Eleanor Roosevelt; You Learn by Living

What I have learned from my own experience is that the most important ingredients in a child´s education are curiosity, interest, imagination, and a sens of the adventure of life. You will find no courses in which these are taught; and yet they are the qualities that make all learning rewarding, that make all life zestful, that make us seek constantly for new experience and deeper understanding. They are also the qualities that enable us to continue to grow as human beings to the last day of our life, and to continue to learn.

Ur boken You learn by living av Eleanor Roosevelt.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Undervisningen | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Eleanor Roosevelt; You Learn by Living

Hela skolan högläser för eleverna!

 

 

P1250486

Regeringen har initierat HELA SVERIGE LÄSER MED BARNEN.

Jag tänker att skolan kan svara upp med:

HELA SKOLAN HÖGLÄSER FÖR ELEVERNA!

Så här kan vi göra:

Kollegial högläsning och samtal om betydelsen av högläsningen för alla

Kollegial högläsning börjar med samtal om och läsning av boken och i en  gemensam avstamp att vilja ge eleverna upplevelser och inblickar i vad böckerna kan ge och vad det finns att uppleva av böckernas innehåll. Boken bör och ska läsas av lärarna innan vi högläser den för eleverna. Vi måste också göra ett aktivt val att detta vill vi göra och att det både är viktigt, angeläget men också roligt.  Vi kommer att sprida litteratur för att gynna kreativitet, tänkande, språk och lärande. Vi kan utan alltför mycket organisation börja där vi är, här och nu, och skapa möjligheter för att elever att lära sig läsa och att fortsätta att läsa och där högläsningen är en del av undervisningen.

Högläsning i de lägre årskurserna:

Ofta har eleverna en och samma lärare över dagen vilket betyder att eleverna inte behöver bära boken med sig annat än till idrottslärare och till fritidspedagogerna. Varje lektion ska innehålla högläsning och för att verka för en gemensam hållning i skolan kan lärare göra gemensam sak om när detta ska äga rum eftersom den här högläsningen också genomförs av andra lärare i andra årskurser. Varje lektion inleds med högläsning och varje lektion avslutas med högläsning. Högläsningen ska kantas av gemenskap med boken och varandra. Det ska vara roligt att lyssna och spännande att delta.

Högläsning i de högre årskurserna:

Låt säga att vi undervisar en årskurs sju. En årskurs sju har många olika lärare. Det betyder att varje läsare eleverna möter inleder med högläsning av den valda boken. Låt oss säga i fem-tio minuter samt avslutar lektionen med högläsning i ytterligare några minuter. Därefter följer boken med någon av eleverna till nästa klassrum och nästa lärare. Oavsett om läraren undervisar i kemi, matematik eller i svenska så läser läraren högt för eleverna. Varje lektion innehåller detta fall ungefär 7-10 minuter högläsning. Jag brukar ta tid på min högläsning och redan efter 90 sekunder kan boken gripa tag i läsaren och lyssnaren. Under en hel dag får eleverna, låt säga att vi har 6-7 lektioner under en dag – vilket betyder att ungefär en hel timme ges av högläsning av skönlitteratur. Det betyder att vi kan läsa ut en hel bok under en vecka. För att börja om igen med en ny nästa vecka. Av läraren krävs att läraren visar att detta är viktigt och att läraren väljer att delta aktivt i aktiviteten. Kan vår statsminister högläsa för barn och unga så ska vi också göra det. Vi kan alltså låta eleverna möta en mängd olika berättelser, författare och genrer genom högläsningen och därigenom också upptäcka berättandet och boken.

Om vi gör detta och fortsätter att högläsa kommer vi att ge eleverna skriftspråket och litteraturen som de ännu inte kan läsa själva. Vi kommer visa eleverna att vi uppskattar att läsa och att hela skolan läser.

Berätta för föräldrarna om böckerna skolan läser

Vad vi också kan göra är att vi tydligt åskådliggör för föräldrar och besökare i skolan om de böcker vi läser. Vi gör en lång lista med böcker som vi har högläst för eleverna. Visa omslag och låt föräldrarna veta vad skolan läser. För att öka aktiviteten mellan hem och skola berätta vad skolan gör och ger.

Involvera biblioteken och få tips om böcker att högläsa

Bibliotekarierna har stor kännedom om böcker att högläsa. Fråga dem. Lyssna till deras berättelser om böckernas innehåll. De har kunskaper om vilka böcker som passar.

Ett tips till rektor:

Eftersom rektor vet att högläsningen äger rum på varenda lektion då rasten är över kan rektor hoppa in och högläsa. I olika klasser och på olika tider. Det tar tio minuter och ger värdefull kontakt med både litteratur, lärare och elever. Det en rektor gör får ringar på vattnet.

Att börja…

Att börja högläsa kan vi göra nästan genast. Böckerna finns överallt. Mitt råd är att börja med böcker som inte alltför långa. De långa kan vi läsa när vi etablerat högläsningen. För när vi väl har börjat behöver vi inte avsluta utan fortsätta och litteraturen väntar på oss för att berätta. Det här är inte ett projekt utan något som kan få fortsätta och pågå. Vi ska gemensamt verka för att barn och unga får möta litteratur av hög kvalitet och att de under sina skolår får utveckla sitt språk i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Vi ska fortsätta högläsa. Lycka till!

Hej HOPP!

Anne-Marie

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Föreläsningar jag ger, Högläsning, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Hela skolan högläser för eleverna!

Fortsätt läsa efter läslovet

Körling fotograferar 2016

Läslovet är en vecka för läsning. Då skolan fortsätter ska läsningen fortsätta; både i undervisningen och i den självständiga läsningen. Jag har skrivit om hur man kan följa upp läslovet på Läsambassadörens blogg. Välkomna att läsa vidare där! 

Skolan kan och bör avsätta tid till läsande; läsundervisning i hur och varför under alla årskurser och under alla skolår, samt ge eleverna högläsning och självständig läsning där det egna läsvalet tillåts och respekteras.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Fortsätt läsa efter läslovet

Distinkta möten vid skolan

Möteskulturen i skolan kan behövas stramas till. Jag har ofta föreslagit skolledningen, specialpedagogen och andra som kallar till möten att både korta ned mötestiden men strama upp dem rörande presentation av innehåll. Skolan är en plats för mycket information och händelser kan uppstå som kräver utrymme för diskussion och samtal. Men… vi har den tid vi har och vi måste rama in det vi behöver förmedla och omsätta. Många diskussioner handlar om brist på tid, en fråga som också uppstår när upplevelsen av innehåll upplevs vaga och otydliga. Vi kidnappas ofta i frågeställningar som gör att själva mötets innehåll naggas i kanten och får mindre utrymme än behövligt. Det gör att möten kan upplevas dränerande både för den som håller i dem och för dem som är där för att få ta del av information eller ingå i diskussion och resonerande.

Därför alltid:

Kallelse:

Innehåll, tid och plats.

Tider:

Börjar mötet klockan 8.00 börjar mötet klockan 8.00

Korta ned tiden på mötet, gärna när det är som mest intensivt och upplevs som roligt. Avsluta mötet enligt den angivna tiden. Och om vi inte hinner så hann vi det vi hann. Diskussionerna kan fortsätta på vägen ut ur mötet och ut i verksamheterna.

Innehåll:

Inled med en kort text, gärna forskning eller en aktuell krönika, visa den på en powerpoint, lättillgängligt för alla, men läs den högt för att ge den extra tyngd. Ett textavsnitt tar ca 60-90 sekunder att läsa. Avsluta gärna med en skönlitterär text; visa också den på en powerpoint för inspiration och vitalisering av litteratur för både lärare och  det lärare ska ge eleverna.

Mötets innehåll:

Tänk i tretal, dvs förbered med tre frågor som ska diskuteras. Ge lärarna en minut till samtal efter varje fråga och se till att summera gemensamt vad vi kom fram till. Värdera inte lärarnas svar utan visa engagemang och intresse genom att ställa följdfrågor och därmed ge ytterligare en minut att diskutera. Minutsamtalen kan tyckas korta men pröva – minuten gör oss koncentrerade och uppmärksammade på vad vi ska prata. Ge inte upp om det inte genast fungerar utan fortsätt möte efter möte. Förbered därför med frågor som gör att vi måste tänka och resonera. Summera för gemenskap och lärande.

Detta möte går i ganska snabbt tempo – frigör kreativitet och gör att vi slipper hamna i samma frågor om och om igen. Jag brukar utmana med att möten inte behöver vara längre än 20 minuter. Det gör att frågan behöver vara tydlig så att innehållet kan vara i fokus för gemensamt intresse och engagemang.

 

 

Publicerat i Högläsning, Kollegialt lärande, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Distinkta möten vid skolan

Läser GLÖM MIG av Alex Schulman

Glöm mig gör ont att läsa. Och jag uttrycker flera gånger

– Men nej! Nej! NEJ!

Läsningen känns i magen, i hjärtat.

Publicerat i Synligt läsande | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Läser GLÖM MIG av Alex Schulman

Hej HOPP Skolforum 2016

Körlingsord

Två dagar Skolforum. Ser fram emot att träffas.

Publicerat i Pedagogiska samtal, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Hej HOPP Skolforum 2016

Modella hur: Sega minnen av skolans lektioner

Jag brukar förklara hur jag gör genom att göra det jag ska förklara. Här visar jag hur tre ord och en mening kan förklaras:

Jag läser just nu Binas historia av Maja Lunde. Hon skriver och beskriver:

Jag kände mig tillbakaflyttad till sega lektioner i naturhistoria där läraren predikade vår historia med domedagsröst så mässande att vi snart döpte om lektionerna till Sömnhistoria. Vi var för små för att förstå omfattningen av det man försökte förmedla. När läraren spände sin rynkomgärdade blick i oss vände vi oss mot solljuset från fönstren och fantiserade fram figurer i lämpliga vackertvädermoln eller tittade på klockan på väggen för att se hur länge det skulle dröja till nästa rast.

Jag väljer ut tre ord:

  • tillbakaflyttad
  • domedagsröst
  • vackertvädermoln

Jag väljer ut en mening: 

Vi var för små för att förstå omfattningen av det man försökte förmedla.

Jag leker med orden och skriver egna meningar kring dem:

  • Jag blir tillbakaflyttad i tiden, tänkte jag då jag bläddrade i farmors fotoalbum.
  • Den där domedagsrösten berättade att det var fara att vänta.
  • Ovanför mig berättade vackertvädermolnen om att dagen skulle bli vacker.

Meningen fortsätter jag:

”Vi var för små för att förstå omfattningen av det man försökte förmedla.” Jag tittade på läraren och försökte förstå men det som berättades var alldeles för stort och långt ifrån att det inte gick att förstå. Ingenting om det som knöt an till våra liv och våra erfarenheter. Det skrämde oss mer än att det lockade oss att förstå och lära.

Publicerat i Föreläsningar jag ger, Läraren i litteraturen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Modella hur: Sega minnen av skolans lektioner