Att se förmågan och utmana med lärarutbildning!

Jag såg en person vid en skola.
Jag hela tiden tänkte: Den där personen måste bli lärare. Bara måste. Jag fick ett samtal och utmanade med det jag tänkte och berättade vad jag hade sett. Idag kom gensvaret:

Sms till körling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 2 kommentarer

Den första bokens väg till nästa bok

Körling fotograferar 2013

Då en läsare som tidigare inte läst böcker börjar läsa måste omvärlden tänka och besinna sig. En läsare är född. Hur ska vi värna läsaren?

Jag tror inte på den stora vägen till hela världslitteraturen. Jag tror på allas relation till boken. Vägen till annan litteratur går genom den första läsupplevelsen. Fröet till all läsning ligger därmed hos oss andra läsare. Vår förmåga att dela med oss. Vår förmåga att ge texternas horisont: Detta finns också att läsa. Men inte genom att säga – Nu när du läst den här tycker jag du ska läsa den här. Inte genom att köpa hem en trave böcker för att vi så gärna vill att läsaren ska läsa.

Jag minns ett föräldrasamtal jag hade för länge sedan. Barnet hade börjat läsa. Undervisningen jag bedrivit handlade om att bli läsande och få uppleva läsningen såväl för egen privat del och för det kollektiva lärandets glädje tillsammans med klasskamrater. Föräldern hade i ren och skär iver gått iväg till bokhandeln och köpt hem en trave läsvänliga böcker lämpade för en läsande ung människa. Men nej … allt hade blivit fel därhemma. Böckerna lades i en prydlig hög som sedan inte lästes utan låg där och påminde alla om att läsaren inte ville.

Ingen läser för att någon annan vill att man ska läsa. Jag läser inte av den anledningen. Jag läser för att jag vet att jag kan få svar på något jag vill ha svar på. Jag läser för att jag vet att böckerna ger mig svar. Jag läser för att jag vill. Ingen boktrave i världen skulle få mig att läsa. För att blidka och göra någon annan glad. Det är mitt eget inre tak som ska höjas, min egen inre drivkraft som ska ge mig läslust och mina egna hemligheter jag får dela med någon annan, antingen i boken eller med författaren.

Jag tror på tredje part. Den där vi börjar tala om innehållet i böckerna och på så sätt för in litteraturen i diskussionerna. Ja, som Georg Orwell skrev i 1984 och storebror ser dig, ungefär så. Jag tror också på läsarnas förmåga att ge av sin läsförmåga, ge andra böcker via utdrag och högläsning, ge inblickar i andra texter för att lära sig skriva, ge inblickar i böcker vars textrader vi grubblar kollektivt på. Jag tror på den ständigt upplyfta texten och samtalet om den. Jag tror på mångfalden att leta rätt på en bok, att böckerna ska finnas i lagom stora mängder i klassrummen och där läraren dagligen berör böckerna innehåll med sin högläsande stämma. Jag tror på omgivningens egna nyfikenhet kring boken, det egna synliga läsandet och den mycket generösa hållningen att ge litteratur i rummet.

Då ger vi boken tillbaka till eleven. Jag tror också att vi ska tillåta omläsning. Inte bara en gång utan många gånger. Vi måste helt enkelt tala om böcker, tala ur böcker och tala genom böcker. Vi får absolut inte förstöra läsarens relation till den första boken. Inga uppdrag kring den. Bara själva mötet med läsaren och boken! Se till läsaren!

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Den första bokens väg till nästa bok

Skolans rika möjligheter – att ge av dem – och ge lite till

Skolan är en plats för rika möjligheter. Skolan är generös. Låt oss lista det vi kan ge. Om eleverna inte förstår så varierar vi undervisningen, lägger till ord så att alla kan inkluderas i undervisningens fokus, låter bli att skilja fel från rätt, utmanar i tanke och handling, ger, ger och så ger vi lite till. Vårt förhållningssätt kan vi pröva inom lärarkåren. Skolan är en plats för rika möjligheter. Låt oss leva oss in i orden läroplanen förmedlar. Varje barn går i skolan. Varje barn ska få lära.

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Skolans rika möjligheter – att ge av dem – och ge lite till

Skolan en plats för rika möjligheter

Berätta om det du har förstått.

Berätta om det du har förstått.

Jag läser läroplan. Ja, så gott som varje dag. Och orden i den måste jag famna och fundera kring. Jag tycker om meningar i läroplanen;

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika  möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter för att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Lgr 11, s 9.

Orden kräver en hel del av en lärares förhållningssätt. Bland annat den om lärarens talutrymme. Eleverna kan inte lära sig tala om de inte får tala. Det berör också hur man organiserar så att varje elev får tala och uttrycka sig i relation till lektionens innehåll. Istället för handuppräckning har jag alltid låtit eleverna diskutera med en samtalspartner under en minut eller två. Då är elevernas tankar ute i klassrummet och därmed är det möjligt för mig att utmana elevernas förståelse och tankar med andra frågor och andra dilemman.

DEFINITIONER AV BEGREPP

Det är de där orden RIKA och VARJE som vi måste se till att möjliggöra. Vad menas med rik:

Rik kan betyda ”mycket väl försedd med tillgångar” och ”något abstrakt som utmärks av positivt innehåll”

Varje kan betyda ”samtliga enskilda”

Publicerat i Styrdokumenten | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Skolan en plats för rika möjligheter

Twitterskolminnen a la Körling

Skärmavbild 2013-03-16 kl. 9.14.56 PMSkärmavbild 2013-03-16 kl. 9.14.42 PM

 

Skärmavbild 2013-03-16 kl. 9.14.29 PMSkärmavbild 2013-03-16 kl. 9.13.46 PMSkärmavbild 2013-03-16 kl. 9.13.39 PM

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Twitterskolminnen a la Körling

Lärarkandidaterna letar efter skolan de utbildas för

 

Körling får sms

Jag hörde mig själv säga: Sluta leta efter skolan, skapa den. Omsätt er utbildning i praktiken. Gör den skola ni fått lära om. Det ni lär är det ni ska och kan omsätta och göra verkligt. Ni ska skapa den skola ni får utbildning i. Inte leta efter den. Skapa den!

Närmare forskningen kan man inte komma som praktiker. Den då man utbildar sig. Det är teorier och teorier. Det är praktik och praktik. Och så är det språngbrädan då allt ska föras samman. De pedagogiska samtalen måste fortsätta i skolan och vidareutvecklas i den praktiska verksamheten. Vi ska och kan se på våra undervisningar i ljuset av att hela verksamheten skola är en lärande verksamhet.

Som skola bör skolan ta emot nya lärare genom att titta på den litteratur dessa lärare utbildats genom. Vad är det för syn som genomsyrar utbildningen? Där kan skolan ta emot och vidareutveckla. Varför inte ha samma kurslitteratur, åtminstone en bok, av de som lärarkandidaterna läser. Hur skulle den pedagogiska diskussionen utvecklas?

Den nya läraren kommer också till skolan med traditioner. Skolan är en kulturell mötesplats också för tankar om undervisning och elevers lärande. I stort sett menar jag att allt är möjligt i den pedagogiska diskussionen på skolan. Den jag hoppas är pågående och utmanande. Och där ansvaret inte förskjuts till någon annan utan att ansvaret är i professionen. Och hålls där!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Lärarkandidaterna letar efter skolan de utbildas för

Traditionell bokstavsinlärning? Ta bort ordet traditionell!

Vad tycker du om traditionell bokstavsinlärning?

Jag fick frågan. Jo, jag tänker mycket på hur vi lär eleverna skriva, jag tycker och tänker. Det första jag tänker är att vi ska ta bort ordet traditionell.

Allt är nytt för den som lär för första gången. Det handlar om gemenskap

Om vi ska tala om traditionell bokstavsinlärning så bör vi nog titta på traditionell bokstavsundervisning. Också där kan vi ta bort ordet traditionell. Det vi syftar till är om vägen till bokstäverna är något vi själva känner igen och som vi inte längre tycker är bra för att vi själva tror att vi går i gamla fotspår. Frågan är vad vi gör med våra erfarenheter, hur vi omsätter dem idag och om de har ett värde idag? Det traditionella är en slags tillbakablick och ifrågasättande. Jag tror vi ska fundera över vad ordet gör med oss och vår undervisning.

Allt är nytt!

För eleverna är allt nytt. Så väljer jag att se på allt. Det betyder att mitt förhållningssätt måste vara att det är nytt. Det betyder att jag måste förhålla mig nyfiken till bokstäverna återigen, förnya min syn på dem, utveckla nyfikenhet på det jag sedan länge kan och det jag ska lära mina elever. Om jag inte är nyfiken utan ser arbetet som en nödvändigt ont kommer det att göra något med eleverna.

Att lära sig bokstäver handlar om att förstå något om det gemensamma. Vi har bokstäver för att vi ska kunna uttrycka oss och för att vi ska kunna komma överens. Bokstäverna har skapats av människor för att vi ska kunna samlas kring dem. Undervisningen om bokstäverna handlar om något större än att bara kunna skriva dem. Det handlar om att kommunicera och något för det framtida. I bokstävernas form utvecklas skribenten.

Formen och mötet med en annan bokstav

Jag har sett att elever som inte lärt sig skriva och öva sig i skrivandet kan få svårigheter att forma bokstäver längre fram i skrivandet. Jag har flera gånger tänkt att hur vi skriver bokstäver handlar om att vi ska underlätta själva skrivandet. Det betyder att formen ska möjliggöra ett möte med en annan bokstav och det skrivande flödet ska bli mjukt och enkelt. Jag funderar över hur vi kan få skrivandet av en bokstav att slutligen bli ett möte med en annan bokstav. Vad händer då? Målet med skrivandet är att det ska bli ett redskap för kommunikation och textrörelse.

Överenskommelsen 

Bokstäver handlar om överenskommelse. Om vi skriver ett a står det för ett ljud beroende på bokstavskamrat eller bokstavskamrater. Det är överenskommelsen vi ska verka för. Att vi alla ingår i den. Att vi förstår varandra. Att vi deltar i den skrivande form som samhället givit oss.

Därför är det avgjort viktigt att vi ständigt berättar hur vi förstår varandra i text. Som lärare har jag alltid läst upp mina elevers texter. Detta för att visa att jag är en läsare av det som är avsänt. Elevens text ska kunna kommunicera med mig och andra. Den ska också bära över tid och rum. Under skrivundervisningen kan vi inte begära att den gör det, vi måste gå varsamt tillväga, bygga upp skrivandet från form till relation. Vi har en överenskommelse i bokstaven. Den att vi ska dela den. Och det över tid och utanför rum. Den vägen är lång. Den ska kantas med undervisning, relation och skrivande innehåll.

Det historiska perspektivet

Vi ska anlägga ett historiskt perspektiv i allt vi gör i skolan. Jag söker i min encyklopedi under ordet bokstav. En hel värld öppnar sig. Begreppen är många: bokstavsmystik, bokstavslås, bokstavsordning, bokstavering, bokstavsträd, bokstavsrim och under dessa begrepp andra världar.

Varför behöver vi bokstäver? en underbar fet fråga som kan leda till vår skrivhistoria.

Att kungar var så intresserade av bokstävernas form och gav ”romain de roi”. En annan person är John Baskerville som skapade en bokstavsform där ”typsnittet var geometriskt regelbundet och brett. Det gav ett lugnt, värdigt och graciöst intryck med prägel av de vackraste medievalatikvasnitten.” Nationalencyklopedien 3, 1990

Den digitala texten och bokstavens form

Den digitala texten innebär en möjlighet att hitta sig själv som texttyp. Och texttyperna säger något om den som skriver. Att låta eleverna skriva digitalt och undersöka hur olika deras texter blir då de ändrar till olika typsnitt. Det är också av vikt att förklara att olika texttyper accepteras olika. Det finns mottagare som inte accepterar annat än att vi skriver i en viss texttyp och med en viss storlek på bokstäverna. Det är alltså olika skrivkulturer och läskulturer vi skriver in oss i. Och allt kan vi undervisa om. Att lära sig skriva bokstäver är en mycket stor sak. För eleverna betyder det att för alltid få redskap för gemenskap, påverkan, medverkan och delaktighet.

Då eleverna prövar sina texter genom olika texttyper kommer bokstäverna att formas olika. Ett a kan skrivas på olika sätt. Varför är det så? Varför förändras bokstaven a? Vad betyder skrivstilen? Vilka bokstavsformer gillar vi och varför?

Att undersöka skrivande andra: Att se skrivvärlden genom andras bokstäver

Det vore spännande att låta skrivande unga undersöka hur andra ser på bokstäverna. De kan intervjua personer om sin favoritbokstav och fråga varför den är det? De kan också be personerna de intervjuar skriva ned olika sätt bokstaven kan skrivas?

Lektionsidé: Vi kan låta eleverna vara bokstavsvärdar 

och undersöka sin bokstav och vara värd för den. Det betyder att alla andra elever kan hjälpa bokstavsvärden med det de hittar. Exempelvis spännande ord som de hittar i böcker. Att vara bokstavsvärd kan vara något som man fortsätter att vara genom hela skoltiden. Hur blir det med bokstavens ljud när vi lär andra språk? Hur kommer det sig att vi kan skriva samma bokstäver men det blir så annorlunda i andra språk?

När ska vi skriva bokstäver?

Det kan vara så att man inte börjar skrivandet för hand i första klass utan skriver sig till läsning och skrivning via datorn. Man kan lära sig skriva bokstäver senare. Allt beroende på hur man ser på bokstavsskrivandet. Jag tycker det finns all anledning att föra en undersökande och utvecklande högt-i-takdiskussion mellan lärare kring detta med bokstäver och skrivande.

Det taklösa, utmanande och ständigt pågående pedagogiska samtalet

Vi ska undersöka, ifrågasätta, utmana och diskutera något så viktigt som bokstäver. Det handlar i förlängningen om demokratin. Den att kunna få redskap som papper, penna, digitalt skrivbord, uttrycksmöjligheter. Det finns inget så viktigt som den inkluderade textförståelsen. Det är lekfullt bokstävernas möjlighet. Från a till o och äventyret däremellan.

Gör själv det du ber eleverna göra – vad händer?

Vad sägs om dagens bokstavsutmaning. Samla själv in ord som börjar med m. Samla in meningar som börjar med m. Fundera över hur du söker i böcker och tidningar. Lyssnar in din omvärld:

Mina ord på m är:

  • miljöperspektiv
  • mål
  • Malmö
  • miljon

Jag upptäcker något under mitt letande. Jag blir medveten om andra ord med m i. Jag blir m-medveten. Den medvetenheten skulle jag undersöka hos mina elever! Bokstavsmedvetenheten! 

 

Publicerat i Grammatiken, Lärarens språk, Läxor, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Styrdokumenten, Svenska, Svenskämnet, Verkligheten | Kommentarer inaktiverade för Traditionell bokstavsinlärning? Ta bort ordet traditionell!