Anne-Marie Körling

Hejsan Anne-Marie, vilken metod/arbetssätt skulle du vilja rekomendera i en etta, när det gäller bokstäver, läsning och skrivning. Vill du skriva lite om det. Tacksam för hjälp- mvh från en ganska så nybliven läraren som aldrig haft en etta-men får en till hösten….

Frågan är stor och viktig. Jag ska söka förklara, och jag lär få återkomma om och om igen för att berätta mer och utförligare, det här får bli en början.

Lärarens förhållningssätt 

Då eleverna kommer till första klass är de nyfikna på att börja skolan. De vill lära sig. De har förhoppningar och funderingar om skolan. Läraren är mycket viktig. Lärarens roll är att ge lektioner i, utmana med tankar om, medvetandegöra bokstävernas form, ljud och olika ljud i olika sammanhang, och läsa högt och läsa ihop och läsa med. Läraren kan utveckla sin nyfikenhet hur barn lär sig läsa och hur undervisningen påverkar eleverna att läsa och lära sig läsa.

Läsningens innehåll

Att lära sig läsa är en mycket stor och omvälvande känsla. Vägen dit går via mängder av texter. Vägen dit ska kantas, följas och utmanas av undervisning. Jag tror mycket på den muntliga texten, den vi kan lyssna till, den vi kan tala om, den eleverna uttrycker, den läraren utmanar med. Orden ska finnas i munnen och i rummet tänker jag ofta. Det är då vi kan famna dem till vårt inre. Orden blir uttryckta och uttalade i rummet, delade med andra och utmanade i olika andra sammanhang. Det betyder att varje lärare kan göra mer av det språk som används av eleverna och höra att undervisningen leder till ett större ordförråd och en större förmåga att förstå komplicerade texter. Jag har skrivit mycket om det här i Kiwimetoden, 2006.

Låt exempelvis undervisningen beröra höglästa meningar där eleverna härmar författarens sätt att beskriva genom att muntligen få uttala dem och säga orden och meningarna. Låt eleverna få använda ord och sätta in dem muntligen i hela skriftlika meningar, alltså, ett skriftliknande muntligt språk. Jag har alltid givit mina elever möjlighet att låna mina uttalade ord eller låna av varandra. I en läsande klass talar och diskuterar vi mycket och ofta.

Det måste finnas mängder av olika böcker att läsa ur och i. Det måste också finnas flera undervisningar med text i fokus. I mindre grupper, i helklass, en-till-en mellan lärare och elev, elev och elev. Jag har genomfört mina undervisningar så att eleverna alltid har en läsande och lyssnande kompis med vilken eleverna alltid kan prata text och innehåll ihop med. Jag är också noggrann med att skriva hela meningar och uttala dem då jag undervisar.

Jag skriver ned ord eleverna använder och gör undervisningar kring dem. Jag använder mig av det som händer i klassrummet. Skapar mer språk av det eleverna gör. Jag är mycket medveten om vad det är jag gör och vad det är jag har till uppdrag.

Exempelvis är högläsning en gemensam väg in i skriftspråket, att höra skriftspråket i lärarens mun. Därför tror jag eleverna måste få lära sig språk genom att få språk. Exempelvis skulle jag, förutom den bok jag högläser ur, ge andra högläsande texter vilka också modellas på whiteboard. Eleverna får därmed alltid se text och höra läraren muntligen ge den liv. Det betyder också att eleverna kan få påverka innehållet, fråga om ord och vara nyfikna på hur författaren gör när författaren skriver.

Min erfarenhet är den att jag måste vara mycket nära min undervisning, tycka om den, gilla det jag gör, gilla att eleverna frågar och vill förstå,  förstå vikten av mitt uppdrag och att det i sin djupaste form är en fråga om demokrati. Jag ser den språkliga leken som en daglig aktivitet och mitt ansvar om att ge mer språk mitt uppdrag. Språk är också en kreativ möjlighet.

Då jag läser högt skapar textutrymme för eleven att tänka. Och jag tror på textens möjlighet till inre tankar. I skolan är texten en möjlighet för yttre samtal och dessa ska vi uppmuntra.

Elevernas egna skrivande och läsande ska vi se som lärande. Eleverna ska få möta olika innehåll och genom dem lära sig läsa. Läsa är att förstå textens innehåll och att kunna bokstävernas ljud och hur de samspelar med andra bokstäver för att skapa mening och betydelse för läsaren. Läsningens innehåll måste påverka och medverka till att eleven vill och kan utveckla sin läsförståelse. Det betyder att läsningen måste upplevas meningsfull och rolig.