Elevens trötthet i skolan

Ibland ser jag hur mina elever slokar med huvuden, inte orkar med dagen. Om jag först tittar på undervisningens innehåll, att den inte är monoton och saknar elevaktiviteter, undrar jag lite över elevens sömn och hur eleven äter. Många elever sover dåligt. De lägger sig sent. Och de ligger och oroar sig över saker och ting. Jag brukar fråga föräldrarna hur det ligger till med saken.

Sedan är det detta med maten. Jag undersöker hur eleven äter. Det kan jag göra under matrasten. Ser jag att eleven dag efter annan inte äter sin mat, att eleven inte äter ordentligt. Många saker som handlar om bristande koncentration kan handla om det som vi behöver, sömn, mat och frisk luft. Bara det att vädra ut ordentligt, röra på kroppen i klassrummet och tillåta att eleverna blir trötta. Inte anklaga dem för det. Och tack och lov för rasten.

Jag besökte en skola i ett annat land. De hade ingen rast alls under dagen. Observera – ingen rast. Jag ställde frågan om elevens ork och fick en frågande blick till svar. Ork? De måste.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Elevens trötthet i skolan

Nya dagar – broderns dag, systerns dag, fasters dag, morbrors dag …

Det finns så många dagar. Vi har fars dag. Mors dag. Men vad sägs om mormors dag, farmors dag, farfars dag, farbrors dag. Vad sägs om broderns dag, systerns dag. Vad sägs om … även om de är för att öka köpkraften dessa dagar så vore det en underbar sak att knyta samman morbrors dag med kanelbullens.

Publicerat i Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för Nya dagar – broderns dag, systerns dag, fasters dag, morbrors dag …

Helvetesgapet – om pedagogiska samtal

Astrid Lindgren lämnade efter sig ordet Helvetesgap i boken om Ronja Rövardotter. En klyfta som delade världar – Ronjas från Birks. Och boken om Ronja Rövardotter handlar om att problematisera detta helvetesgap och erkänna att det existerade och att hindret måste bort, att modet att hoppa möjliggör något för framtiden. I hoppet fanns själva lösningen.

Att hoppa över Helvetesgapet och upptäcka den andra sidan. Att våga språnget som alla varnade för. Lite sägs om man varnade från Birk Borkasons sida, men säkerligen varnade hans ömma moder och ömma fader också honom. På varsin sida om helvetesgapet gav barnen varandra blickar och arga ord. Och så… själva utmaningen att hoppa. Där kom lösningen på konflikterna. Att hoppa… Många diskussioner vid skolan handlar om att dölja att man inte vågar pröva. Skolkulturen blir då i sitt eget grepp – om rätt och fel och inga övriga nyanser.

Jag tänker att våra pedagogiska diskussioner alldeles för ofta handlar om att stå på var sin sida om ett helvetesgap. Kepsdiskussionerna minns jag som sådana. Bara ordet keps kunde få lärarkollegor att tappa fattningen och orden bli arga och allt annat än pedagogiska. Och så står man där med sin kepsdebatt och ingen hoppar över och ställer andra frågor som väcker förmågan till perspektiv istället för ord som ställs mot varandra.

Idag står vi inför utmaningar. Dessa måste vi ta i de pedagogiska diskussionerna. Vi måste våga ge oss hän i det vi inte förstår och det vi förstår. Vi måste sätta ord på det vi kan se och det vi önskar att vi såg. Vi måste ställa oss frågande. Det är först i nära pedagogiska diskussioner som vi kan utvecklas, om än med olika åsikter och olika syn att undervisa på. För varje enskild lärare tar det emot att lära om och lära nytt. En del är rädda för att de tror sig inte kunna. Andra är tvärsäkra på hur att göra.

Ett lärarkollegium är i sig en mångkulturell möjlighet, lärarrummet i sig en social plats, att öva sig i värdegrundsarbete, öva sig i att våga språnget till något nytt och obekant, men också stå på sig och i motvind visa på exempel som ingen tror på, eller en möjlighet att slå en bro till nytänk eller igenkännarerfarenhet och tillsammans och ihop våga sig in i en forskartext och skapa länkar till egen erfarenhet, eller till utmaningar.

Och när man väl vågar sig på ett hopp. Så är det en slags befrielse. En känsla av rymd. Birk och Ronja hoppar fram och tillbaka. Om och om igen. Till slut blir det en del av själva berättelsen. En självklarhet för mötet mellan dem två. Att de vågade hoppet.

 

Publicerat i Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Skrivlek: Koppen och kaffet

Den tomma koppen.

Den fyllda koppen.

Droppen som föll över koppen.

Koppen som fångade droppen.

Koppen som höll kaffet.

Koppen som värmde handen.

Koppen som värmde händerna.

Koppen som väckte tankarna.

Koppen som var en kopp.

Kaffet som fanns i koppen.

Den fyllda koppen.

Den tomma koppen.

Koppen i diskmaskinen.

Koppen i väntan på nästa berättelse.

 

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Skrivlek: Koppen och kaffet

Lektionsförslag: EnTranströmer sol – en värmediktkälla

Jag tänker att vi ska vara varsamma om diktarens helhetstanke. Det är svårt att plocka ut meningar. Trots det gör jag så. För att skapa delaktighet. För att skapa vägar in i dikt. Om vi väljer ut meningar betyder det inte att eleverna inte ska få helheten. Vi kan ge helheten i dikten. Och trots det belysa meningarna. Jag har läst halva Tomas Tranströmers diktsamling och söker på ordet sol. Som sökare läser jag sedan hela dikten. Som lärare söker jag efter ingångarna. De som kan värma eleverna. Jag tänker mig en Tranströmers sol. Tänk om den fick finnas i varje elevs klassrum.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna | Etiketter , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektionsförslag: EnTranströmer sol – en värmediktkälla

Lektionsförslag: Ordförråd

Jag fick en fråga till min blogg – om August Strindbergs ordförråd.

Jag skulle gärna räkna. Tänk att ta en sida, en kopierad, och räkna ord. Mina elever gjorde det en gång. Räknade ord som författare använde. Det blev en mycket spännande diskussion. Fler frågor dök upp:

* Hur många ord kan man använda på en sida? Hur många ord kommer igen? Varför gör de det? Ord som ”att” och ”och” fanns det många av. Varför då? Eleverna gick i årskurs fyra.

Publicerat i Ordförrådet | 2 kommentarer

Läser Tranströmer igen, igen och igen

Jag letar ingångar till undervisning för barn från årskurs ett till årskurs nio. Hittar flera. Jag hittar också ingångar till pedagogiska samtal. Bara denna rad:

Uppdrag. Att vara där man är.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Läser Tranströmer igen, igen och igen