Gensvar på Den meningsfulla högläsningen

DETTA GENSVAR FICK JAG I MAILEN. Och jag blir så glad, så glad. Det är väldigt roligt att väcka tankar, och höra dem uttalas när de är vakna. Så här lyder tankarna: 

Läste blogginlägg från dig idag om gensvar. Ett gensvar är hon verkligen värd, tänkte jag om dig.
Jag har precis avslutat din bok Den meningsfulla högläsningen. Här kommer mitt gensvar till dig.

Min första tanke när boken kom i brevlådan, Hm… vad tunn, besviken. Jag började läsa och snabbt infann sig känslor som, lugn, bekräftelse, värdighet, fokus, glädje, gemenskap, lärande. Jag får alltid samma fina känslor för mitt yrke när jag läser dina böcker, tweetar, blogginlägg eller lyssnar på dig. Det vill jag tacka dig för!

En lista dök upp i mina tankar när jag läste boken. Delar den med dig.

Saker jag ska högläsa:
-Din lista över preläsning och preskrivning, ska jag högläsa för oroliga föräldrar som säger att barnet inget kan. Men också för kollegor som säger att barnet inget kan.
-Högläsningens rika bieffekter, ska jag högläsa på föräldramöte.
-“ Att lära sig läsa handlar om att lära sig läsa olika texter, förstå genrer, berättartekniker och författares olika sätt att beskriva, förklara och berätta. Det handlar om att ständigt utveckla kritiskt tänkande och försöka förstå hur författare samtalar med varandra genom olika texter.” Det här ska jag högläsa för min kollega Ulrika, på vår pedagogiskamiddag. Sen ska vi tänka kring Hur, gemensamt. Sen ska vi högläsa det på skolan för att få en diskussion om vad vi måste fokusera på.
-Allt, faktatexter, dikter, skönlitteratur, matlistor, vykort, scheman, meddelande, matteböcker, låttexter mm. Nu ska allt högläsas i mitt klassrum!

Saker jag ska göra:
-Låna och läsa följande boktitlar, Kompisboken, Trollets hjärta, Ellas sköna sorgligheter, Den oefterhärmlige Mulla Nasruddin.
-Alltid högläsa de texter jag väljer till lektionerna.
-Lägga mig i texterna när jag högläser. Modell för eleverna.
-Googla ordet fulleren.
-Komma ihåg att högläsning och språkutveckling är långsamma processer.
-Skapa listor över de böcker vi högläser i klassen.
-Starta samarbete med vår duktiga skolbibliotekarie.
-I smyg slicka på marmorbordet hos mina föräldrar, blev så nyfiken!
-Börja le åt allt som får eleverna att begära böcker, härlig inställning!
-Ta en hög med böcker från biblioteket, högläsa lite ur varje bok.
-Kolla upp läsambassadören Johan Unenge.
-Fortsätta läsa för mina egna barn och tänka på att inte bara läsa i sängen på kvällen.
-Njuta av lässtunderna med min 3-åring.

Saker jag tänker:
-Åh, vad jag önskar att specialpedagogik var fördjupad läsundervisning. Inte hitta brister och fel genom olika test. Inte mer träning på mekanisk läsning.
-Åh, vad jag ska bjuda in mina elever till fördjupad läsning, i stället för – Vi kan väl läsa lite extra efter skolan. De kommer bli så stolta och glada över att få vara del av fördjupad läsundervisning!
-Många av kunskapskraven i Lgr-11 kan upplevas och förstås genom skönlitteratur. Jag och min kollega Ulrika, har under våra pedagogiska middagar ägnat oss åt att göra öppna frågor utifrån kunskapskraven i åk:3. (Inspirerade av Hur väger man en blåval?) Jag tänker att många av frågorna kan vi arbeta med utifrån olika texter som vi högläser och skapar nyfikenhet kring tillsammans i klassen. Vi måste börja plöja litteratur!
-Användbarheten av högläsning i ALLA ämne.

-Tänker på en godnattsaga för sonen, när vi stannar upp och tittar på varandra och skrattar åt något i boken. Sonen säger, det tyckte inte jag och pappa var kul, vi skrattade på nästa sida. Ja, tänk vad vi delar med olika personer och olika högläsare. Fina stunder att minnas och viktiga för barnen.

Jag tänker till sist att så mycket innehåll det var i den, till synes, tunna boken! Allt kom inte med på listan. Jag känner mig inte ett dugg besviken när jag läst ut den. Tvärtom full av tankar och ideér och det är med glädje jag nu skickar den vidare till Ulrika.

Publicerat i Högläsning | Etiketter , , | 2 kommentarer

Att återge elevens ord – om att få gensvar

Jag minns hur eleven tänkte. Jag minns hur eleven berättade. Jag minns hur eleven uttryckte sig. Jag minns det. Några dagar senare återger jag det. Berättar, säger, beskriver och eleven ser plötsligt hoppfull ut. Lycklig. Lärandet tänker jag. Att berätta om det.

Publicerat i Formativ bedömning | Kommentarer inaktiverade för Att återge elevens ord – om att få gensvar

Att läsa färg

Vad är färg? Hur läser man den? Vad är svart? Hur känns röd? Hur smakar ordet gyllene? Vad är det för färg? Färglära – vad är det för lära? Hur kodar man färg? Varför gör man det?

Mannen framför mig i tåget har ark med målade färger. Han studerar dem. Han läser dem. Vad är det han läser? Hur läser man en färg? Vad gör färg med oss?

Publicerat i Frågekonsten | Kommentarer inaktiverade för Att läsa färg

Föreställningen om den andre – och om den egna kompetensen

Föreställningar om skolan – ja det kom vi att tala om, en förtrogen skolutvecklare och jag,

Och dessa föreställningar vi har och som vi inte sätter ord på. Kanske gör vi monster av läraren intill och föreställer oss saker om den lärarens undervisning och föreställer oss att läraren intill minsann inte gör sitt arbete, eller att läraren intill lyckas så förfärligt bra och gör mig till en sämre lärare. Och den gnagande föreställningen om att man inte duger. Att man inte är en bra lärare.

Och så kommer eleverna från det andra klassrummet ut på rast. De ser så glada ut. De ser så vällärda ut. De ser så elevlyckliga ut. Och inom en brummar den där känslan av att ”jag kan inte”.

Allt är föreställningar. Allt av föreställningar. Verkligheten kan vi kanske sätta ord på. Fråga varandra. Lära av varandra. Mota osäkerhet och rädsla grinden.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

”Dålig och god pedagogik”

Det är egentligen en märklig ordkombination – dålig pedagogik. Det är kanske ordkombinationer som dessa som gör oss rädda för att misslyckas med en endaste lektion. Att vi inte kan leva upp till föreställningen om den goda pedagogiken. Och vad som är god pedagogik undersöker vi inte. Men vi tror vi vet. Och så föreställer vi oss vad det kan vara för något. Och våra föreställningar är kanske skolans problem. De är inte uttalade, utsagda eller undersökta. De är dolda, tysta och mycket levande. Kanske sätter de krokben på oss, kanske är det en möjlighet att undersöka begreppsparet dålig och god pedagogik.

Vad är det vi talar om? Vad är det vi benämner? Vad är det vi tror? Vad är det vi är rädda för? Varför är vi rädda? Och så kan vi tillsammans läsa rapporter och forskare som undersökt saken.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för ”Dålig och god pedagogik”

Vikarier och elever

Det finns inget som är så svårt som att vara borta från sin klass. De flesta lärare går med rosslande halsar, förkylda näsor och två graders feber. Det mesta hålls i schack med några alvedon. Men då det inte går, då man ligger däckad i sängen, så blir det hemmaliggande och vikarie i skolan. Då ligger man i sin säng och planerar lektioner i feberfrossa och hoppas på det bästa. Och då vikarien kämpar på med klassen och får sin första rast ringer vikarien hem till läraren, och frågar efter vad att göra och en tydligare planering. Jag har funderat mycket på hur att göra. Att jag i förväg ska ha planerat en ”sjuk-lärar-låda-med lektioner-för-vem-som-helst-som-tar-klassen” men har aldrig kommit så långt. När man väl är tillbaka till klassrummet ligger en hög med kommentarer om hur hemsk klassen varit, och den och den borde få ett hemsamtal om hur man uppför sig i skolan. Det är som om hela klassen blir sjuk när läraren är borta.

Jag vet att många undrar varför klassen inte alls fungerar då läraren är sjuk. – Varför är mina änglar sådana monster? De är inga monster tänker jag. De är bara väldigt trogna sin lärare. Och allt som utmanar den relationen sätter eleverna sig till trots mot. Vi lärare borde göra lika tänker jag. Stå upp för vår klass. Och det gör vi nog så ofta vi kan. Också när vi läser vikariens anmärkningar.

Och … det är verkligen inte lätt att vara vikarie. Det är inte en lätt uppgift. Jag tror att en sjuk lärare önskar det bästa för vikarien och det absolut bästa för barnen.

Publicerat i Ansvaret | Kommentarer inaktiverade för Vikarier och elever

Om pedagogiska samtal: Utvidgat fråga-tänk-diskussion på Twitter

Vad tror ni om att ämneslaget, arbetslaget diskuterar lektionsupplägg, feedback istället för #klassrumsbesök ? Rektor är med vid diskussionen

@Korlingsord Tror på att vi måste släppa på kontroll utan se till arbetslagens potential när det gäller skolutveckling.

@Piandersson Jag tror vi ska befinna oss där diskussionen är möjlig och där frågorna är skolnära. Och famna rädsa, obehag, mod och modeller.

Publicerat i Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Om pedagogiska samtal: Utvidgat fråga-tänk-diskussion på Twitter