LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin

Stackars Mej, Eva Lindström bild

Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen:

B I L D P R O M E N A D

1) SÄTT ORD PÅ VAD NI SER? 

Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Låt eleverna lyssna in varandra. Låt alla få säga. Låt dem härma, låna och ta efter. Det viktiga är att vi talar om det vi ser. Detta moment är mycket viktigt. Skynda inte förbi det sakliga innehållet. Vi behöver orden för att utveckla vårt ordförråd, fylla på för just den här läsningen och vi behöver orden som är nästan lika de ord vi själva sa – exempelvis: Jag ser en flicka. Jag ser en tös. Jag ser en tjej.

1) LÄRARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNDER DETTA MOMENT

Jag värderar inte det barnen benämner. Jag bekräftar genom att säga högt: Vi ser en flicka! Eller om vi gör det på något annat språk: I see a girl. I see a child, osv. Jag manar heller inte vidare och säger … ser ni det här också…. Jag håller på så länge eleverna har saker att säga. Det ska vara spontant och det ska vara elevernas möjlighet att sätta ord på saker och ting. Däremot ingår jag i sammanhanget så jag får också säga: Jag ser en titel. Jag ser bokstäver på ett skyltfönster. I mina ord kan jag visa eleverna hur noggrant jag ser: Jag ser en stor bokstav B i ordet Blommor på ett skyltfönster. Det utvecklar elevernas uppmärksamhet att titta noggrannare. Vi ger ord till bilden så länge eleverna är intresserade och aktiva. Över tid brukar detta moment bli långt och mycket språkberikande för alla.

Jag ser 18 fönsterrutor. De är i olika storlekar, osv.

2) VAD TROR VI SKA HÄNDA? VAD HAR HÄNT? VAD KOMMER ATT HÄNDA? VAD SÄGER TITELN PÅ BOKEN SKA HÄNDA? 

Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Vi har först närmat oss bilden och fått gemensamma ord för den (allt är muntligt). Dessa ord kan vi nu använda. Läraren hör om orden kommer tillbaka. Det är inget mål i sig. Eleverna får nu gissa, tänka och fundera: Vad ska ske? Vad har hänt? Vad är det som berättas? Vem berättar?

Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor:

  • Hur läser vi titeln på boken?
  • Vem är det som säger det som står?
  • Författare och illustratör – vad vet vi om dem?
  • Hur har författaren och illustratören träffats?
  • Hur gjorde författaren och illustratören?
  • Hur gör man en bok?
  • Vad betyder stackars?
  • Varför säger vi ”Stackars mej”?
  • När gör vi det?
  • Hur kan vi förstå flickan?
  • Beskriv hennes person?
  • Hennes leende. Berätta om vad hon ler åt?
  • Vem tittar flickan på?
  • Cykeln, bollen och hopprepet – vad berättar de?
  • Varför ligger sakerna på marken?
  • Vad vill det säga att sakerna ligger på marken och hur förstår vi flickan?
  • Vilken tid ser det ut att vara?
  • Varför då?
  • Flickan står nära gatan? Vad betyder det? Ska hon gå över? Till vad?
  • Flickan är ensam, hur kan vi veta det?
  • Flickan har en frisyr. Vad säger hennes frisyr?
  • Vem ska få blommorna hon håller i händerna?
  • Varför håller hon blommor i händerna?
  • Varifrån kommer blommorna?
  • Bollen ligger framför hennes fötter. Vad händer om hon sparkar på den?
  • Vad tycker flickan om ensamheten?
  • Vilka färger finns det i illustrationen?
  • Blommorna i skyltfönstret kommer de igen någon annanstans i omslaget?
  • Hur hör flickans min ihop med texten ovanför flickan?
  • Vad vet vi om uttrycket – Stackars mej!

VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill!

Lärarens förhållningssätt vid moment två:

Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. Det finns inget rätt och fel i elevernas fantasi. Och även då eleverna börjar förstå vad boken handlar om så stanna inte vid eleverna som svarar så att boken går att förstå. Tillåt alla att berätta och prata. Eleverna behöver samtala om vad de ser och hur de förstår och att de själva får fantasier som kan uttryckas och berättas. Värdera inte elevernas tankar om det som har hänt eller ska hända.

När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. Då…

DELA ORDFÖRRÅD MED FÖRFATTARNA!

då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis:

  • ”snarkningar”
  • ungsluckan
  • mörkret
  • Rosalinda
  • hotfullt
  • köksklockan
  • plåt
  • fyrtio

Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla! Låt alla uttala orden (du deltar naturligtvis i detta underbara ordmöte). Du kan utmana eleverna att ta ett ord och sätta in det i en mening: Ungsluckan är jättevarm. För att efter en omgång få eleverna att sätta ihop två ord i en mening: Rosalinda är rädd för mörkret. Och så tre ord: Fyrtio bullar låg på en plåt hos den hotfulla bagaren! Och så fyra ord: ….

Då har ni alla smakat av ordförrådet som författarna Håkan Jaensson och Arne Norlin använt sig av. Det är en form av källkritik. Vi delar ordförråd med författarna. Vilket underbart sätt att dela. Sen kan meningarna gå isär. Vi kan önska oss andra slut, eller annat innehåll. Om det kan vi diskutera. Författarna Håkan Jaensson och Arne Norlin skriver som inledning till boken Stackars mej:

Text Stackars mej Håkan Jaensson Arne Norlin

 

Publicerat i Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Föreläsningar jag ger, Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet | 31 kommentarer

Lgr 11: Ta en mening ur det inledande kapitlet – skriv tre meningar som stärker den

Ta en mening ur läroplanen som du tycker om eller grubblar över. Skriv ned den. Undersök läroplanen utifrån den meningen. Skriv ned tre andra meningar ur läroplan eller kursplan som du tycker hör samman med din första mening. Jag kan visa hur jag tänker.

Jag tar läroplansmeningen:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Lgr 11, s. 7.

Varför den meningen ur läroplanen?

Jag tänker på de sista orden ”förmåga till inlevelse”. De orden vill jag förstå ur ett läroplansperspektiv.

Dessa meningar ur läroplan och kursplaner tycker jag hör samman med den mening jag valt:

  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. (Svenska, s. 222)
  • Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. (Fysik, s. 127)
  • Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar. (Engelska, s. 33)

Nu har jag valt tre meningar som jag tycker belyser innehållet i den mening jag valt ur läroplanens inledande stycke. Jag hittar naturligtvis andra meningar och kanske meningar med större tydlighet, men dessa är de jag valde för att belysa.

Vad kan jag nu berätta om de tre meningarnas innehåll i relation till den övergripande?

Här tänker jag mig livliga diskussioner. De jag fört med mig själv och de vi kan föra med varandra.

Nu har jag fler meningar som gör det möjligt för mig att tänka om den första meningen. Jag får fler ord och fler betydelser att tänka innehåll kring. Jag har gjort så här för att lära mig läroplanen och för att förklara den för mig själv. Låt säga att jag ger mig själv lite lekutrymme att lära mig den plan jag har fått i mina händer.

 

Publicerat i Föreläsningar jag ger, Kommunikationen, Om jag vore rektor, Ordförrådet, Pedagogiska samtal, Styrdokumenten | 1 kommentar

Lgr 11: Starka meningar att undersöka i praktiken

P1190961
TRE STARKA LÄROPLANSMENINGAR ATT UNDERSÖKA I PRAKTIKEN
  •  Skolväsendet vilar på demokratins grund.
  • Den ska främja alla elevers utveckling och lärande …
  • Utbildningen ska förankra och förmedla repsekt för de mänskliga rättigheterna

Låt säga att vi väljer ut tre meningar ur läroplanen, då menar jag det första stycket i läroplanen, sidorna 7 -11. Det betyder att jag undersöker de här meningarna närmare.

Frågeställningarna blir många. Dem kan vi också utveckla gemensamt:

  • Hur ser jag att skolväsendet vilar på demokratins grund?
  • Hur verkar jag i denna demokrati?
  • Är eget arbete demokratiskt?
  • Får jag stänga ute en elev om skolan vilar på demokratisk grund?
  • Hur ser jag på uppdraget att läsa och skriva ur en demokratisk aspekt?
  • Hur kan jag verka så att eleverna inkluderas i undervisningen?
  • Hur vet jag att eleverna lär sig?
  • Hur svarar jag på elevernas lärande?
  • Vad lär sig eleverna?
  • Hur vet jag det?
  • Varför lär sig eleverna?
  • Hur håller lärandets vilja i sig?
  • Vilka frågor ställer eleverna?
  • Hur motiverade är de?
  • Hur motiverad är jag?
  • Hur förstår jag elevernas frågor?
  • Hur förstår jag elevernas intresse?
  • Hur är jag modell för lärandet?
  • Kan jag vara modell för själva lärandet?
  • Hur förmedlar jag respekt för de mänskliga rättigheterna?
  • När gör jag inte det?
  • Hur reparerar jag?
  • Hur kan vi göra om och förbättra respekten för olikheter och likheter?
  • Kränker jag elever?
  • Hur vet jag att jag inte gör det?
  • Hur vet eleverna att jag har detta uppdrag?
  • Hur visar vi eleverna att vi verkar för tolerans?

 

Publicerat i Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogiska samtal, Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Lgr 11: Starka meningar att undersöka i praktiken

”Jag dog igår”

– Jag dog igår. Fem gånger dog jag!

Några spelande berättar om sina spelupplevelser. Orden skär genom rummet. Döden kan repriseras. Om och om igen.

Publicerat i Ordförrådet | Kommentarer inaktiverade för ”Jag dog igår”

Betygsöversättning

– Vad är ett C?

– Ett C är ett VG!

– Vad strävar du efter för betyg?

– VG! 

Publicerat i Lärarens språk | 2 kommentarer

Pedagogiska utbyten via mail

Skärmavbild 2013-04-24 kl. 7.33.26 PMUnder alla år jag bloggat eller varit social på nätet har jag knutit kontakter också vid sidan av bloggen. Någon lärare vill berätta på tu-man-hand. Det är mycket, mycket spännande att få kliva in i klassrum genom en lärares berättelse. Att få dela är en ynnest. Om jag inte bloggat hade det aldrig varit möjligt för mig att följa en lärares dagliga arbete och tankegångar. Och byta, bolla och fundera ihop med någon annan. Det ger mig hopp. Hopp om skolan. Hopp om yrkesstoltheten.

Publicerat i Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för Pedagogiska utbyten via mail

Sociala medier över en kopp kaffe

Skärmavbild 2013-04-24 kl. 7.05.24 PMUnder alla år jag bloggat eller varit social på nätet har det förr eller senare resulterat i ett möte. Jag har träffat så många över en pedagogisk kopp kaffe. Så när vi möts i våra texter så möts vi förr eller senare. Det är roligt att det är så. Och då man möts är det aldrig så där trevande utan diskussionen tar vid där den alldeles nyss slutade på nätet.

Publicerat i Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för Sociala medier över en kopp kaffe