreativt och innehållsrikt. Vi måste förstå innehållet. Hur används # och varför?

Hur som helst. Processen är kreativ. Jag blir nyfiken på ord. Det gör något med mitt ordförråd. Jag får pröva och utforska. Taggarna handlar om att få kontakt via ord och hur stor kontakt man vill ha med omvärlden hör ihop med hur man taggar. Hur man deltar i samtal, diskussioner och kring ämnen handlar också om hur man taggar och hur man förstår taggen. Jag ser undervisning.

Undervisningen kan naturligtvis exkludera taggarna. Men om barn använder sig av taggar och hashtags kan undervisningen delta, utmana och diskutera hur och varför. Vi ger ett annat innehåll, dikt och faktatext, och genom dem utvecklar vi vår kreativitet, vårt språk, vårt ordförråd och våra kunskaper.

Det är #laroplan #ordförråd #sprakutveckling #kreativitet #roligt #larorikt #taggadeelever #taggaundervisningen

För detta inlägg har jag läst i uppslagsverk (#encyklopedien #sökord #ordsomborjarpav), ordböcker (#svenskordbok #handbokisvenska #sökordbrev #handskrivnabrev), wikipedia (#minvänpånätet #sökord) och andra källor (#kryptisk #otydligt #källkritik #undanhållafakta). Jag taggar för lärande (#undervisning #taggadeelever #nyheter #språkutveckling #ordförråd). (#punkt #avsluta mening #skiljetecken #attsattapunkt).


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektionen om källkritik; Hur söker vi källan?
  2. Lektionsidé: Kartorna, svårighetsgraderna, källkritiken, fantasin och tiden
  3. Om Alfons Åberg blev lärare skulle han …
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Undervisningen | 2 kommentarer

Jag lär mig

Postat den 29/05/2015 av Anne-Marie Körling

P1210138

Jag lyssnade på ett program om Stil på P1. Det handlade om Yoko Ono. Ett nyanserat program om musik och konst, stil och att vara före sin tid. Yoko Ono lär ha sagt att hon är mest nöjd med sig själv. För hon var den enda som visste hur mycket tid hon lagt ned på att lära sig och den enda som visste hur mycket hon lärt sig.

Ibland tänker jag så. Jag har lagt ned mycket tid och arbete på att lära mig och fortsätter att göra det. Jag läser dagligen något om pedagogik och lärande. Säkert en timme om dagen. Det gjorde jag också då jag undervisade och hade elever. Då skrev jag dagligen om lektionerna, före och efter. Vad hade jag upptäckt? Vad hade jag förvånats över? Vad ville jag ge eleverna för morgondagen? Vad kunde de idag? Hur visste jag det?

Jag skrev korta reflektioner. Det gör jag fortfarande. Om det jag ser. Om det jag tänker. Om det jag får frågor kring. Jag lär mig. Det vill jag fortsätta att göra. Lära mig.

Jag lär mig av att gå tillbaka till böcker jag lärde mig mycket ur en gång för att upptäcka att jag har mer att lära ur dem, det jag inte såg då och det jag ser idag. Det finns inget enkelt sätt att lära sig. Det finns ett långt och mödosamt sätt att förstå. Och när jag förstår så utmanas jag igen. Jag kommer att en dag se tillbaka på allt jag lärt mig och kanske förstår jag hur mycket arbete jag lagt ned. Det är arbetet jag kommer se tillbaka på och känna mig nöjd med.

Att jag knäppte kappan och arbetade vidare.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Förvånad blir jag – en obekant bekant bekantar sig med mig!
  2. ”Du har så lätt för dig, sa läraren men det hade jag inte”
  3. ”Gör om mig”
Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | Kommentarer inaktiverade för Jag lär mig

Utmana föreställningar och utmana genom undervisning

Postat den 29/05/2015 av Anne-Marie Körling

IMG_0643

– Det är för svårt för eleven. Hen kan inte. Hen behöver annat.

I undervisningen och genom den kan eleverna utmanas genom lärarens undervisande innehåll. Ofta då jag modellar undervisning för lärare blir de förvånade över att eleven som inte kunde verkade kunna, förstå och delta. Jag kan ha kommit in i klassen utan att ha förförståelse eller förkunskaper om vilka eleverna är utan med ett innehåll jag kan omvandla i samspel med eleverna när jag är där jag är.

Jag är ovetandes. Jag håller mig ovetandes. Jag vill inte veta vem som är si eller så. Jag vill undersöka hur min undervisning utvecklas och hur eleverna deltar och involveras genom den.

Jag tror vi hindrar elever att delta genom att anpassa uppgifterna så att de väcker minsta möjliga motstånd, de är för lätta och de kräver ingenting av eleven. Det kan höra ihop med att vi inte vill väcka frustration och känslor av att inte kunna hos eleven. Men om vi ser så på utmaningar  måste vi se över hur vi ser på kunnande och vägen till att lära och kunna. Inte ge upp om själva arbetet att lära och inte heller överge undervisningen som vägen till att få lära sig.

Istället för att väcka finns det en risk att vi släcker ned. Vi förenklar uppgifterna. Kanske skulle vi göra tvärtom. Och samtidigt utmana vår syn på rätt och fel till förmån för samtal, undervisning och mod att pröva.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Dubbelteckning; att förstå hur eleverna förstår och ge undervisning om och om igen
  2. Läroplanen, kursplanerna och vad eleven ska kunna
  3. Inte nå målen
Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Utmana föreställningar och utmana genom undervisning